Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm, Hans - Holm, Holger - Holm, Johan, se Leijoncrona - Holm, Knut, sjökapten, båtbyggare, seglare, se s. 501 - Holm, Otto, zoolog, se s. 501 - Holm, Pelle, ordbokschef, se s. 501 - Holm, Petrus - Holm, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holm
49 S
Holm
Holger Holm,
kristinehamnsverkstaden frän omkr.
1910 började vinna sina storartade
framgångar, både på
hemmamarknaden oeh i utlandet. Åren 1915—20
var H. verkst. dir. för hela företaget.
Under sin Kristinehamnstid var H.
en energisk led. av stadsfullmäktige
oeh drätselkammaren. Som ordf. i
Kristinehamns hamnstyr. ledde han
den för staden viktiga utbyggnaden
av hamnen. — Åren 1920—33 var H.
verkst. dir. och disponent för ab.
Bofors. Även där genomförde lian ett
grundligt reorganisationsarbete och
drev upp exporten, först under
samarbete med Kruppverken i Essen,
sedan i allt högre grad med firmans
egna konstruktioner. — Sin tredje
stora industriledareuppgift ägde H.
som verkst. dir. för Telefonab. L. M.
Ericsson 1933—42. Han tillträdde
chefskapet i den kritiska tiden efter
Kreugerkrasclien, men med fast hand
lotsade han företaget genom
1930-ta-lets ekonomiska och organisatoriska
svårigheter. Bl. a. centraliserade han
1938—41 företagets stora
verkstadsrörelse till det väldiga
fabrikskomplexet i Midsommarkransen utanför
Stockholm. — Utom i de tre nämnda
stora industriföretagen liar H. varit
styr.-led. bl. a. i ab. Bofors Nobelkrut,
Sv. ab. Gasaccumulator, Mexikanska
telefonab. och andra med L. M.
Ericsson associerade bolag. Åren 1925—33
var lian ordf. i handelskammaren för
Örebro och Västmanl. län. Vidare liar
han varit styr.-led. i Sveriges allm.
exportfören., Sveriges
elektroindustri-fören., Sveriges mekaniska verkstäders
förb. m. m. H. tillhör den nutida sv.
storindustrins främsta märkesmän.
Icke minst är han känd som en
skicklig internationell förhandlare. — Gift
1903 med Caroline Augusta
Mathie-sen. S. B., H. N—m.
Holm, Holger Fredrik,
industriman, f. 9 sept. 1876 i Göteborg,
† 19 nov. 1944 därstädes. Föräldrar:
konsuln Johan Frederik H. och
Augusta Vilhelmina Carlsson-, — H.
genomgick Sjökrigsskolan 1890—92 men
lämnade redan tidigt den sjömilitära
banan och ägnade sig under åren 1897
—99 åt handelsstudier i Sverige,
Tyskland och Frankrike. Sistn. år
anställdes han vid ab. J. A. Wettergren &
co., Göteborg, ett av pionjärföretagen
inom konfektionsindustrin i vårt land.
II. blev 1906 v. verkst. dir. och ledde
1915—41 som verkst. dir. med kraftig
hand denna firma och dess dotterbolag
och utvecklade dem till Nordens
största företag inom
beklädnadsbranschen. — H. startade 1908 inom
sin firma det första intressekontoret
i Sverige och blev en av de främsta
förespråkarna för
intressekontors-idén. Han var initiativtagare till och
ordf. i Göteborgs
konfektionsindustri-fören., ordf. i Sv.
konfektionsfabri-kantfören. samt en av stiftarna av
och ordf. i Fören. Göteborgs
konfektions- och manufakturengrossister.
Under ären 1911—42 var han led. av
styr. för Sveriges industriförb. Han
tillhörde oeh var synnerligen aktiv
inom den näringslivets
pensionskommitté, som 1911—16 gjorde
förarbetena för upprättandet av Sveriges
privatanställdas pensionskassa (SPP)
och var 1916—22 medl. av kassans
styr. H. blev 1914 dansk v. konsul,
1915 konsul och var 1928—41 dansk
generalkonsul. Det var han, som tog
initiativet till upprättandet av
ång-båtslinj en Göteborg—Frederikshavn.
Han var v. ordf. i det 1935 grundade
Rederiab.
Göteborg—Frederikshavn-linjen. — Gift 1906 med Helene Alice
Ingeborg Uebel. H. N—m.
Holm, Johan, se Leijoncrona.
Holm, Knut, sjökapten,
båtbyggare, seglare, se s. 501.
Holm, Otto, zoolog, se s. 501.
Holm, Pelle, ordbokschef, se s.
501.
Holm, Petrus, teolog, orientalist,
f. 1 juli 1634 i Ullångers skn,
Ångermanland, † 30 juni 1688 i Uppsala.
Föräldrar: kaptenen Anders H. och
Kisa Larsdotter. — H. studerade i
Uppsala från 1651 och blev fil. mag.
1664. Därefter reste han några år i
utlandet ocli studerade vid flera
utländska univ. I Jena utgav H.
"Theo-logiæ Muhammedanæ brevis
consi-deratio" (en kort betraktelse över den
muhammedanska teologien, 1664), ett
arbete, som blev mycket
uppmärksammat i den lärda världen. Återkommen
till Sverige blev H. adjunkt vid teol.
fakulteten i Uppsala, kallades 1667 till
Lunds förste prof. i österländska
språk och var närvarande vid univ:s
invigning. År 1671 utnämndes han
därjämte till e. o. oeh tre år senare till
Ragnar Holm.
ord. teol. prof. Efter att vid
danskarnas infall ha lämnat Skåne
förordnades H. 1676 till honorarie prof. i
teologi i Uppsala och blev 1679 ord. prof.
där. H. ägde en avsevärd dialektisk
skicklighet och stilistisk talang och
åtnjöt ett gott anseende som
vetenskapsman. Sedan han blivit prof. i
Uppsala, synes ban ej lia befattat sig
med orientaliska studier. — Gift 1)
1666 med Barbara Hedrasa, † 1676; 2)
1679 med Anna Göransdotter Folcker.
— Litt.: P. G. Ahnfelt-, "Lunds univ:s
historia" (1859). O. II.
Holm, Ragnar, fysiker, f. 6 maj
1879 i Skara. Föräldrar:
läroverksadjunkten Gerhard Ulrik H. och
Augusta Bergqvist. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1898 blev H. fil. kand.
1901, fil. lic. 1905 och fil. dr 1908,
allt i Uppsala. Han tjänstgjorde som
meteorolog vid undersökningar i
Danmark 1902—03, studerade i Göttingen
1906—08 och var läroverkslärare i
Stockholm 1908—09. Åren 1909—19
var han anställd som fysiker hos
Siemens & Halske i Berlin. H. återvände
sistn. år till Sverige och var fysiker
vid Telegrafverkets
undervisningsanstalt 1919—21 samt lektor i
matematik och fysik vid Tekn. gymnasiet
i Örebro 1921—30 (tjänstledig för
vetenskapliga arbeten i Berlin från
1927). Åren 1930—45 var han åter
knuten till Siemenskoncernens
forskningslaboratorier i Siemensstadt,
Berlin. Sistn. år bosatte han sig i
Stockholm. — H:s undersökningar lia
huvudsakligen behandlat elektriska
strömfenomen i gaser och läran om
kontakter. Inom det förstnämnda
området äro särskilt bekanta:
likformighetslagar för glimströmmen,
utredning rörande strömbrytarvågen och
den första teoretiska beräkningen av
växelströmkoronan på
högspänningsledningar. Kontaktläran har dock
blivit H: s egentliga livsverk. En sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
