Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Holmgren, Gunnar - 13. Holmgren, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Holmgren
519
Holmgren
Gunnar Holmgren.
cialgebit bygga på nordisk samverkan.
Jämte G. Forssell, Hj. Forssner och
P. Haglund grundade han Medicinskt
folkbibliotek, en av världens främsta
populärmedicinska bokserier, 1944
under hans medverkan nydanad under
namniet Vår tids medicin. Allra
betydelsefullast bland H: s många insatser
torde dock vara skapandet av en
gemensam nordisk allmänmedioinsk
tidskr., en tanke, som väcktes 1839 men
först hundra år senare realiserades.
En gemensam nordisk referat- och
översiktstidskr., Nordisk medicinsk
tidäkr., startade H. 1929 i samarbete
med nordiska kolleger, men från 1939
utvidgades företaget starkt, i det
att det sammanslogs med sju andra
organ från de olika nordiska
länderna till en enda tidskr., Nordisk
medicin, som under H: s ledning blivit
Europas största och världens näst
största medicinska veckotidskr. Att
detta stycke praktisk skandinavism,
som överträffar vad som i samma
riktning gjorts på andra fackområden,
kunde ta form — i sista ögonblicket
före det andra världskrigets utbrott
—- är helt att tillskriva H:s sega
energi och förmåga att övervinna
partikularistiska fördomar. — H.
blev 1938 led. av Vet. akad. och är
därjämte medl. eller hedersled, av ett
mycket stort antal in- och utländska
vetenskapliga sammanslutningar; han
var 1943—44 ordf. i Sv.
läkaresällskapet och är därjämte sedan 1932
he-dersordf. i sällskapets otologsektion.
— I det släktled av ungefär jämnåriga
ocli jämbördiga ledargestalter, som
från omkr. 1915 tog den sv.
medicinens öden om hand, utgör H. en av de
främsta, såväl genom sin framsynthet
och outtröttliga energi som genom sin
förhandlingsförmåga och sin tro på
samarbetets bärkraft: nationellt,
internationellt och alldeles särskilt
in-terskandinaviskt. — Gift 1) 1913—28
med Ella Sofia Tliorberg; 2) 1928—45
med Maria Theresia Hvidt; 3) 1945
med Emmy Tempelman. P. H. T.
13. Holmgren, Nils Frithiof,
zoolog, f. 28 sept. 1877 i Stockholm. Bror
till H. 9 och H. 11. — Efter mogen-
hetsex. i Stockholm 1895 avlade H.
fil. kand.-ex. 1899 och fil. lic.-ex. 1903
vid Uppsala univ. Som zoolog deltog
han i E. Nordenskiölds
forskningsresa till Bolivia och Peru 1904—05,
varvid han särskilt studerade
termiterna. Han blev fil. dr och docent i
zoologi vid Stockholms högskola 1907,
prosektor där 1912 och tf. prof. 1919
samt var 1921—44 prof. i zoologi vid
högskolan. H:s tidigare vetenskapliga
produktion faller huvudsakligen inom
entomologins område; viktigast är
"Morphologie des Insectenkopfes" (1—•
3,1904—07). Tidigt gjorde sig H. även
känd som termitforskare. Sedan
fyrtioårsåldern liar H. ägnat sig åt den
jämförande vertebratanatomin ocli därvid
särskilt studerat fiskarnas
kranial-och extremitetskelett samt centrala
nervsystem; dessa forskningar ha givit
honom internationell ryktbarhet. Han
har på detta område publicerat
hjärn-anatomiska arbeten över bl. a. pirålen
(1919), benfiskarna (1920) och
lung-fiskarna (1925) samt i "The origin of
the tetrapod limb" (1—2, 1933—39)
lämnat en redogörelse för uppkomsten
av landryggradsdjurens extremiteter
ur fiskarnas pariga fenor.
Kranial-anatomiska problem har han
behandlat i bl. a. "Studies ön the head of
fishes" (1—4, 1940—43). H:s senare
produktion har till stor del influtit i
den av honom 1920 startade och sedan
dess utgivna skriftserien Acta
zoolo-gica. För sina skrifter har han
erhållit flera vetenskapliga belöningar. I
populär form har han skrivit "Om
termiter och myror" (1911), "En
förgången värld" (1924) och "Ur havets
djup" (1925). — H. var led. av
Stockholms högskolas styr. 1927—42 och
är led. av flera in- och utländska
lärda samfund, bl. a. av Vet. akad.
sedan 1929. — I samband med H:s
avgång från professuren 1944 utgavs
en festskrift, även innehållande en
bibliografi över hans skrifter (Acta
Anders Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
