Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoppe, Otto - 1. Hoppe, Bruno - 2. Hoppe, Ragnar - Hordh, se Hårdh - Horn, Vivi, författarinna, se s. 542 - Horn, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hoppe
531
Horn
aktuarie tiden- närmast före sin död.
H. var en synnerligen värdefull
tillgång för detta ordboksföretag, icke
blott genom sin tekniska rutin utan
även genom stor tankeskärpa och flit.
Han blev fil. hedersdr i Uppsala 1917.
—■ Gift 1883 med Laura Emma Maria
Lundgren. A. L—t.
1. Hoppe, Bror (Bruno)
Christian, målare, f. 28 nov. 1859 i Ystad,
† 2 april 1937 i Malmö. Föräldrar:
ur-fabrikören Carl Johan 11. ocli Jeanette
Hagelin. — H. studerade vid
Konst-akad. i Stockholm 1SS1—86, i
Köpenhamn 1888—89 och i Paris 1S89—92>
där han tog lektioner för Bonnat.
Senare företog han studieresor i
Tyskland, Frankrike och Italien oeh
uppehöll sig därunder en längre tid i
München 1898. H. väckte under
akademitiden uppmärkramhet genom sin
formella talang, som lian ytterligare
utvecklade under studierna i Paris.
Efter hemkomsten fick han
beställning på ett större kopieringsarbete i
Gripsholmssamlingen för danska
statens räkning. Snart blev han den mest
anlitade porträttmålaren i sin
hemprovins. Bland hans porträtt, som i
regel ha akademisk karaktär med
tonvikt på yttre likhet och paradmässigt
uppträdande, kunna nämnas
bilderna av dr Eliasson (1894, akvarell),
överste Ankarcrona (1892),
grosshandlare G. Faxe (1908) och friherre De
Geer till Leufsta (1918). Rent
konstnärligt nådde han högst i sitt måleri
från 1880- och 1890-talen, särskilt i
akvareller, som ofta visa prov på en
förfinad färgkultur. År 1888 fiek han
Akademins medalj för kompositionen
"Andromeda". På senare år ägnade
sig H. i större utsträckning åt
landskapsskildringen, särskilt stadsbilder.
Hans inflytande på den yngre skånska
konsten har varit obetydligt, men han
var uppskattad som lärare både vid
den målarskola för damer som han
höll på lS90-talet, och vid den
konstskola med huvudvikt på
croquisteck-ning, som han förestod 1907—08 i
Malmö. H. var led. av Skånska
konstnärslaget. En retrospektiv utställning
var anordnad i Malmö efter hans död
1937. — Gift 1898 med Ingeborg
Johanna Jansson. Th. N.
2. Hoppe, Knut Ragnar Johan,
konsthistoriker, museiman, f. 19 maj
1885 i Malmö. Föräldrar: fabrikören
Fritz Conrad Magnus H. och Olga
Gullberg. Brorson till H. 1. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1909 blev H. fil.
kand. 1911, fil. lic. 1916 och fil. dr
1933, allt vid Lunds univ. Han var
amanuens vid Lunds univ:s
konstmus. 1911—16 och vid
Kulturhistoriska mus. i Lund 1912—13, blev
amanuens vid Nat. mus. 1917 och
intendent för handtecknings- oeh gra-
Ragnar Hoppe.
vyravd. där 1922. H. har företagit
studieresor i de flesta europeiska länder.
Han är led. av styr. för Thielska
galleriet, Fören. för nutida konst och
Fören. för grafisk konst, sekr. i Fören.
fransk konst samt led. av
Pennklub-ben. H. har framför allt varit en
entusiastisk förkämpe för de moderna
riktningarna inom sv. konst. Som
konst-anmälare har han varit verksam i Sv.
Dagbladet 1918—-20, i
Social-Demokraten 1923—27 och sedan 1935 samt
i Sydsv. Dagbladet sedan 1932. Han
har ocikså hållit populära
konstföre-läsningar och anordnat utställningar.
Som forskare liar H. i sin drsavh.
behandlat "Målaren Elias Martin"
(1933) samt ägnat sig åt den franska
konsten och dess förbindelser med
Norden, som han behandlat i "Degas
och hans arbeten i nordisk ägo"
(1922), "Honoré Daumier, Gustave
Courbet, två franska mästare och
deras arbeten i nordisk ägo" (1929) och
i essäsamlingen "Städer och
konstnärer" (1931). I det stora
samlingsverket "Nutida svenskt måleri" (1-—2,
1936) har han tecknat dess olika
strömningar och bärande
personligheter. Han har vidare utgivit böcker
om Erie Hallström (1939) och Johan
Johansson (1940) samt en katalog
över Thorsten Laurins samling. Ett
annat av hans huvudintressen är den
grafiska konsten, inom vilken han
utgett "Grafiska blad av A. T.
Gellerstedt" (1918) och "Francois
Bouch-ers teckningar i Nationalmuseum"
(1930). H. blev hedersled, av
Konst-akad. 1944. — Gift 1927 med Ellen
Evers. Th. N.
Hordh, se Hdrdh.
Horn, Vivi, författarinna,ses.542.
Horn, gammal finsk frälsesläkt,
härstammande från Olof Mattsson i
Åminne i Halikko skn, Åbo och
Björneborgs län. Han omnämnes 1381, blev
synenian i Halikko 1410 och levde
ännu 1415 men var död 1438. Han
blev far till domprosten i Uppsala
Matts Olofsson (levde 1448) och till
Henrik Olofsson (levde 1448). Den
senare erhöll 1407 av konung Erik av
Pommern frälsebrev för sig och sina
efterkommande. Hans son, riksrådet
Klas Henriksson († före 1524), blev
far till fogden på Raseborg, senare på
Åbo slott, häradshövdingen i Piikkis
härad Krister Klassan († 1520) och
riksrådet Henrik H. av Kanokas ocli
Haapaniemi (H. 1). Krister Klassons
son, riksrådet Klas H. (H. 2), blev
friherre H. av Åminne 1561 och far
till lagmannen friherre Krister H.
(H. 4). Dennes äldste son, riks- oeh
krigsrådet friherre Klas H. (f. 1587,
† 1651), blev far till fältmarskalken
friherre Krister H. (H. 11) och
riksrådet friherre Bengt H. (H. 12). Son
till H. 12 var generalmajoren friherre
Ture Sigismund H. (f. 1674, † 1724).
Yngre son till H. 4 var riksrådet
friherre Gustaf H. (f. 1601, † 1639);
hans brorsöner voro översten och
chefen för Jönköpings reg. friherre
Gustaf Adolf H. († 1677) och dennes bror,
landshövdingen i Västerb. län friherre
Arvid H. (f. 1631, † 1692). Son till
den förre av dessa var översten och
chefen för Åbo läns reg. friherre
Krister H. (f. 1672, † 1746), som blev far
till Catharina Ebba H. (H. 16), 1746
romersk riksgrevinna, samt till
presidenten i Krigskollegium,
generalmajoren Gustaf Adolf H. (f. 1721, † 1793)
och generalen Fredrik H. (H. 17).
Genom Gustaf Adolf H. oeh H. 17 blev
Åminnelinjen grevlig 1772; den
fortlever ännu. Linjens siste friherre, en
bror till dem, dog 1775. Gustaf Adolf
H:s son var generallöjtnanten och en
av rikets herrar greve Klas H. (f.
1755, † 1823). H. 17:s son,
premiärmajoren greve Klas H. (H. 18),
blev far till landshövdingen greve
Klas Fredrik H. (H. 19). — Äldste
son till Kanckaslinjens stamfar, H. 1,
var lagmannen och fältöversten Karl
H. (H. 3). Han blev far till
riksmarskalken Henrik H. (H. 5),
riksmarskalken Klas H. (H. 6), som dog
barnlös, fältmarskalken Evert H. (H.
7) och ribsmarsken Gustaf H. (H. 8).
H. 5:s son, riksrådet Henrik H. (H.
10)., och H. 7:s son, riksrådet Gustaf
H. (H. 9), blevo 1651 friherrar av
Marienborg. Son till H. 9 var översten
och chefen för Västerbotten® reg.,
senare för Södermanlands reg., friherre
Evert H. (f. 1640, † 1687). Grenen
utgick med hans son, översten för Norra
skånska kavallerireg.,
generallöjtnanten friherre Gustaf H. (f. omkr. 1670,
† 1728). H. 8 blev greve av
Björneborg 1651. Hans söner dogo i
barnaåren; en dotter var grevinnan Agneta
H. (H. 13). Yngre söner till H. 1 voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
