Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingeborg - Ingeborg Gerhardsdotter - Ingegerd - Ingegerd - Ingegerd - Ingegerd Knutsdotter - Ingelgren, Georg - Ingelman, Agnes - Ingelman, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingeborg Gerhardsdotter
11
Ingelman
sin livlighet och sin charm ett nytt och
friskt element i hovlivet. Hennes sätt
att uppbära sina mångahanda
representativa plikter har präglats av
personlig grace och vinnande
älskvärdhet; i den privata vänkrets, inom
vilken hon snart blev en medelpunkt, har
hon väckt beundran också genom sin
briljanta konversation och sin
spelande kvickhet. Hon tillvann sig en
stor popularitet i sitt nya
fädernesland, en popularitet som ytterligare
befästs genom det värdiga sätt
varpå-hon burit de svåra sorger, som under
senare år hemsökt henne genom
dottern drottning Astrids tragiska
bortgång och genom de hårda öden, som
under det andra världskriget drabbat
flera av hennes släktingar. I. och
hennes familj bo sedan 1924 i
IIov-slagargatan 5 i Stockholm samt
under somrarna sedan 1909 på
egendomen Fridhem i Östergötland. Hennes
barn äro Margaretha (f. 1899),
prinsessa av Danmark, Märtha (f. 1901),
kronprinsessa av Norge, Astrid (f.
1905. † 1935), drottning av Belgien,
och Carl (f. 1911), sedan 1937 prins
Bernadotte. H. Ö.
Ingeborg Gerhardsdotter,
abbedissa, f. omkr. 1397, † 14 okt. 1465.
Föräldrar: greve Gerhard VI av
Holstein, hertig av Slesvig, och hertiginnan
Elisabet, f. prinsessa
avBraunschweig-Lüneburg. —- Bedan som barn (1408)
invigdes I. till nunna i Vadstena
kloster, där hon 1447 blev abbedissa.
Som moster till Kristian I blev hon
emellertid av Karl Knutsson
misstänkt för dansksympatier, och 1452
befallde han både hennes och
general-konfessorn i klostret Magnus Unnonis’
avsättning. De frikändes väl efter
företagen undersökning men nedlade
frivilligt sina ämbeten. Sedan Karl
Knutsson lämnat riket, blev I. åter
abbedissa 1457. — Från I:s hand
finnes bevarat "Fjorton punkter om
ett gudligt leverne", riktat till
systersonen, konung Kristian I. — Litt.:
T. Höjer, "Studier i Vadstena klosters
och Birgittinordens historia" (1905).
E.-G. J.
Ingegerd, prinsessa, † 1050.
Föräldrar: Olov Skötkonung och
drottning Estrid. Förmäld 1019 med
storfurst Jaroslav av Kiev och svärmoder
till konung Harald Hårdråde i Norge,
Henrik I av Frankrike och Andreas
I av Ungern. Enligt Snorre
Sturlas-son skall hon tidigare ha varit
bortlovad till Olov den helige i Norge.
H. N.
Ingegerd, drottning. Föräldrar:
norske konungen Harald Hårdråde
och drottning Elisabet (Ellisiv) från
Ryssland. Dotterdotter till föregående.
Förmäld 1) med danske konungen
Olof Svensson {Hunger), † 1095 ; 2,)
med sv. konungen Filip Halstensson
(† sannolikt 1118). H. N.
Ingegerd, drottning, † sannolikt
kort efter 1210. Föräldrar: jarlen
Birger Brosa och norske konungen
Harald Gilles dotter Brigida. Förmäld
med konung Sverker d. y. Karlsson i
dennes andra gifte och moder till
konung Johan Sverkersson. H. N.
Ingegerd Knutsdotter,
abbedissa, f. 1356, † natten till den 15 sept.
1412 i Vadstena. Föräldrar: riddaren
Knut Alootsson och Margareta
Ulfsdotter. Dotterdotter till dien heliga
Birgitta. — Då I:s moder blev
hovmästarinna för kung Håkans av Norge
unga maka, den blivande
unionsdrottningen Margareta, följde därav, att
I. uppfostrades tills, med denna, ett
förhållande som utan tvivel starkt
medverkade till drottningens
välvilliga inställning till Vadstena, dit I.
enligt klostrets tänkebok kom 1374,
aderton år gammal. Den officiella
invigningen av klostret skedde först
1384, och från detta år torde I. ha
varit dess abbedissa, den första som
högtidligen invigts till detta ämbete
(1388). År 1403 avgick I. från sin post
under dramatiska omständigheter.
Hon synes icke ha ärvt sin
mödernesläkts religiösa läggning och var
synbarligen alls icke lämpad för sitt
ämbete, som hon vanvårdade på det
skamligaste. Hon satte sig över
regelns föreskrifter, förskingrade
klostrets egendom, förfalskade brev och
förde en allt annat än klosterlig
vandel. En häftig opposition mötte henne.
Biskop Knut i Linköping tog hennes
parti; han var hennes släkting och
även för övrigt jävig. Drottningen
sökte medla, men då någon
förbättring ej inträdde, vädjade klosterfolket
till påven. Rannsakning hölls, och I.
förklarades avsatt. Hon kvarstannade
i klostret till sin död. H. N.
Ingelgren, Georg, skald, döpt
med namnet Johannes 24 nov. 17S2
i Växjö, † 19 sept. 1813 i Stockholm.
Föräldrar: pigan Ingrid i Växjö
och en bonde i Väckelsångs skn,
Kro-nob. län. — I. inskrevs 1804 vid
Uppsala univ., där lian blev fil. kand. 1811
och fil. magister 1812. Sistn. år ingick
han i konungens kansli. — Tills, med
Atterbom bildade I. 1807 sällskapet
Musis amici, där han debuterade med
odet "Hoppet" i eftergnstaviansk stil.
Redan året därpå fick sällskapet
namnet Auroraförb. Han medarbetade
också i Phosphoros och Poetisk
kalender med enstaka dikter, präglade
av oändlighetskänsla men samtidigt
av en språklig enkelhet, som mera
erinrar om den äldre skolan än om
nyromantiska stilideal. Bland de mest
fullgångna proven på hans lyriska
konst märkas "Majsång", "Vinter-
sång" och "Aftonrodnan". Han utförde
flera övers, från grekiskan och latinet,
bl. a. av "Tyrtaios’ krigssånger", samt
av Tasso och Petrarca. — I:s dikter
utgåvos 1860 av P. Hanselli i
"Samlade vitterhetsarbeten af Per Elgström
och Georg Ingelgren". — Ogift. R. A.
Ingelman, Agnes Selma
Marie-Louise, socialt verksam, f. 3 april 1870
i Stockholm. Föräldrar:
överceremonimästaren friherre Carl Fredrik
Herman Palmstierna och Hanna Maria
Edla von Holst. — I. växte upp i
ett religiöst hem och fick tidigt
religiösa och senare liksom brodern
E. Palmstierna sociala intressen.
Hon åtnjöt skolundervisning dels i
Whitlockska skolan, dels privat.
Redan vid sjutton års ålder grundlade
hon 1887 Södra K. F. U. K. i
Stockholm, vars ordf. hon därefter var till
1897 och 1901—20 och vars
heders-ordf. hon är sedan 1920. Efter sitt
giftermål vistades I. jämte sin make två
och ett halvt år, från 1897 till 1900,
i Kina och Japan, därtill föranledd
bl. a. av sitt intresse för den kristna
missionen. Efter återkomsten till
Stockholm återupptog hon sin sociala
verksamhet. Åren 1914—16 ledde hon
nödhjälpsarbeten bland arbetslösa
tobaksarbetare i Stockholm. Hon var 1918
—19 ordf. i
Folkhushållningskommis-sionens kvinnoråd och v. ordf. i
Stockholms läns livsmedelsstyr :s
kvinnokommitté. Hos I. uppstod då tanken,
att de under kristiden bildade
kvinnokommittéerna, som hade till uppgift
att i kommunernas krisorgan
tillgodose kvinno- och husmoderssynpunkter,
borde göras permanenta och
sammanslås till ett förb. År 1919 bildades
sålunda på I:s initiativ Sveriges
hus-modersfören: ars riksförb., vars ordf.
hon var 1919—28. S. å, bildades i Oslo,
likaså på I:s initiativ, Nordens
hus-modersförb., som omfattar Sveriges,
Norges, Danmarks och Finlanda
husmodersorganisationer. Som ordf. i
Sveriges husmodersfören: ars riksförb.
verkade I. nitiskt för aÆt stimulera
hemmens kvinnor till att intressera
sig för samhälleliga spörsmål. År
1920 var I. led. av kommittén ang.
social-hygieniska minimifordringar för
statssubventionerade bostäder. Åren
1926—36 var hon chef för ab.
Vin-& spritcentralens, ab.
Stockholmssystemets och Stockholms allm.
re-staurangab:s intressekontor. Hon
erhöll Illis quorum 1920 och blev
hederspresident i Nordens
husmoders-förb. 1946. — Gift 1897 med e. o.
hovrättsnotarien, fil. kand. Charles Alfred
Emanuel Nilsson Ingelman. G. Ptg.
Ingelman, släkt, härstammande
från regementskvartermästaren
Magnus Bengtsson (f. 1654, † efter 1708),
som efter fädernegården Ingelstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
