Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingeström, släkt - 1. Ingeström, Åke - 2. Ingeström, Bengt - Inghe, Gunnar - Ingman, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingeström
13
Ingman
rektorn i Vimmerby, fil. dr Per
Samuel Theodor I. (f. 1823, † 1895) och
stärbhusnotarien i Stockholms
rådhusrätt Carl Viktor August I. (f. 1826,
† 1909), far till godsägaren och
jordbruksläraren Åke I. (I. 1) och
industrimannen Bengt I. (I. 2).
1. Ingeström, Åke Anders
Samuel, jordbrukare, jordbrukslärare,
f. 21 dec. 1867 i Stockholm, † 15 mars
1928 därstädes. Föräldrar:
stärbhusnotarien Carl Viktor August I. och
Fanny Maria Laurén. ■—■ Efter
skolgång i Stockholm avlade I.
mogen-hetsex. som privatist i Nyköping 1886,
studerade ett år vid Uppsala univ.,
bedrev sedan jordbrukspraktik ocih
utexaminerades 1890 från Ultuna
lantbruksinst. Han var inspektor vid
Frötuna bruk i Götlunda skn,
öre-bro län, 1890—92, ägde och brukade
Kårad i Millesviks skn;, Värml. län,
1892—1901 samt var
jordbrukskonsulent i detta län 1898—1903. Sista,
år utsågs han till föreståndare, med
dlirektörs titel, för länets
lantbruksskola på Varpnäs herrgård i Nors
skn; 1904 inköpte lian denna
egendom och 1911 även granngården1
Lil-lerud. —- I. var en duglig och
framstående jordbrukare, och på Varpnäs,
där åkrarna till stor del bestå av
torvjord, erhöll han genom rationell
konstgödsling utmärkta
skörderesultat. I Värml. läns
hushållningssällskap var han led. av
förvaltningsutskottet från 1904 och v. ordf. från
1919, varjämte han från 190S
tillhörde landstinget och från 1911 Första
K., där han representerade Liberala
samlingspartiet samt under flera år
var medl. av jordbruksutskottet. Han
blev styr.-leå. i Sv. mosskulturfören.
1913 och led. av Lantbruksakad. 1920.
— Gift 1) 1892—1908 med Fanny
Elisabeth Barchaeus-, 2) 1912 med
Signe Margareta Svidén. S. L.
2. Ingeström, Bengt Gustaf
Theodor, industriman, f. 5 maj 1873
Åke Ingeström.
i Stockholm. Bror till I. 1. — Efter
läroverksstudier i Stockholm
genomgick I. Tekn. högskolans fackavd. för
maskinbyggnadskonst och
utexaminerades som civilingenjör 1893. Han var
ingenjör vid ab. de Lavals ångturbin
1894—97. År 1898 grundade han
ingenjörs- och maskinfirman Zander &
Ingeström i Stockholm, av vilken han
blev ensam innehavare 1901. Vid dess
ombildning till ab. 1914 blev I. verkst.
dir. och styr:s ordf. Som en av
landets mest kända maskinbyggare har
I. projekterat och utfört ett flertal
större ångkraft-, pumpverk- och andra
maskinanläggningar. Han har också
lanserat en del uppfinningar och
medverkat till deras exploaterande, bl. a.
von Platen-Munters’
kylmaskinsupp-finningar 1923 och Montelius’ s. k.
Imo-skruv. Han var en av
initiativtagarna till ab. Vaporackumulator
1916, ab. Arctic 1925 och ab.
Imo-Industri 1931. — I. är bl. a. styr.-ordf.
i ab. Bröderne Ameln sedan 1906, i ab.
Imo-Industri sedan 1931, i ab.
Kant-hal sedan s. å., i Eskilstuna fabriks
ab. sedan 1933, i ab. Separator sedan
193S, i Bultfabriks ab. sedan s. å. och
i Kamnäs bruks ab. sedan 1943 samt
dessutom styr.-led. i bl. a. Sv.
ackumulator ab. Jungner sedan 1910. Han
var fullmäktig i Stockholms
handelskammare 1926—42 och dess v. ordf.
1939—42 samt medl. av stvr. för
Sveriges tekn. industriella skiljedomsinst.
1914—44 (v. ordf. 1937—44). — Gift
1899 med Thérese Maria Ameln. S. K.
Inghe, Per Gunnar, läkare, f. 19
mars 1910 i Stockholm. Föräldrar:
läroverksadjunkten Johan August
Jo-hansson-Inghe och Ida Cecilia
Olsson. — I. blev student 1928, med. kand.
1931 och med. lic. 1936, allt i
Stockholm. Han har haft div.
förordnanden, bl. a. 1936—39 vid
Rättspsykiatriska kliniken på Långholmen i
Stockholm, samt blev 1944 den förete
innehavaren av den nyinrättade
posten som socialläkare i Stockholm.
Han var därjämte 1933—36 red. för
Populär tidskr. för sexuell
upplysning. I. har tills, med O. Kinberg och
S. Riemer utgivit "Incestproblemet i
Sverige" (1943); i andra arbeten har
han avhandlat aborternas orsaker,
rättspsykiatrisk undersökning av
lagbrytare samt psykiska abnormiteter
bland dessa, socialläkarens
arbetsfält och uppgifter m. m. •— Ogift.
P. H. T.
Ingman, släkt, härstammande från
grytgjutaren Matts Misch, bördig
antingen från det nuvarande Belgien eller
Tyskland. Han slog sig omkr. 1650 ner
pà Svartå bruk i Karis skn i Nylands
län, Finland. Sönerna antogo namnet I.
Ben äldste av dem,
kronobefallnings-mannen i Raseborgs v. härad Anders I.
Bengt Ingeström.
(† 172S), blev stamfar för den
sedermera i Sverige fortlevande
släktgrenen. Fyra söner till honom äro kända,
nämligen Anders, Fredrik, Elias
Magnus och Jonas, vilka samtliga
överflyttade till Sverige och blevo
bemärkta ämbetsmän. — Elias Magnus
I. (f. 1704, † 1773),
kammarrevisionsråd, adlades 1758 under namnet
Nordenstolpe (se denne). — De tre
övriga bröderna blevo kniutna till v.
Sverige. Anders I. (f. 1683, † 1761)
utnämndes 1734 till landskamrerare
i Älvsb. län, fick 1747
hovrättsassessors titel och blev 1752 borgmästare i
Vänersborg. Som sådan lade han i
dagen synnerligen framstående
administrativa egenskaper. Han lät
uppbygga ett fattighus i staden och
förfäktade som riksdagsman 1755—56
med kraft Vänersborgs kommersiella
intressen. Till en början populär i
hemstaden råkade han dock snart i
svåra konflikter med hantverkarna,
vilket ledde till elakartade kravaller.
— Fredrik I. (f. 1698, † 1759) blev
borgmästare i Borås. — Jonas I. (f.
1713, † 1786) var kronofogde i
Dalslands s. fögderi. Omkr. 1740
figurerade han som religionsfanatiker och
en av de ledande i en i
Västergötland med centrum i Vänersborg
uppträdande pietistisk väckelserörelse av
synnerligen radikal natur. Den
officiella förkunnelsens representanter
sågo i honom en särskilt farlig
"separatist"; i likhet med sina anhängare
bragtes han dock omsider efter
uppslitande rättegångar att återvända i
kyrkans sköte. —
Ämbetsmannatradi-tionen fortsattes av Anders’ och Jonas’
efterkommande. Den förre hade flera
barn, av vilka Jonas d. y. (f. 1734,
† 1808) blev häradshövding i Färs och
Frosta härad i Skåne och Anders
Fredrik v. häradshövding och rådman
i Vänersborg (f. 1741, † 1S19). Söner
till Jonas d. ä. voro den politiske även-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
