Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina - Katarina - Katarina - Katarina Jagellonica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Katarina
204
Katarina Jagellonica
Katarina, drottning, f. 24 sept.
1513, † 23 sept. 1535 i Stockholm.
Föräldrar: hertig Magnus I av
Saeli-sen-Lauenburg och hertiginnan
Katarina, f. prinsessa av Braunschweig.
— Efter tre års förhandlingar,
slutförda av lybeckaren Herman Iserhel,
förmäldes K. adertonårig 24 sept.
1531 i Stockholm med Gustav I, som
då var djupt skuldsatt till Lybeck,
ansatt av Klockupproret och i den
europeiska furstevärlden betraktad
som en uppkomling med tvivelaktig
framtid i deras krets. Det kortvariga
äktenskapet, ingånget för att
politiskt stärka det nya sv. kungadömet,
synes av de obetydliga tillgängliga
upplysningarna att döma ha varit
olyckligt. Enligt traditionen skall K.
ha varit inbunden, nyckfull och
underlig till lynnet. Åsikten, att hon
ägt de arvsanlag, som skapade
själssjukdomen hos hennes enda barn,
Erik XIV, torde vara felaktig. K.
säges ha varnat sin svåger, konung
Kristian III av Danmark, gift med
K:s syster Dorothea, för Gustavs
planer mot honom vid dennes besök
i Stockholm i sept. 1535. — Enligt
rykten kort tid efter K:s död skulle
Gustav ha bringat henne om livet
genom ett hammarslag i tinningen.
Efter en röntgenologisk
undersökning 1946 av hennes kranium har
man ansett sig kunna fastställa, att
hennes dödsorsak ej kan ha varit den
uppgivna. K:s skelett antyder en fint
byggd figur med ett vackert format
huvud. Hon ligger begravd i
Uppsala domkyrka. B. L., T. D.
Katarina, prinsessa, f. 6 juni 1539
i Stockholm, † 21 dec. 1610 i Berum,
Ostfriesland. Föräldrar: konung
Gustav I och drottning Margareta
Leijonhufvud. Om K:s ät.t se Vasaätten.
—- K., som var den äldsta av Gustav
Vasas döttrar och som i likhet med
sina systrar fick en god uppfostran
Katarina (1539—1610). Modern kopia (detajl)
efter samtida original (Gripsholm).
och en ansenlig hemgift, förmäldes
1559 i Stockholm med greve Edzard
II av Ostfriesland. Frågan om
giftermålet hade väckts redan 1557 vid
ingåendet av fördraget i Emden, vilket
gav Sverige vissa handelsförmåner i
det ostfriesiska grevskapet. — Under
bröllopsresan inträffade det s. k.
Vadstenabullret, kärlekshandeln mellan
K:s syster Cecilia och Edzards bror
greve Johan. Genom de förvecklingar,
som följde i samband därmed, kom K.
att stanna i Sverige till jan. 1561. —
K:s äktenskap var i stort sett
lyckligt, ocli hon blev moder till elva barn.
Dock synes hon med sin härsklystna
och handlingskraftiga karaktär, som
påminde om faderns, lia haft svårt
att finna sig i de små ocli oroliga
förhållandena i Ostfriesland, där
hennes make låg i ständiga fejder, dels
med sina bröder, dels med ständerna.
Ett försök av K:s bror, hertig Karl,
att mäkla fred misslyckades. -— År
1599 blev K. änka ocli levde sina
återstående dagar på slottet i Berum i
Ostfriesland, där hon ej utan
framgång sökte enväldigt styra över sitt
livgeding. B. L.
Katarina, prinsessa, f. 9 eller 10
nov. 1584 i Nyköping, † 13 dec. 1638
i Västerås. Föräldrar: konung Karl
IX och drottning Maria, f. prinsessa
av Pfalz. Om K:s ätt se Pfalziska
ätten ocli Vasaätten. — Endast fem
år gammal förlorade K. sin moder.
Karl IX :s plan att sända dottern till
Heidelberg för att uppfostras hos sin
morbroder, kurfursten av Pfalz, blev
icke satt i verket. Den närmaste
vården om henne anförtroddes i stället
åt den tyskfödda Euphrosina Heldin
von Diefenau, vilken synes lia varit
en varmt religiös och efter tidens
förhållanden bildad kvinna, som av K.
omfattades med stor tillgivenhet.
Efter faderns omgifte med Kristina
av Holstein-Gottorp 1592 torde K:s
uppfostran lia stått under
styvmoderns överinseende. K:s
förhållande till den viljestarka ocli statskloka
Kristina har prisats som
förtroendefullt och harmoniskt men var i
verkligheten tidvis icke det bästa. K.
synes emellertid städse ha visat ett gott
omdöme och ett lojalt uppträdande
gentemot styvmodern. Hennes
uppfostran var vårdad, varom bl. a.
hennes i sv. riksarkivet förvarade
brevväxling vittnar. Förhållandet till
halvsyskonen var gott. Gustav Adolf
var henne sålunda varmt tillgiven,
uppskattade hennes klokhet och
omdöme och sökte gärna hennes råd. De
sv. prinsessorna under äldre vasatid
räknades till Europas rikaste
furstinnor, men dynastins svaga ställning
minskade deras utsikter till
förmånliga giften. Trots vissa tidigare gif-
Katarina (1584—1038). Målning (detalj)
tillskriven J. H. Elbfas (Gripsholm).
termålsplaner var K. nära trettioett
är gammal, innan hon som följd av
de politiska och dynastiska
förbindelserna mellan Sverige och Pfalz den
11 juni 1615 förmäldes med
pfalz-greven Johan Kasimir av
Zweibräcken. Makarna stannade i Sverige till
början av 1618, varefter de bosatte
sig i Elsass. Trettioåriga kriget tvang
K. 1622 att med sin familj återflytta
till Sverige, där hon i pant för sin
aldrig erhållna brudskatt erhöll
Stegeborgs slott och län i Östergötland.
På Stegeborg levde hon i regel ett
tillbakadraget familjeliv. Ett bevis
på det anseende K. åtnjöt för sin
klokhet ocli sin redbara karaktär var,
att hon 1636, trots den rådande
spänningen mellan hennes make och
riksrådet, fick övertaga den unga
drottning Kristinas uppfostran, sedan
Maria Eleonora visat sig olämplig
att handha den. Redan under
Maria Eleonoras vistelse i Tyskland
1631—32 hade K. varit anförtrodd
Kristinas uppfostran. K. ligger
begravd i Strängnäs domkyrka. —
Genom sin son Karl X Gustavs
upphöjelse på den sv. tronen blev K.
stammoder för det pfalziska
kungahuset i Sverige. — Litt.: N.
Lundh-Eriksson, "Sv. prinsessor 1539—
1829" (1929). Å. Kw.
Katarina Jagellonica, drottning,
f. 1 nov. 1526, † 16 sept- 1583 i
Stockholm, begravd i Uppsala domkyrka.
Föräldrar: konung Sigismund I
Jagello av Polen och Bona Sforza från
Milano. — K:s barndom och ungdom
förflöto troligen rätt glädjelösa, trots
den innerliga tillgivenhet, som
förenade henne med hennes tre äldre systrar
och trots det yppiga polska hovlivet,
som dominerades av den sköna och
intelligenta renässansdrottningen
Bona Sforza. Ivan IV av Ryssland
uppträdde som friare men skall lia blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
