Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Keyser, Janne - 3. Keijser, Gustaf - 4. Keyser, Elisabeth - Key-Åberg, se Key - Khevenhüller, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Keyser
232
Khevenhüller
Janne Keyser.
2. Keyser, Carl Johan {Janne)
Jakob, kemist, f. 5 juli 1821 i Slaka
skn, östergötl. län, † 7 april 1895 i
Norrköping. Föräldrar: bruksägaren
Jakob Keijser och Eriana (Erique)
Margaretha af Ekenstam. Brorson
till K. 1. —■ K. inskrevs som
student vid Uppsala univ. 1841. Han
blev där fil. kand. och fil. dr 1848
samt docent i kemi 1851. Åren 1S51
—57 var han lärare i kemi,
geo-gnosi och fysik vid Ultuna
lantbruks-inst., och 1853—54 gjorde han som
stipendiat en studieresa till Tyskland
och Frankrike. Han blev 1857 lärare
(från 1877 lektor) i kemi och kemisk
teknologi vid Tekn. elementarskolan
i Norrköping samt avgick 1888.
Därjämte var han 1858—88
agrikulturkemist i östergötl. län. Han
uppfördes på förslag till
agrikulturkemist-befattningen vid Lantbruksakad. och
till professur vid Tekn. högskolan. —
K. var en skicklig kemist ocli en
framstående och högt uppburen lärare,
som kallats "en heder och en pelare"
för sin skola. Han utgav ett stort
antal arbeten i kemi, ss. "Om
gödningsmedlens beståndsdelar och
verkningssätt" (1860), "Blad ur naturens bok"
(1863) och "En samling qvantitativa
praktiska prof å mera allmänt
förekommande ämnen" (1881). För
undervisningens behov skrev lian bl. a.
"Organisk kemi" (1—2, 1866—67; 2:a
uppl. 1876), det populära,
omfångsrika arbetet "Kemien" (1—3, 1869—
76) och handledningar vid
laboratio-ner. I Tidskr. för landtmanna- och
kommunal ekonomien samt i
Farmaceutisk tidskr. publicerade han
vetenskapliga arbeten. — Gift 1872 med
Johanna (Hanna) Sofia Enström.
S.L.
3. Keijser, Gustaf Jacob,
filosof, skolman, f. 21 okt. 1844 i
Stockholm, † 29 mars 1916 därstädes.
Föräldrar: apotekaren Abraham Adolph
Jacob K. och Anna Ulrika Rliodin.
Brorson till K. 2. — K. blev student
i Uppsala 1862 och fil. dr där 1869.
Efter lärartjänst bl. a. vid
Ladugårdslands lägre elementarläroverk i
Stockholm 1S70—73 var han v. lektor
i kristendom vid Högre
lärarinneseminariet 1874—75 och lektor där
1875—1909. Han utgav ett par
kyrkohistoriska läroböcker, "Bibelkunskap"
(1878; 5:e uppl. 1900) och
"Grunddragen af kristendomens historia"
(1—4, 1878—95), i vilka han från
personlighetsfilosofins utgångspunkt
sökte teckna sambandet mellan den
religiösa och sociala utvecklingen. År
190S bildade han Boströmsförb., vars
skriftserie i såväl populär som
vetenskaplig form behandlade både
aktuella och historiska problem i
filosofen Chr. J. Boströms anda. I
festskriften "Åt minnet af Christopher
Boström 1797—1897" (1897)
sammanställde han källor till Boströms och
hans filosofis historia. Tills, med H.
Edfeldt utgav han tredje delen av
Chr. J. Boströms skrifter (1901).
Ensam utgav han Boströms
"Föreläsningar i religionsfilosofi" (1—2, 1906
—14) med kommentarer efter skilda
upptecknare på 1860-talet. Även i
tyska tidskr. sökte han framhäva
betydelsen av Boströms insats. — K.
donerade till Uppsala univ.-bibl. ett
unikt och för forskningen synnerligen
värdefullt Boströmbibi. —"Gift 1871
med Ebba Christina Sofia Petrelli.
G. C.
4. Keyser, Hilda Elisabeth,
målarinna, f. 22 jan. 1851 i Stockholm,
† 16 dec. 1898 därstädes. Dotter till
K. 1. — K. var elev vid Konstakad.
1874—78 och vistades därefter till
1889 huvudsakligen i Paris, där hon
var lärjunge till L. Bonnat, men
besökte dock upprepade gånger
hemlandet, bl. a. Gotland, Dalarna ocli
Kullen. Från 1890 till sin död var
hon bosatt i Stockholm, där hon 1S90
Gustaf Keijser.
Paal Khevenhüller. Målning av okänd
konstnär (österåkers kyrka, Södermanland).
—96 ledde en målarskola. — Under
studieåren i Frankrike ägnade sig K.
främst åt genre- och landskapsmåleri
ocli framträdde bl. a. med målningar
som "Yvonne" (1886), "Klosterskolan
i Meudon" (1888), "Tiggaren" (1889).
Med bilden av modern, författarinnan
H. Keyser, som visades på
världsutställningen i Paris 18S9, inleddes
det senare skedet av K:s konstnärliga
verksamhet, som huvudsakligen
omfattade porträtt. Helst och bäst
målade hon damer ur aristokratin, men
hon utförde också en rad
beställningar pä mera officiella porträtt, t. ex.
av prof. V. Odenius (1894, i
Patologiska inst. i Lund) och rådman A.
Hård af Segerstad (utställt 1897).
Hennes måleri kännetecknas av
korrekt teckning och delikat peniselföring
samt god karakteriseringsförmåga. —
K. anslöt sig 1885 till
opponentrörelsen och tillhörde Konstnärsförb. 1886
—92. En minnesutställning över K.
var anordnad i Stockholm 1899. —
Ogift. Th. N.
Key-Åberg, se Key.
Khevenhüller, Paul, friherre,
riksråd, f. 23 april 1593 på slottet
Wernberg i Kärnten, Österrike, † 9
dec. 1655 på Stockholms slott.
Föräldrar: ärkehertig Karls av Österrike
råd och kammarherre Sigismund K.
och Regina von Thonhusen. K:s ätt,
känd sedan omkr. 1030 i Kärnten,
spelade stor roll i Österrike på
1600-och 1700-talen. En ännu fortlevande
gren blev tysk riksfurstiig 1763.
övriga grenar äro utdöda, den sv. sedan
1663. — K. intogs i kejsar
Ferdinand II :s råd och blev borggreve i
Klagenfurt. Han råkade emellertid i
onåd, bl. a. på grund av sin
protestantiska tro, sålde sina gods och slog sig
ned i Nürnberg. Han trädde
sedermera i sv. tjänst och blev 1632 överste
för ett kavallerireg. För ett större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
