Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kjellström, Sven - 2. Kjellström, Ingrid - Kjerner, Esther - Kjerrman, se även Kierman, s. 233 - Kjerrman, Anna, författarinna, se Wahlenberg-Kjerrman - Kjerrulf, släkt - 1. Kjerrulf, Morten Nielsen - 2. Kjerrulf, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellström
263
Kjerrulf
minnen byggda uppsatsen "En
femtioårig orkesterkrönika" (i "Svenska
konstnärer", 1943). — K. blev led.
av-Mus. akad. 1912 och erhöll Litteris
et artibus 1915. — Gift 1902 med
Karm Sofia Selander. H. G—t.
2. Kjellström, Ingrid, pianist,
f. 7 sept. 1904 i Stockholm, † 24 sept.
1946 därstädes. Dotter till K. 1. —
Efter genomgången flickskola i
Stockholm började K. sina pianostudier
för Anna Selander och fortsatte dem
under 1920-talet för L. Lundberg. År
1929 studerade hon cembalospel för
E. Wolff i Berlin oeh 1937 på ett
Fredrika Bremer-stipendium för B.
Dolmetsch i Haslemere, England. ■—
Genom att ofta medfölja sin fader
och dennes stråkkvartett på
konsertturnéer vann K. förtrogenhet med
kammarmusik, och hennes niusikalitet
och skicklighet i ensemblespel togs i
anspråk för talrika konserter av
Folk-konsertförb. (nuv. Intim musik) och
Mazergka kvartettsällskapet. I
Kon-sertfören. svarade hon från 1930 för
piano-, cembalo- och
celestastämmor-na, och hon framträdde även som
solist, särskilt i verk för 2 pianon.
Hon spelade ofta cembalo i radio,
även i Oslo och Köpenhamn. K. var
även verksam som pianopedagog. —
Gift 1) 1929—34 med jur. kand. Boo
Thure Holger Stenbäck-, 2) 1939 med
konstnären Johan Christian Castberg
från Norge. H. G—t.
Kjerner, Esther Emilia
Léon-tine, målarinna, f. 29 okt. 1873 i
Stockholm. Föräldrar: överläkaren
vid Stockholms sjukhem med. dr Karl
K. och Emilie Constance Magnell.
— Efter skolgång i Stockholm, bl. a.
vid Tekn. skolan, blev K. elev vid
Konstakad. 1890 och studerade där
till 1895, då hon tills, med Eva Bagge
gjorde en längre utlandsresa med
uppehåll i Bom, Paris, Bretagne och
Holland, varefter hon varit bosatt i
Stockholm. K. utställde första
gången i Stockholm 189S och deltog sedan
i Sv. konstnärernas fören:s årliga
utställningar i Stockholm samt
utställningar i München, Budapest oeh
Förenta staterna. Hon utställde 1913
tills, med Eva Bagge och Anna
Nordgren i Stockholm och deltog under
många år i Konstfören:s
utställningar. Genom utställningar 1941 och
1943, föranstaltade av
konsthandlaren Gösta Stenman, vann K:s
förnämliga konst ett senkommet
erkännande. Hennes måleri leder
tankarna till Corot och Chardin, som
hon otvivelaktigt lärt av liksom av
de holländska stilleben- och
blomstermålarna och av modernare
landskapsmålare som bröderna Maris och
Israels. Därmed är också arten av
hennes konst antydd. Den är helt tra-
Esther Kjerner.
ditionell, realistisk i uppfattningen,
begränsad i motivvalet : stilleben med
frukter och köksgeråd, ett
blomsterknippe i en kruka eller vas, landskap
med lummiga träd, gärna en
skogsinteriör med vattenblänk, någon gång
en pittoresk stuga eller en interiör.
Tidigare spelade det genreartade eller
stämningsmässiga ("Månsken", 1895,
"Bretagneflicka", 1S97, "Siesta på en
gammal gård", 1906) en viss roll vid
sidan av ljus- och luftstudiet, medan
hennes senare måleri med tavlor
ss. "Prästgårdsrosor i kopparkrus"
(1941) och "Gamla trän vid Mälaren"
(1942) helt tar sikte på
stoffskildringen och det koloristiska. Färgen är
oftast dämpad men rik och smulten,
ansatt med snabba, mjuka penseldrag,
som låta formen växa fram med
tillräcklig distinktion. — K. är bl. a.
repr. i Nat, mus., Norrköpings,
Eskilstuna och Malmö mus. ■— Ogift. —
K:s syster, målarinnan Hildur Inez
Gertrud K. (f. 1876), studerade för
Kerstin Cardon och Axel Jungstedt
samt i utlandet och framträdde
samtidigt med Esther K., främst med
stilleben som motiv. — Litt.: O. G.
Carlsund och M. Lindgren-Fridell, "E. K: s
konst" (1943). " Th. N.
Kjerrman, se även Kierman, s. 233.
Kjerrman, Anna, författarinna,
se Wahlenberg-Kjerrman.
Kjerrulf, släkt, härstammande från
Holstein, varifrån en Anders Ulv
under 1400-talet inflyttade till Jylland;
han bosatte sig där i Kjær härad,
varav släktnamnet K. bildades, och
upphöjdes av konung Erik av Pommern
i adligt stånd. En ättling till Anders
Ulv var häradsdomaren Niels
Mortensen K. (f. omkr. 1590, † i mitten
av 1600-talet), far till kyrkoherden
Mörten Nielsen K. (K. 1) och
kyrkoherden i Veinge i Halland Olof K.
(f. 1642, † 1700), vilka genom
Brömse-brofreden 1645 blevo sv. undersåtar.
En sonson till K. 1, överstelöjtnanten
Mårten Fredrik K. (f. 1717, † 1785),
adlades 1772 under namnet K. von
Wolffen och blev farfars far till
stationsskrivaren Martin Robert K. von
Wolffen (f. 1S50, † 1887), med vilken
den adliga grenen utdog på manssidan.
En sonsons sonson till ovannämnde
Olof K., bror till K. 1, var veterinären
och ämbetsmannen Gustaf K. (K. 2).
En ättling i tredje led till Olof K:s
sonsons dotterdotter är läkaren
Harald K. (K. 3), som upptog namnet K.
— Litt.: C. Klitgaard, "Kjærulfske
Studier" (1—4, 1914—16).
1. Kjerrulf, Mörten Nielsen,
präst, f. troligen 1634 i Veddige skn,
Hall. län, † 1685 (1690) i Vessige
skn, samma län. Son till
häradsdomaren i Halland Niels Mortensen K.
— K. studerade i Köpenhamn. Han
blev regementspastor vid greve
Aschebergs reg. i Halland och skall
sedermera ha blivit kyrkoherde först i
Ljungby och Alfshögs förs. och sedan
i Vessige. Då danskarna 1676 inföllo
i Halland, visade K. i motsats till en
stor del av landskapets övriga
invånare en obrottslig lojalitet mot den
sv. överheten, skaffade de sv.
trupperna proviant samt utforskade
danskarnas planer för att delge dem åt
den sv. befälhavaren. En granne
angav K. för danskarna, som förde
honom fången till Köpenhamn, varifrån
han dock lyckades fly över till Malmö.
Långt efter K:s död gjorde hans
efterkommande gällande, att Karl XI som
belöning gett honom Vessige och
Ask-ome pastorat med ärftlig rätt för både
mans- oeh kvinnolinjen. Dessa
arvsanspråk stadfästes av konung Adolf
Fredrik 1760 och erkändes ända till
1900. — Gift med Elisabet Bloch.
W. L.
2. Kjerrulf, Gustaf, veterinär,
ämbetsman, f. 16 jan. 1861 i
Hedemora landsförs., Kopparb. län, † 13
juli 1931 i Stockholm. Föräldrar:
brukspatronen Gustaf Leonard K. och
Charlotta Emilia Ulff. — K. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1881 och
veterinärex. 1885. Han blev bitr.
stadsveterinär i Stockholm sistn. år,
föreståndare för Stockholms n.
köttbe-siktningsbyrå 1S86 och därjämte
extra lärare i köttkontroll vid
Veteri-närinst. 1890. År 1892 utnämndes han
till stadsveterinär i Stockholm och
1900 till medicinalråd och
föredragande av veterinärärenden i
Medicinal-styr., där han från 1915 var chef för
veterinärbyrån. Han erhöll avsked
1928. — K. företog flera utrikesresor
för studium av offentliga slakthus
och kreatursmarknader, animala
vaccinationsanstalter samt
undervisningen i kött- och mjölkkontroll vid
veterinärhögskolor ocli dess praktiska ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
