Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kling, Carl - Klinga, Ivar - Klingberg, Gustaf - Klingberg, John - Klingberg, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klinga
280
Klingberg
offentliga utredningar ang.
skyddskoppympning ocli
barnförlamningsepidemiers bekämpande. — K. har
vunnit världsnamn som bakteriolog
främst genom sina undersökningar
över barnförlamningens epidemiologi,
vilka pågått sedan 1911. Gentemot
den äldre teorin, enligt vilken
sjukdomen sprids direkt från person till
person ("kontaktteorin") har K. länge
hävdat, att smittämnet i stället
liksom vid de vanliga tarminfektionerna
överföres via näringsämnen ("den
alimentära teorin"), särskilt vatten.
Barnförlamningsvirus liar kunnat
påvisas i svalgväggen, i
tunntarmsväggen, i tarmuttömningar, i
kloakvatten och i förorenade vatten från
epidemiorter, och i sistnämnda
medier har det förmåga av förökning.
Iv:s teorier, som länge bemöttes med
skepsis, ha på senare år fått
bekräftelser bl. a, i Nordamerika. -— Bland
K:s mycket talrika skrifter, av vilka
flertalet beröra barnförlamningen,
märkas vidare arbeten över
skyddsympning mot vattkoppor (1913), över
den epidemiska encefaliten (1921—
27), över mul- och klövsjukans
sprid-ningssätt (1926—28) och över
vaccin-encefalit (1929—33). — Statens
bakteriologiska laboratorium har under
K:s ledning vuxit från en våning
vid Vasagatan i Stockholm till en
mönsteranstalt med ett tjugutal
byggnader vid Huvudsta, och många yngre
forskare ha utbildats under hans egid.
Vid K:s inträde i emeritusåldern
åstadkoms genom insamling ett
forskarrum på lians laboratorium, där
han fått tillfälle fortsätta sina
undersökningar och vilket i framtiden skall
bära hans namn. — Ogift, P. H. T.
Klinga, Karl Ivar, ingenjör, f.
17 juli 1890 i Hargs skn, Stockholms
län. Föräldrar: stationsinspektoren
Jolian K. och Bilda Kristina Broberg.
— K. avlade mogenhetsex. i Uppsala
1908 och utexaminerades från Tekn.
högskolan 1911. Han var kemist och
ingenjör vid Skogens kolab. i Kilafors
1911—16 och assistent åt tekniske
direktören vid Hälsingborgs
gummi-fabriksab. 1916—17. Sistn. år
anställdes han vid Korsnäs sågverksab.,
Gävle, som driftsingenjör vid
eellu-losafabrikerna i Karskär, blev förste
driftsingenjör där 1935 och var
överingenjör 1941—46. Sedan sistn. år är
han avd.-chef vid ingenjörsfirman ab.
Celleco i Uppsala. Han var styr.-led. i
Tekn. fören. i Gävle 1933—34, i
ICarl-holms ab. 1941—44 och i
Cellulosaindustrins centrallaboratorium 1942
—45 samt är sedan 1941 styr.-led. i
Skogsägarnas oljeab. K. har
publicerat bl. a. "Myrsyra i barrvedsträsyra"
(Bihang till Jernkontorets annaler
1914), "Analysmetoder för råa terpen-
John Klingberg.
tin- och träoljor" (Bihang till
Jern-kontorets annaler 1917) och "Om
tekniska metoder för framställning av
absolut alkohol" (Tekn. tidskr. 1934).
— Gift 1917 med Margareta Agnes
Johanna Steinbeck. J. H. N.
Klingberg, Anders Gustaf,
filosof, skolman, f. 10 april 1842 i
Sköldinge skn, Södermani. län, † 18 jan.
1920 i Södertälje. Föräldrar: soldaten
Erik K. och Maria Christina
Persdotter. — Efter skolgång i Nyköping
och Strängnäs inskrevs K. 1860 som
student- vid Uppsala univ. och blev
där fil. kand. 1866 samt fil. dr 1869
på avh. "Kants kritik af
Leibnizianis-men". Han var adjunkt och vik. lektor
vid Uppsala högre elementarläroverk
1867—72 och blev 1872 lektor i
Karlstad i latin och grekiska samt var 1881
—1908 lektor i samma ämnen och
rektor vid Strängnäs högre allm. läroverk.
K., som vann stort anseende som
pedagog, hyllade i skolpolitiska frågor en
konservativ åskådning. Tills, med G.
Sjöberg utgav K. de mycket använda
läroböckerna "Svensk stilistik" (1870),
"Lärobok i logik" (1871) ocli
"Lärobok i antropologi" (1872), de
sistnämnda präglade av hans
boströmi-anska filosofiska ståndpunkt;
samtliga utkommo i många uppl.
Därjämte utgav han en sv. bearb, av O.
Kirn, "Vår tids etiska
lifsåskådning-ar" (1909). — Gift 1) 1868 med
Amelie Lindh, † 1908 ; 2) 1917 med Ellen
Hildur Elisabet Fischer. A. W.
Klingberg, Jonas (Jolin) Erie,
präst, filantrop, f. 3 nov. 1867 i
Sax-hyttan, Grythytte skn, Västmanl. län,
f 6 juni 1946 i Hartford, Connecticut,
Förenta staterna. Föräldrar:
stenhuggaren Lars Erik Nilsson och Lotta
Persdotter. — K. växte upp under
fattiga förhållanden och emigrerade 1891
till Förenta staterna, där han först
vistades i Boston men sedan kom till
Chicago, där han en tid var förman i
ett järnverk. År 1896 inskrevs han vid
de sv. baptisternas teologiska
seminarium vid Chicago univ., där han
graduerades 1899; sedan blev han pastor vid
den sv. baptistkyrkan i South Shore i
samma stad. Han flyttade 1900 till
New Britain, Connecticut, och var
pastor för därvarande sv. baptistförs.
till 1924. Han återupptog senare sin
verksamhet i förs. och kvarstod som
pastor till 1941. — I New Britain
skapade K. 1903 det över hela landet
bekanta "Klingbergska barnhemmet"
(The Children’s Home Association)
för omhändertagande av föräldralösa
och vanvårdade barn. Denna
institution, som hela tiden finansierats
enbart med enskilda personers gåvor och
därför ej är beroende av något
samfund, även om det står baptismen
nära, har under årens lopp vuxit ut
till ett stort komplex, som sedan 1926
också har en filial i Chicago. Under
mer än fyrtio år uppfostrade K. i New
Britain över 1 100 barn. Efter K:s
död ledes anstalten av sonen, reverend
Haddon Emanuel K. (f. 1901). -— K.
utgav bl. a. "Svenskarna i New
Britain" (1931), "A brief history of
the Swedish baptist New York
confe-rence 1883—1933" (1933) samt
"Litteraturhistoriska studier" (utan år).
— Gift 1899 med Magdalena
Erickson. T. M.
Klingberg, släkt, vars äldste kände
stamfar var lantmätaren i Dalarna
Carl Ekman, bördig från
Södermanland († omkr. 1721). Hans hustru
Anna (f. omkr. 1675) hade tagit
släktnamnet K. efter sin födelseort Stora
Klingsbo i Stora Skedvi skn i
Dalarna, Bland barnen, vilka upptogo
moderns släktnamn, märkas
bruksinspektören Carl K. (f. omkr. 1695, †
omkr. 1775), farfar till prosten och
kyrkoherden i Lillkyrka och ödeby,
Strängnäs stift, Carl Kristoffer K.
(f. 1780, † 1867), från vilken alla nu
levande medl. av släkten härstamma.
Söner till honom voro kyrkoherden i
Hardemo i samma stift Carl Jonas
K. (f. 1815, † 1884), bruksdisponenten
Erland Theodor K. (f. 1821, f 1914)
samt prosten och kyrkoherden i
Björkvik, Strängnäs stift, Emanuel
Knut K. (f. 1825, † 1905). Den
sistnämndes äldste son, trafikdir. vid
Statens järnvägar Ernst Theodor
Emanuel K. (f. 186S, † 1930), blev
far till ingenjören Sven K. (se nedan).
Bland prosten Emanuel Knut K:s
yngre söner märkas civilingenjören
Karl Hjalmar K. (f. 1870), som var
förste ingenjör vid Stockholms elverk
1928—35 och verkst. dir. i Sv.
elektriska materielkontrollanstalten 1929
—33 och 1935, samt Gunnar Valdemar
K. (f. 1876), förste trafikinspektör
vid Statens järnvägar 1935—41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
