Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kôersner, Vilhelm - 2. Kôersner, Albert - Kohl, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koersner
317
Kohl
Vilhelm Koersner.
Falun, † 28 juli 1900 i Stockholm.
Föräldrar: läroverksadjunkten fil. dr
Per Oscar K. och Mario, Ulrika
Boethius. — Efter mogen[hetsex. i
Uppsala 1878 inskrevs K. vid Uppsala
univ. s. å. och blev där fil. lic. 1880
och fil. dr 1882 på en avh. om "Gustaf
III:s yttre politik under tiden
närmast före ryska krigets utbrott". Han
tjänstgjorde 1S81—83 i Nord.
familjeboks red. samt var 1884
journalist i Aftonbladet och 1885 i
Stockholms Dagblad. Åren 1885—88 var
han tf. aktuarie i Statistiska
centralbyrån, varunder han bl. a.
utarbetade en redogörelse för
avlönings-och pensionsstatistiken (i "Bidrag till
Sveriges officiela statistik", 1886—
87). Han återgick därefter helt till
publicistiken ocih utgav från 1888
till sin död Börstidn., ett organ för
handel, industri, sjöfart, bank- och
försäkringsväsende. Från 1893 var
han ägare av och verkst. dir. i
Köers-mens boktryekeriab., vilket han drev
med framgång. Som förf. framträdde
lian i övrigt med "Politiskt
handlexikon" (1883), "Praktisk handbok för
alla" (1—2, 1884—88) samt
resehandböckerna "Dalarne" (1885) och
"Stockholm" (1886). Tills, med Hj.
Gullberg utgav han "Svensk
justitie-matrikel" (1887). K. var 1892—94 led.
av Stockholms stadsfullmäktige. —
Gift 1886 med Ida Carolina Elisabeth
Ihrman. I. Sth.
2. Koersner, Gustaf Alb er t,
jurist, f. 7 aug. 1872 i Rättviks skn,
Kopparb. län, † 2 okt. 1929 i
Stockholm. Bror till K. 1. — K. avlade
mogenhetsex. i Falun 1890 och
hov-1-ättsex. i Uppsala 1894 samt
tjänstgjorde 1894—97 under skilda tider
dels i domsaga och rådhusrätt, dels
vid Uppsala univ:s kansli och
räntekammare samt i Nedre
justitierevisionen. Åren 1898—1918 var K.
advokat i Stockholm. Hans lärdom och
grundlighet, hans outtröttliga
intresse för rättsproblemen, hans
stränga hedersbegrepp och fina takt,
allt i förening med gott handlag och
stor fyndighet i det praktiska, gjorde
honom snart till en av advokatkårens
främste, och han bidrog genom sin
personlighet och sin verksamhet till
höjandet av hela kårens anseende.
Led. av Sveriges advokatsamfunds
styr. 1912—18 var lian dess v. ordf.
1918 och ordf. i samfundets
stock-holmsavd. 1917—18. En viktig insats
på detta område — av stor betydelse
också för hans egen namnkunnighet
som jurist -—- gjorde K., då han
utarbetade samfundets yttrande över
Lagberedningens förslag till
jordabalk. Efter att 1910—11 ha skött
undervisningen och examinationen i
rättskunskap vid den då nyinrättade
Handelshögskolan i Stockholm
innehade K. 1911—18 en professur i
rättskunskap där jämsides med
advokatverksamheten. Han var dessutom
hov-auditör 1912—18 och blev sistn. år
jur. hedersdr vid Lunds univ. Från
1919 var K. justitieråd — den förste,
som ur advokatståndet kallats till
Högsta domstolen. För
domargärningen blev hans omfattande
för-farenhet från den praktiska
juridikens fält av största värde; i enlighet
med sin kritiska läggning och
ytterliga samvetsgrannhet synes han
emellertid som lagskipare ha tillhört de
mera betänksamma och försiktiga. K.
liade åtskilliga sakkunniguppdrag,
fungerade 1912—14 som allmänt
ombud lios ab. Norrlandsbanken samt
var från 1919 ordf. i Pressens
opinionsnämnd, från 1922 sv. red. i
Tids-skr. for Retsvidenskap och från 1924
led. av styr. för den sv. avd. av
International Law Association. K:s
vetenskapliga produktion tog icke form
i större självständiga verk — hans
osjälviskhet och anspråkslöshet synas
lia varit bidragande orsak därtill -—•
utan nedlades mestadels i
utredningar, kommentarer, artiklar i
fackpressen och föredrag. Till hans
ovannämnda granskning av
jordabalksförslaget anknyter skriften "Om de
föreslagna reformerna af vårt
lagfarts-och inteckningsväsen samt hvad
därmed har samband" (1910). I de
invecklade handelsrättsliga spörsmål,
som första världskriget medförde,
blev han en av våra främsta experter;
till detta område höra "Moratorium"
(1—5, 1915—23; tills, med Ch.
Dickson), "Om force-majeureklausuler i
köpeaftal med särskild hänsyn till
deras tillämpning i händelse af krig,
blockad eller exportförbud" (1915),
"Den s. k. krigshandelslagen ... och
därmed sammanhängande
författningar" (1916) samt "Om morato-
Albert Koersner.
rium" (1923; tills, med N. Rabenius).
K. ägnade livligt intresse åt de
valutarättsliga problemen, aktuella
genom efterkrigstidens omstörtningar i
myntvärden och växelkurser, och han
framlade vid International Law
Association^ kongress i Wien 1926 ett
omfattande memorandum, "Etude de
la question des changes". Under
oavbrutna systematiska studier inom
rättens alla områden följde lian med
ingående uppmärksamhet det sv.
lagarbetet och kunde i många fall vara
detta till gagn med råd, erinringar och
kritik. — Personligen var K. en god
och älskvärd man av ett ljust och
vän-sällt väsen. Hans rika
människointresse tog sig uttryck också i stor
hjälpsamhet, och han var en flitigt
anlitad rådgivare och homme
d’af-faires. — Gift 1901 med Hildur
Kristina Nordin. Spr.
Kohl, David Casparson,
kling-smed, ståletsare, f. 10 dec. 1628 i
Norrtälje, † 30 maj 1685 troligen i
Stockholm. K. var äldste son till den
1623 inkallade tyske klingsmeden
Cas-par K. († 1653) och tillhörde möjligen
den kända klingsmedsfamiljen Kohl
från Solingen. — Efter verksamhet i
Norrköping och vid faktoriet i
Norrtälje blev K:s fader ledare för det
nyanlagda Vira bruk i Roslagen och
slutligen hälftenägare av Garpströmmen
vid Arboga, där dyrbarare värior och
bardisaner tillverkades. K., som
erhållit utbildning i faderns yrke,
medföljde denne, då han 1648 blev faktor
vid den danske riksmarsken Anders
Billes vapenfabrik på Broby gård på
Fyn. År 1653 anställdes K. vid
gene-ralbokhålleriet i Stockholm, där han
1657 blev krigskammarbokhållare,
men han utövade jämte denna tjänst
sitt vrke som ståletsare. Åren 1658—60
var han ss. bokhållare vid krigskassan
fånge i Köpenhamn. Hårt ansatt av
en broders fordringsägare lämnade K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
