Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristenson, Anders - Kristensson, Emil - Kristensson, Folke - Kristensson, Robert - Kristian I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristian II
342
Kristian II
Emil Kristensson.
om epidemisk encefalit,
tromhooyt-antalet hos människan (drsavh.,
1924), konstitutionen vid tuberkulos
m. m. — Gift 1917 med Brita
Tliere-sia Hedström. P. H. T.
Kristensson, Emil,
folkskollärare, politiker, f. 13 sept. 1879 i Rya
skn, Kristianst. län, † 25 febr. 1931
i Stockholm. Föräldrar:
folkskolläraren Nils K. och Peternilla Nilsson.
— Efter folkskollärarex. i Lund 1901
blev K. s. å. lärare vid Göteborgs
folkskolor, där han kvarstod till sin
död. Han intog tidigt en bemärkt
plats inom dien socialdemokratiska
partipolitiken, tillhörde styr. för
arbetarkommunen och invaldes 190S i
Ny Tids styr., vars ordf. ban var 190S
—27. Han var politisk medarb. i tidn.
1917—27. K. var led. av Andra K.
1909—2S och av Första K. 1929—31.
Han invaldes 1912 i bankoutskottet,
där han blev v. ordf. 1918 och var
ordf. 1920—22. En framträdande roll
spelade ban 1918—21 i
statsrevisionen, vars v. ordf. lian var 1919 ocli
ordf. 1920—21. Han var led. av bl. a.
kommittén ang. utvidgning av
riksdagens bibi. till centralt
förvaltnings-bibi. 1912—13 samt av Riksdagsbibi :s
styr. 1918—25. Han var
bankofull-mäktig 1922—23 och från 1924. —
K. strävade att ge folkskollärarkåren
bättre anställningsvillkor. Han
verkade energiskt för bottenskoleidén
och var 1917 initiativtagare till en
uppmärksammad socialdemokratisk
motion rörande
folkskoleundervisningen. Han krävde en utvidgning av
skolplikten, avskaffande av
halvtids-läsning samt kritiserade
seminarieundervisningen, i synnerhet det
kyrkliga inflytandet över densamma. K.
utgav bl. a. "Demokratien och
folkskolan" (1906) och "Bör kyrkomötet
avskaffas?" (1910). — Gift 1) 1909
med Walborg Jungner, † 1916; 2) 1918
med Linnea (Ninni) Jern. K. E. L.
Kristensson, Folke,
företagsekonom, f. 25 maj 1914 i Malmö.
Föräldrar: köpmannen Carl Olof
Christens-son och Valborg Arulrén. — K. tog
studentex. i Malmö 1932 och
diplome-rades 1934 från Handelshögskolan i
Stockholm; 1936—37 studerade lian
på stipendium därifrån i Förenta
staterna. År 1946 blev han ekon. lic. ocli
(efter den första disp., som ägt rum
vid Handelshögskolan i Stockholm)
ekon. dr; sedan 1947 är han docent i
företagsekonomi vid högskolan. K. var
utredningsman hos Konsumtionsfören.
Stockholm med omnejd 1937—40,
assistent i nationalekonomi vid
Handelshögskolan 1938—44, sekr. i
Statens industrikommission
(utredningsbyrån) 1940—41, chef för
kommissionens textilregleringsbyrå 1942,
sakkunnig inom kommissionen och led. av
textildelegationen 1942—45 samt
dir.-assistent vid Manufakturab. i Malmö
och Malmö yllefabriks ab. 1945—47.
Sedan sistn. år är lian chef för
Affärsekonomiska forskningsinst. vid
Handelshögskolan i Stockholm. — K. har
medarbetat i en rad ekonomiska
publikationer. Hans drsavh., "Studier i
svenska textila industriers struktur"
(1946), utarbetades inom Industriens
utredningsinst, i samarbete med en
kommitté av repr:er för textil- och
konfektionsindustrierna. Arbetet är
det första i sin art i Sverige och
inleder en av Industriens utredningsinst.
planerad serie strukturanalyser av sv.
industrigrenar. •—- Gift 1942 med
Britta Björnström. U. D.
Kristensson, Robert Emanuel,
ingenjör, ekonom, f. 25 maj 1896 i
Osby, Kristianst. län. Föräldrar:
köpmannen Adolf K. och Emilia
Elisabeth Eliasson. — Efter studentex. i
Lund 1915 utexaminerades K. från
Tekn. högskolans fackavd. för
maskinbyggnadskonst och mekanisk
teknologi 1919 och diplomerades s. å. från
Handelshögskolan i Stockholm. Vid
Stockholms högskola bedrev han
ekonomiska studier 1924—26. K. var
anställd vid Norsk kulelager AS 1920—
21 och vid ab. Sv. kullagerfabriken i
Göteborg 1921—22 samt tjänstgjorde
som lärare vid Tekn. gymnasiet i
Örebro 1922—24, vid Handelshögskolan
i Stockholm 1923—25 och som
speciallärare i bokföring vid Tekn.
högskolan 1924—31. Han var 1928—30
verkst, dir. i ab. Fribergs
högvacuum-pump och hade därefter tekniskt
vetenskapligt uppdrag i Förenta
staternas handelsdep. för National
Commit-tee ön Wood Utilization. Åren 1931—
33 var han dir.-assistent i ab.
Swe-dish Inivention Corporation,
Stockholm. Efter att 1934 ha varit verkst.
dir. i Sv. patent ab. i Stockholm blev
Iv. 1935 docent i företagsekonomi vid
Robert Kristensson.
Norges handelshögskola i Bergen och
var där 1937—40 prof. i samma ämne.
Sistn. år återvände K. till Sverige,
där lian 1940—42 var sekr. i Sveriges
mekaniska verkstäders förb:s
kommitté för enhetliga
redovisningsmetoder och sedan 1942 är ledare för Sv.
lantarbetsgivarefören:s arbetsstudier.
Han blev 1945 prof. i industriell
ekonomi och organisation vid Tekn.
högskolan. S. å. blev han led. av
Lantbruksakad. — Iv. liar bl. a. publicerat
"Industriella självkostnader och
deras beräkning" (1923),
"Indiustribok-föringens grunddrag" (1924), "Huru
en uppfinning exploateras" (1931) och
"Omkostninger i bedriftsökonomisk
teori og kalkulasjon" (1936) samt
författat ett antal uppsatser i
industriekonomiska oeh jordbruksekonomiska
frågor och medarbetat i "Handel och
industri" m. m. — Gift 1’921 med Olga
Margareta Johansson. G. Lj.
Kristian I, sv.-dansk-norsk konung,
f. 1426, † 21 eller 22 maj 1481 i
Köpenhamn. Föräldrar: greve Didrik
den lycklige av Oldenburg och
hertiginnan Hedvig av Slesvig. Om K: fl
ätt se Oldenburg. — Efter Kristofers
av Bayern plötsliga frånfälle på
nyåret 1448 erbjöd Danmarks riksråd
rikets krona åt hertig Adolf av
Slesvig, men denne avböjde; i stället
anbefallde han sin systerson K., som
i sept, s. å. blev konung i Danmark
på villkor, att han skulle ingå
äktenskap med Kristofers änka, drottning
Dorothea, och giva riksrådet ett
bestämmande inflytande på styrelsen.
Valet hade påskyndats genom att
Ivarl Knuteson i juni blivit väld till
Sveriges konung och redan i juli sänt
en ockupationshär till Gotland. I
april 1449 skickade K. till ön en
styrka, som av exkonung Erik av
Pommern övertog Visborgs fäste.
Frampå högsommaren anlände K.
själv ocli avslöt med de sv. hövits-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
