Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krumlinde, Olof - Krus, se även Cruus, Kruhs - Krus, Jesper - Kruse, se även Cruse, Kruuse af Verchou - Kruse, Amos - Kruse, Anna, skolföreståndarinna, se s. 360 - Kruse, Carl Gustaf - Kruse, Ellen, skolföreståndarinna, se s. 360 - Kruse, John, konsthistoriker, museiman, se s. 359 - Kruse, Ole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krus
35S
Kruse
Amos Kruse.
Gift 1892 med Hilda Maria Henriette
Bjering från Danmark. Th. N.
Krus, se även Cruus, Kruhs.
Krus, Jesper Mattsson, krigare,
ämbetsman, f. 1576 eller 1577, † 1 nov.
1622 på sin gård Lemsjöholm,
Villnäs skn, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Föräldrar: riksrådet Matts
Larsson K. och Anna
Björnsdotter-Leijon. Om K:s ätt se Cruus. -— K.
gick efter en sjuårig pagetjänst vid
hovet i krigstjänst, blev 1600
häradshövding i övre Satakunda och 1601
ryttmästare för en finsk ryttarfana.
Han deltog i kriget i Livland, blev
1605 ståthållare på Pernau och 1606
lagman i n. Finland samt befordrades
1608 till överste och befälhavare för
krigsfolket i Finland och Livland.
Han blev 1609 riksråd och
utnämndes 1611 till fältöverste över allt
krigsfolket i Västergötland. K. vann
flera segrar över danskarna. Bl. a.
segrade lian över danske riksmarsken
Sehested vid Gullberg. I längden kunde
han dock med sina underlägsna
trupper icke hålla fienden stången,
varför han tillgrep "den brända
jordens" taktik och ödelade stora delar
av Bohuslän. År 1615 utnämndes K.,
som var en god ekonom, till
riksskattmästare och visade som sådan stor
rådighet bl. a. vid uppbärandet av
medlen till Älvsborgs lösen. År 1618
sändes han till Finland för att
undersöka den finska adelns gods (de
därvid uppgjorda längderna utgåvos
1S60 av W. Lagus under titeln
"Finska adelns gods och ätter"). K. var
även i fortsättningen militärt
verksam, blev 1615 fältmarskalk och
erhöll s. å. vid Gustav II Adolfs avresa
till Estland befälet över allt
krigsfolk i det egentliga Sverige. Efter
Rigas erövring var han 1621—22 dess
förste guvernör. Vid konungens
kröning 1617 slogs K. till riddare. Han
var en betydande och inflytelserik man
samt god administratör. — Gift 1614
med friherrinnan Brita De la Gardie.
A. Åg.
Kruse, se även Cruse, Kruuse af
Verehow.
Kruse, Johan Amos, ingenjör, f.
15 nov. 1876 i Göteborg, † 29 dec. 1934
i Stockholm. Föräldrar: handlanden
Johan Andersson K. och Johanna
Kristina Kruse. — Efter avgångsex. från
Tekn. högskolan 1899 som mekanist
anställdes K. vid Jonsereds fabrikers
ab. Åren 1900—05 var lian ingenjör
vid J. V. Svensons motorfabrik,
Augus-tendal. LTnder denna tid konstruerade
han de första sv. tvåtakts
tändkule-motorerna för fotogen och råolja, pä
vilka han uttog patent, samt
motorerna till u-båten Hajen (1903). Efter
att 1905—15 ha varit överingenjör
och dir.-assistent vid Munktells
mekaniska verkstads ab. i Eskilstuna
knöts han till Sveriges
maskinindu-strifören. i Stockholm, först som
ombudsman från 1915 och sedan som
verkst. dir. från 1919. Samtidigt var
lian 1922—31 generalsekr. och från
1931 verkst. led. i Sveriges
standardiseringskommission, i vilken han var
den ledande kraften för industriell
standardisering. Sålunda liar under
lians ledning flera hundra standards,
främst maskintekniska, utarbetats ocli
fastställts. Bl. a. förtjäna nämnas
bestämmelser rörande ritningar,
materialdimensioner, mått och talserier,
gängsystem och en stor mängd
maskinelement som nitar, skruvar m. fi.
Stora ekonomiska besparingar och
andra fördelar ha därmed vunnits för
såväl producenter som konsumenter.
K. var Sveriges repr. vid de internat,
standardiseringskoiigresserna i Zürich
1923, New York 1926, Wien 1927,
Prag 1928, Haag och Paris 1930,
Köpenhamn 1931 och Stockholm 1934.
Han publicerade en mångfald
skrifter om standardisering. — Till följd
av sin praktiska erfarenhet och
administrativa förmåga togs K. också i
anspråk av ett flertal bolag, fören.
och institutioner. Han var styr.-led.
i bl. a. Munktells mekaniska
verkstads ab. 1908—14 samt led. av
Statens handelskommissions järnibyrå,
Statens industrikommissions
metallbyrå och verkst. dir. i Sv.
metall-importörernas fören. 1918—20. —
Gift 1903 med Hildegard (Hildur)
Charlotta Åkerström. J. E. B.
Kruse, Anna,
skolföreståndarinna, se s. 360.
Kruse, Carl Gustaf, friherre,
arméofficer, f. 1651, † i febr. 1732
(begravd 3 mars) på Torp i
Husby-Oppunda skn, Södermani. län.
Föräldrar: generallöjtnanten friherre
Erik Sigvardsson K. och Catharina
Horn af Kanckas. -— K. blev student
i Uppsala 1662, kammarpage samt
1676 kornett vid Livreg. Han
övergick därefter i ungersk krigstjänst,
där han avancerade till
överstelöjtnant. Efter hemkomsten deltog han
som överste (från 1700) för
Upplands tremänningsreg. till häst i de
följ. årens fälttåg, där han som
parti-gängare gjorde sig känd för
skicklighet och djärvhet i det "lilla kriget".
För sina förtjänster utnämndes han
1706 till generalmajor av kavalleriet.
Under vistelsen i Ukraina fick K,
april 1709 order att avskära en rysk
kår från huvudstyrkan. Ryssarna
besegrades men lyckades dock — delvis
till följd av K:s oförsiktighet —
draga sig undan en hotande
inring-ning. Efter slaget vid Poltava blev K.
fånge vid Perevolotjna. Under
fångenskapen, som varade till 1722, vistades
K. i Moskva. Han utnämndes 1720 till
generallöjtnant och 1722 till general
av kavalleriet. Efter hemkomsten
erhöll han avsked men fick dock genom
ständernas förmedling chefsposten
för Västgöta kavallerireg., som han
innehade till 1731. — över K:s grav
i Husby-Oppunda kyrka i
Södermanland restes en praktfull gravvård med
redogörelse för hans bedrifter. — Gift
med sin systers styvdotter Charlotta
Catharina Falkenberg af Trystorp.
A. Åg.
Kruse, Ellen,
skolföreståndarinna, se s. 360.
Kruse, Jolin, konsthistoriker,
museiman, se s. 359.
Kruse, Ole Waldemar Tliisenius,
målare, f. 13 maj 1868 i Haderslev,
Danmark. Föräldrar: målaren
Johannes Thisenius Svinton K. och Maren
Petersen. — K. fick sin första
utbildning hos fadern och begav sig
därefter på gesällvandring, varunder han
besökte Tyskland och Italien, kom
till Sverige 1896 och hamnade
slutligen i Göteborg 1901. Där kom han
att ansluta sig till den krets av konst-
Ole Kruse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
