Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagerheim, Olof Elias - 2. Lagerheim, Elias - 3. Lagerheim, Elias - 4. Lagerheim, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagergren
422
Lagerheim
Olof Elias Lagerheim. Målning av okänd
konstnär.
student i Lund 1754, började 1763
sin bana i Göta hovrätt men övergick
1770 till Tulldirektionen, där ban
blev justitiefiskal. År 1776 inträdde
han som sekr. i Kammarkollegium.
Av stor betydelse för L:s karriär var
det arbete, som ban 1777 tills, med
assessorn Carl Erik Bergquist
utförde för revision av
tullförfattningarna och lanttulltaxorna. Båda
utredningsmännen blevo s. å. adlade
med samma namn. Inom
Kammarkollegium avancerade L. 1778 till
kammarråd och 1802 till v. president.
Han anlitades mycket för särskilda
uppdrag. Sålunda blev lian 1778 led.
av Riksgäldsdirektionen, 1785 av
Tulldirektionen och 1800 av Rikets
ären-ders allm. beredning. Under Gustav
III:s regering ägnade L. sig även åt
politisk verksamhet. Sålunda deltog
lian ss. medl. av Riddarhuset i
samtliga tre riksmöten under denna tid
och förordnades 1789 av konungen till
notarie i hemliga utskottet. Enligt
biskop Wallquist lär L. t. o. m. ha
varit den egentliga förf. till
instruktionen för Riksgäldskontoret 1789.
År 1809 synes L. ha tillhört de
ämbetsmän, som utan att ha spelat någon
framträdande politisk roll vid
stats-välvningen omedelbart togos i
anspråk av den nya regimen. Han
utnämndes s. å. till justitieräd. I
grundlagsriksdagen deltog L., bl. a. som led.
av bevillningsutskottet, och var 1810
t, o. m. påtänkt som
justitiestatsminister men avböjde. I stället antog
L. 1812 utnämningen till president i
Kammarkollegium, vilken befattning
han lämnade 1818. L. blev friherre
1812, hedersled, av Lantbruksakad.
s. å. samt serafimerriddare 1819. —
Gift 1) 1779 med Catharina Apiarie,
† 1797; 2) 1802 med grevinnan
Johanna Maria Lillienberg. B. B—é.
2. Lagerheim, Elias, friherre,
politiker, f. 18 aug. 1791 på Å gest a i
Huddinge skn, Stockholms län, † 17
sept. 1864 på sin egendom Nykvarn i
Turinge skn, samma län. Son till L. 1.
—■ L. blev student i Lund 1807, avlade
kansliex. 1809 och inträdde följ. år
som kanslist i
hovkanslersexpeditionen. Han blev andre sekr. 1813, förste
sekr. 1819 och var kabinettssekr. 1825
—31, allt i Kabinettet för utrikes
brevväxlingen, samt hade tjänst vid
beskickningarna i S:t Petersburg,
Berlin, Dresden och Wien under skilda
tider 1816—24. Efter att ha . verkat
som överpostdir. 1831—36 var han
sv. envoyé i Köpenhamn 1836—56 ocli
utrikesstatsminister 1856—58. L. blev
friherre vid faderns död 1823, en av
rikets herrar 1856 och hedersled, av
Lantbruksakad. 1863. — L. tillhörde
den skola sv. diplomater, som hade
utbildats under Gustaf af Wetterstedt,
Karl Johanstidens ledande diplomat,
själv främst ett smidigt verktyg för
konungens politik. Som kabinettssekr.
bragte L. bl. a. genom stränga
besparingsaktioner ordning och reda i
utrikesförvaltningens ekonomi. Han
var som envoyé en vaken rapportör
och driven diplomat. L:s framträdande
yttre ställning under Oscar I
motsvarades emellertid ingalunda av ett
jämförbart reellt inflytande. För sina
syften utnyttjade konungen ofta
underordnade tjänstemän i Utrikesdep. eller
helt oansvariga verktyg med
förbigående av utrikesledningens officiella
repr. Därtill kom oförenligheten i
åsikter mellan konungen och L. Den
senare företrädde Karl Johanstidens
utrikespolitiska system, var
misstrogen mot en aktiv utrikespolitik ocli
framför allt angelägen om att bevara
det goda förhållandet till Ryssland.
Under Krimkriget, då Oscar I genom
sin presspolitik och sina privata
politiska agenter i hemlighet förberedde
Sverige-Norges uppslutning i kriget
på västmakternas sida, arbetade L. som
minister i Köpenhamn för sv.
neutralitet och ogillade öppet de sv.
tidningarnas skrytsamma uttalanden om
Elias Lagerheim (2). Litografi.
sv. rustningar. Medan Oscar I efter
hand allt djupare engagerade sig för
den politiska skandinavismen, stod L.
alltid kylig mot denna. De
betänkligheter L. som utrikesstatsminister
framförde gjorde dock föga intryck på
Oscar I. L. hölls också helt utanför de
politiska förhandlingar, som
konungen förde och som kulminerade i
alliansanbudet 1857 om gemensamt
försvar av Danmark och Slesvig mot
ett tyskt angrepp. Detsamma var
fallet, när alliansförhandlingarna senare
s. å. återupptogos av den danska
ministären Hall under Oscar I:s sjukdom
och kronprins Karls regentskap och
denna gång avvisades från sv. sida. —
Gift 1826 med Charlotta Adelaide
Schwan. ■— Litt.: S. Eriksson, "Sv.
diplomati och tidningspress under
Krimkriget" (1939); Å. Holmberg,
"Skandinavismen i Sverige vid
1800-talets mitt" (1946). G. U.
3. Lagerheim, Hans Gustaf
Wilhelm Elias, friherre, arméofficer,
genealog, f. 1 juli 1830 i Stockholm,
† 25 mars 1914 därstädes. Son till L.
2. — L. blev 1851 underlöjtnant vid
Livreg:s dragoner, åtföljde 1858 som
adjutant generallöjtnanten J. W.
Sprengtporten på dennes beskickning
till Paris och Köpenhamn och
utnämndes 1864 till ryttmästare. L.,
som 1881 blev major i armén, ägnade
sig även åt allmänna värv; han var
1867—69 landstingsman i Stockholms
län och 1862—70 ordf. i direktionen
över Södertälje lasarett, År 1882
erhöll han avsked ur krigst jänsten. Han
ägnade sig under senare år åt
omfattande släktforskningar och utgav 1910
släktmonografin "Arfwedh Larsson
och Karin Utter samt deras
afkomlingar. Släkterna Weidman,
Lagerheim, Weidenhielm". De av honom
samlade s. k. Lagerheimska papperen
i K. bibi. innehålla 30 000—10 000
personhistoriska uppgifter hämtade
ur Post- och inrikes tidningar 1760—
1800 och äro av stort värde för
släktforskare. —- Gift 1S74 med Anna Maria
Heijkenslcjöld. A. Åg.
4. Lagerheim, Carl Herman
Theodor A Ifred, diplomat, ämbetsman,
politiker, f. 4 okt. 1843 i Köpenhamn.
† 23 maj 1924 i Stockholm. Bror till
L. 3. :—- L. blev student i Uppsala
1S59, avlade där kansliex. 1860 ocli
kameralex. 1861. Han blev 1862
attaché vid sv. beskickningen i Paris,
1865 andre sekr. i Utrikesdep., 1870
legationssekr. i S:t Petersburg och
1871 chef för Utrikesdep:s politiska
avd. Genom stor arbetsförmåga ocli
kunnighet intog L. tidigt en
inflytelserik ställning i dep. År 1876 blev
han kabinettssekr. Dessutom
betroddes L. med en mängd uppdrag av olika
slag. Åren 1875—76 var han medl. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
