Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagerheim, Carl Erik - 2. Lagerheim, Gustaf Adolf - Lagerhjelm, ätt - 1. Lagerhjelm, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerhjelm
425
Lagerhjelm
ning och av den nya stataberedningen.
L., som 1807 upphöjdes i friherrligt
stånd, blev nu till sin död landets
ledande expert i statsfinansiella
frågor. Hans ideal var en relativt
oföränderlig riksstat med stående
inkomst* och utgiftsposter. Efter
Gustav III:s ryska krig voro rikets
finanser i mycket dåligt skick. L. sökte
först råda bot därpå genom en långt
driven sparsamhet, men de svåra
missväxterna 1798 och 1799 framtvingade
radikalare åtgärder. Vid riksdagen i
Norrköping 1800, då L. var hemliga
utskottets sekr., genomdrevs en stor
realisation av de sedan 1789
cirkulerande riksgäldssedlarna enligt
riktlinjer, som utstakats av L. i samråd
med andra ämbetsmän, varvid hans
råd i fråga om realisationsgrunden
och de s. k. kurantsedlarna dock ej
följdes. Sedan denna realisationsplan
1802—03, delvis på L:s initiativ,
blivit underkastad en genomgripande
revision, började rikets finanser
komma i bättre ordning än på länge. Hela
verket kastades emellertid över ända
genom 1808—09 års krig, som
medförde oerhörda penningkrav. L., som
ogillade Gustav IV Adolfs
utrikespolitik, sökte då i det längsta värna
realisationen och hävdade, att
krigskostnaderna i första hand borde
bestridas med engelska subsidier och ej
genom anlitande av rikets egna
tillgångar — en inställning som hade
en förlamande inverkan på hans
krigsfinansiella verksamhet och
bragte honom i konflikt med konungen.
L. hörde till de ämbetsmän, som stodo
bakom Adlercreutz’ statskupp 13
mars. Han insattes samma dag i
hertig Karls konselj och var i
fortsättningen mindre ovillig att anlita
rikets egna tillgångar för krigets
finansiering. De följ. åren erhöll han
ett flertal specialuppdrag, spec. i
statsregleringsfrågor, men blev aldrig
insatt i statsrådet. Han blev led.
av Vet. akad. 1799, hedersled, av
Lantbruksakad. 1812 samt led. av
Mus. akad. 1813. År 1811 erhöll han
Serafimerorden. —• L. var en duglig
ämbetsman men hade som utpräglad
byråkrat ingen klar blick för de
större politiska sammanhangen och ville
ej inse, att extraordinära politiska
lägen måste kräva extraordinära
finansiella åtgärder. — Gift 1771 med
Anna Christina Gerdes. — Litt.:
"Åminnelsetal.." i Vet. akadrs handl.
1814 av M. Rosenblad; L. M. Bååth
och A. Munthe, "Kungl.
Statskontoret 16S0—1930" (1930); N.
Nilsson-Stjernquist, "Ständerna,
statsregleringen och förvaltningen" (1946).
St. C.
2. Lagerheim, Gustaf Adolf,
kanalbyggare, f. 18 jan. 1788 i Stock-
holm, † 14 jan. 1845 på Hulta i
Kim-stads skn, östergötl. län. Son till L.
1. — L. blev 1806 student vid
Uppsala univ., där han skrev för graden
1811. Följ. år inträdde han som
konduktör i överintendentsämbetet och
sändes som sådan att vara nivellör
vid Göta kanals byggnad. Han blev
löjtnantmekanikus 1813 och fick
därefter genom Baltzar von Plåtens
förmedling göra grundliga studier i
pågående kanal- och vägarbeten m. m. i
England och Skottland under den
berömde kanalbyggaren sir Thomas
Tel-fords ledning. Vid hemkomsten 1814
utsågs L. till mekanikus för östra
linjen av Göta kanal, ocli från 1819
till sin död var han övermekanikus
för hela kanallinjen. Han utnämndes
1821 till majormekanikus, 1827 till
överstelöjtnant ocli chef för östra
kanaldistriktet samt för
hydrotek-niska kontoret. År 1837 blev han
överste i Flottans mekaniska kår. —
L. gjorde sin förnämsta insats vid
Göta kanal, som blev helt färdig 1832.
Under von Plåtens överinseende ledde
han som mekanikus arbetet samt
"delade med honom alla bekymmer
och mödor, som ett så stort och
vidsträckt arbete mötte, ocli hade en
verksam del i dessa motgångars och
hinders besegrande". Han visade
utmärkt skicklighet och framstående
teknisk förmåga vid kanalarbetet,
som var det dittills största
byggnadsföretaget i vårt land. — L. utarbetade
även planer för Gråda kanal i
Dalarna och Säffle kanal i Värmland samt
upprättade förslag till
sjösänkningar och till hamnbyggnader i
Linköping, Jönköping, Hälsingborg m. fi.
städer. Därjämte hade ban
överinseendet över arbetet på Väddö kanal
i Uppland samt uppgjorde förslag till
förbättrad förbindelse i Stockholm
mellan Mälaren ocli Saltsjön. Han
blev led. av Vet. akad. 1822. Under
uttalande av L:s förtjänstfulla
insatser beslöt 1844—45 års riksdag
tilldela honom en årlig
livstidspension av 1 000 rdr banco. — Gift 1831
med Christina Sophia Gistrand. S. L.
Lagerhjelm, ätt, härstammande
från klockaren i Stavnäs skn, Värml.
län, Staffan Hansson, som levde
under 1600-talets förra hälft. Hans son
Johan Staffander (f. 162S, † 1680),
slutligen v. lagman i Västergötland
och på Dal, adlades 1668 under
namnet L. Söner till denne voro a)
löjtnanten Axel L. (f. 1664, † 1735),
farfar till lagmannen Henrik Johan L.
(f. 1750, † 1814), b)
regementskvar-termästaren Carl L. (f. 1666, † 1737),
stamfar för ättens nu levande gren,
och c) översten för Savolaks och
Ny-slotts läns infanterireg. Gabriel
Johan L. (f. 1677, † 1741). Carl L. blev
farfar till bröderna generalmajoren
i armén Per L. (f. 1739, † 1805) och
majoren Gustaf L. (f. 1743, † 1804),
vars son var bergsvetenskapsmannen
Pehr L. (L. 1). Söner till denne voro
översten i armén Gustaf Reinhold L.
(f. 1819, † 1892), känd som
krigshistorisk förf., och industrimannen
Pehr L. (L. 2). Son till den sistnämnde
var översten Pehr L. (L. 3), far till
ingenjören vid Wedaverken i Södertälje
Pehr Erland Gustaf Jacob L. (f. 1902),
som utgivit flera arbeten om
metall-framställning.
1. Lagerhjelm, Pehr,
bergsvetenskapsman, industriman, f. 13 febr.
1787 på Falkenå i Kräcklinge skn,
Örebro län, † 18 juli 1856 på Bofors
bruk, Karlskoga. Föräldrar: majoren
Gustaf L. och (dennes syssling) Ulrika
Charlotta L. — L. bestämdes redan
som nyfödd av sin fader för
militärbanan och blev vid nio års ålder
kornett vid Livreg:s husarkår. Efter
faderns död tog han emellertid 1S04
avsked ur militärtjänsten. År 1797
student vid Uppsala univ. avlade han där
1S04 juridisk ex. och 1807 bergsex.
Sistn. år inskrevs han som auskultant
i Bergskollegium, blev 1808 v. notarie
och antogs s. å. till elev i masmästeriet
på Jernkontorets stat. Han erhöll 1813
geschworners och 1816 assessors titel
samt var 1817—31 assessor i
Bergskollegium och från 1832 till sin död
fullmäktig i Jernkontoret. År 1S12
förvärvade L. Bofors bruk, som lian
antagligen redan förut var delägare i.
Han innehade sedan bruket till 1853,
då lian sålde det till sönerna Gustaf
Reinhold L. och Pehr L. (L. 2) samt
svärsonen brukspatronen Karl
Lindberg. Genom sitt första gifte (IS 17)
blev L. delägare i Rörstrands
porslinsfabrik (firman "B. R. Geijers
Arfvingar") i Stockholm. Åren 1825—30
omlades driften vid fabriken, närmast
efter impulser, som några av
intressenterna, bl. a. L., fått i England. År
1833 blev L. ensam ägare av
Rörstrand, men redan 1834 avlät han en
tredjedel till sin svåger justitierådet
N. W. Stråle af Ekna, och 1847
övergick Rörstrand helt till denne. —
Mångsidigt begåvad studerade L. även
kemi och blev senast 1809 i
Stockholm lärjunge till Berzelius. Som
dennes medarb. bestämde han 1812
vis-mutens atomvikt och upprättade
senare en av Berzelius 1818 publicerad
tabell, utvisande den procentiska
sammansättningen av flertalet då kända
kemiska föreningar (närmare 2 000),
allt beräknat av L. på grundval av
atomvikterna. L:s första
vetenskapliga arbete, en beräkning "af de
uti en masugn verkande ämnens
qvalitativa och qvantitativa förändring",
offentliggjordes 1811 i en av C. D. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
