Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Albert - Larsson, Anders, porträtt- och dekorationsmålare, se Anders Larsson, bd 1 s. 86 - Larsson, Anders, ståthållare, se Anders Larsson, bd 1 s. 87 - Larsson, Anders - Larsson, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larsson
472
Larsson
Albert Larsson.
hamsdotter. — L. började som
litograf i hemstaden men flyttade till
Köpenhamn 1888 och studerade där
måleri vid Konstakad. och
Kunstner-nes Studieskole för P. S. Kröyer.
Ehuru han senare har företagit resor
i Tyskland, England, Frankrike,
Italien, Holland och Belgien och sedan
1940 är bosatt i Lund, satte den
långa vistelsen i Danmark — han
stannade där till 1900 — för alltid
sitt märke på hans konst. Redan på
lS90-talet hade han utbildat sin
egenartade stil. Hans motivkrets är det
skånska landskapet, som han helst
återgett i skymning och gråväder med
en fint lyrisk ton men utan
känslosamhet. Bland hans tidigare arbeten
märkas "Solnedgång över
grandungen" (1894) och "Fattigmanshem"
(1908). På senare år har en viss
förnyelse i L:s konst gjort sig märkbar,
bl. a. i de mjuka akvareller med motiv
från Malmö liamn, som han
exponerat; han arbetar mera direkt efter
naturen, och hans färg har ljusnat.
— L. liar varit Skånekonstens främste
organisatör. Han var en av Skånska
konstnärslagets stiftare 1902 och
tillhörde dess styr., bl. a. som ordf. 1908
—10, lian redigerade dess publikation
"Från Skånebygd" 1905 och var den
drivande kraften vid lagets
utställningar i hemprovinsen såväl som i
Stockholm och Göteborg. Han stod
också bland initiativtagarna till
Skånes konstfören. 1904. — L. är repr. i
Göteborgs och Malmö mus. — Gift
1898 med Anna Elida Tomason. Th. N.
Larsson, Anders, porträtt- och
dekorationsmålare, se Anders
Larsson, bd 1 s. 86.
Larsson, Anders, ståthållare, se
Anders Larsson, bd 1 s. 87.
Larsson, Anders, bonde, religiös
folkledare, f. 11 dec. 1794 i
Norrlångträsk, Byske skn, Västerb. län, † 16
april 1876 därstädes. Föräldrar: bon-
den Lars Andersson och Maria
Olofsdotter. —- Femtonårig avgav L. under
den ryska ockupationen av
Skellefte-bygden 1809 ett löfte att föra ett
heligt liv, om lian räddades från döden.
Under fruktlösa försök att uppfylla
löftet övertygades han de följ. åren
om den egna gärningens
otillräcklighet, Han befriades ur sin samvetsnöd
av de s. k. nyläsarna eller
kristendomsbröderna i Pitetrakten, till
vilkas lära om frälsning genom nåd lian
omvändes 1814. Därefter blev han vid
sidan av Gerhard Gerhardsson
nv-läsarnas främste förkunnare i de
nordligare byarna i dåv. Skellefteå
förs. Nyläsarnas fördömande av alla
andaktsböcker utom Luthers och
särskilt deras kritik av de nya
upplagorna av katekesen, kyrkohandboken och
psalmboken ledde till
undersökningar från överhetspersoner 1818—20.
Striden bilades genom att
konven-tikelplakatet 1822 upphävdes för
Västerbottens del. Till detta resultat
bidrogo dels L:s saktmod och dels, att
justitierådet J. Sylvander, som fått
saken om hand, själv var herrnhutiskt
påverkad. I sin andliga utveckling
hade L. mycket gemensamt med
Rosenius. Han motsatte sig allvarligt
de separatistiska tendenser, som
yppades bland läsarna, och fick även
uppleva, att lekmannaverksamheten
blev en erkänd ocli aktad form av det
kyrkliga arbetet. — Gift 1) 1818 med
Stina Johansdotter, † 1819; 2) 1820
med Maja Kajsa Andersdotter. —
Litt,: C. Edquist, "Läseriet i
Skel-leftebygden under 1800-talet" (1917);
M. J. Almqvist, "Anders Larsson i
Norrlångträsk" (1942). H. Wn.
Larsson, Carl Olof, målare,
tecknare, grafiker, f. 28 maj 1853 i
Stockholm, † 22 jan. 1919 i Falun.
Föräldrar: kusken Olof L. oeh Johanna
Carolina Erika Stdhllerg. — L. växte
upp i ett fattigt stockholmshem.
Redan 1866, efter genomgången folk-
Carl Larsson,
skola, inskrevs han i Konstakad:s
principskola. Under hela
akademitiden, som sträckte sig till 1876,
försörjde han sig genom eget arbete, bl. a.
som tidningstecknare i Kasper och Ny
illustrerad tidn. Undervisningen vid
Konstakad. leddes av bl. a. M. E.
Winge, A. Malmström ocli J. C.
Boklund. År 1875 lärde sig L. etsa för L.
Loewenstam, vilka lärdomar han
utökade pä A. Tallbergs etsningskurs
1895—96. L. vistades första gången i
Paris 1877—7S och återvände dit
1880. Åren 1883—85 bodde han i byn
Grez-sur-Loing i
Fontainebleautrak-ten nära Paris. Efter ett par
stockholmsår (1885—86) förestod han 1886
—91 Valands målarskola i Göteborg
med avbrott 1888—89 för en tredje
parisresa. Åren 1891—1901 vistades
han åter i Stockholm, oeh från sistn.
år till sin död var han bosatt i sin villa
Lilla Hyttnäs i Sundborns socken
invid Falun. År 1894 företog han en
resa till Italien för att studera
väggmålningsteknik. L. deltog i
oppositionen mot Konstakad. 1885 och var
medl. av Konstnärsförb. till 1892. —
L:s måleri från studieåren utgöres
främst av historiska kompositioner,
den genre som mest omhuldades av de
konservativa lärarna vid Konstakad.
De röja manuell skicklighet men äro
konventionellt arrangerade och mörka
i färgen ("Sten Sture d. ä. befriar
danska drottningen Kristina ur
Vadstena kloster", prisämne 1876).
Kontakten med det franska måleriet
under första parisresan gav större
bredd åt L:s penself öring
("Porträtt av Carl Skånberg", 1878), även
om karaktären av ateljéarbete och
sagoillustration fortfarande satt i
("Clair-obscur", 1877). Förkärleken
för litterär symbolik försvann helt
under greztiden, L:s första mogna
period. Akvarellerna från denna tid,
vilka äro fria från konstlat
ateljéarrangemang och röja ett intimt
naturstudium, äro karakteristiska ex.
på 1880-talets blonda, ljusdränkta,
formupplösande friluftsmåleri. Dessa
doftiga, naturalistiska
landskapsut-snitt utgöra den måleriska
höjdpunkten i L:s produktion ("Pumporna",
"Rimfrosten", båda 1882, Göteborgs
mus.; "I köksträdgården", 1883;
"Bruden", s. å.; "Vinet", 1884, Nat.
mus.; "Gamla muren", 1885). Med
mindre raffinemang fullföljde L. sina
intentioner under denna tid i annan
teknik, pastell, t. ex. "Ateljéidyll"
(1885, Nat.mus.), och olja, t. ex. "Lilla
Suzanne" (s. å., Göteborgs mus., i
japanskt inspirerat höjdtformat).
Värdefullt för L. blev det stöd, som den
göteborgske konstmecenaten P.
Furstenberg gav honom efter återkomsten
till Sverige 18S5. L. fängslades nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
