Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Laurin, Carl - 7. Laurin, Thorsten - Laurinus, Laurentius Laurentii, präst, se s. 494 - Lavén, Abraham Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laurin
497
Lavén
tik eller en älskvärd ironi. Från 1903
skrev han också teaterrecensioner i
Ord och Bild, sedermera samlade i
"Ros och ris" (1—6, 1913—39). Dessa
recensioner ha formen av ledigt
nedkastade kåserier, där många andra
ämnen än de egentligen
förhandenvarande beröras. Tonen är övervägande
erkännsam; någon bister bedömare
ville L. ytterst ogärna vara. Om sin
svaghet för att berömma vackra
skådespelerskor skämtade han gärna
själv. — L. var en typisk repr. för det
sv. 1890-talet genom sin entusiasm för
konsten, sin estetiskt betonade
patriotism, sin kulturoptimism och sin tro
på möjligheten att lösa de sociala och
politiska problemen genom allsidigt
samförstånd. Han ägde emellertid
också ett starkt rättspatos och kände
djupt för sitt land och dess nationella
kulturform, även om han personligen
var kosmopolitiskt inställd. Gladlynt
och älskvärd trivdes han förträffligt
i stort sällskap, och i sitt vackra hein
utövade han en stor gästfrihet. Trots
stor generositet var han emellertid i
sin epikureiska livsstil i viss mån
ego-centrisk; han tyckte ej om att bli
påmind om att det fanns olösliga
konflikter och svåra lidanden bland hans
medmänniskor. Hans ofta uttryckta
ovilja mot Strindberg torde däri ha
liaft sin innersta förklaring. Något
starkare och mera personligt utformat
filosofiskt eller religiöst intresse hade
lian knappast; i detta avseende var
hans inställning snarast präglad av
åttiotalets åskådning. Till sin
litterära smak var han framför allt
fästad vid den äldre realismen; särskilt
i sin teaterkritik framhävde han starkt
sannolikhetskravet, även där detta har
föga inre motivering som t. ex. hos
Shakespeare. För de riktningar, som
under hans senare levnadsår
framträdde inom sv. litteratur och konst,
kände han föga sympati. Med den
excentriska, ångestfyllda och förvirrade
mentalitet, som där kom till synes,
kunde lians sinne aldrig nå kontakt,
lian betraktade hela denna art av
konstnärligt uttryckssätt som
affekterad. Ytterst känslig för kritik led
han mycket av de hårda omdömen, som
ibland under hans senare år särskilt
inom en del yngre kretsar fälldes
om honom och hans livsgärning. Inom
sin egen generation bibehöll lian
emellertid livet igenom en enastående
popularitet både som personlighet och
förf. — L. blev fil. hedersdr vid
Stockholms högskola 1927. I "Minnen" (1—
4, 1929—32) behandlar han sitt liv
fram till 1918. Den bild av socialt
självmedveten, intellektuellt betonad
högborgerlighet, som han där med
kärlek och förståelse tecknat, här ur
kulturhistorisk synpunkt ett utoni-
32 Svenska män och kvinnor IV
ordentligt värde. L. var en ytterst
intresserad brevskrivare; ett urval ur
hans korrespondens utgavs 1946 av
sonen Casimir L. under titeln "Liv och
konst". — Gift 1893 med Gunilla
Malvina Petre. — Litt.: K. Wåhlin,
"C. G. L." (i Ord och Bild 1918); K.
R. Gierow, "C. G. L." (i Ord och Bild
1943). O.W.
7. Laurin, Thorsten Olof,
bokförläggare, konstsamlare, f. 3 april
1S75 i Stockholm. Bror till L. 6. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1893
inskrevs L. s. å. vid Uppsala univ.,
där han blev jur. kand. 1900. Han
anställdes 1904’ i ab. P. A. Norstedt &
söner, var dess suppleantdir. 1910—24
samt är sedan 1924 dir. och led. av
dess styr. — L., som är en av våra
förnämsta konstsamlare, gjorde sitt
första betydande inköp redan som
tjuguåring. Med fördomsfri blick ocli
kräsen smak har han hopbragt en
värdefull samling modern ocli gammal
konst, omfattande omkr. 500 målningar
och skulpturer och omkr. 300
hand-teckningar samt flera tusen blad
etsningar, litografier och träsnitt, varav
han senare donerade omkr. 1 200
utländska blad till Nat. mus. Framför
allt har L. lagt an på den samtida
nordiska konsten och då främst den
svenska: hans i hemmet i villa Ekarne
på Djurgården inrymda samling ger
om levande föreställning om de senaste
sju decenniernas mera betydande
konstnärer ocli konstströmningar. En
praktfull katalog över måleri- och
skulptursamlingen, utarbetad av R.
Hoppe, utkom 1936. Under långvariga
utlandsresor liar L. förvärvat en
grundlig konstkännedom och
samtidigt bidragit att i utlandet sprida
kännedom om sv. konst genom att
anordna ett stort antal utställningar
och i europeiska och amerikanska
konsttidskr. placera artiklar av sv.
och utländska bedömare samt annat
material rörande sv. konst. En stor
Thorsten Laurin.
Abraham "Wilhelm Lavén. Litografi.
samling pressklipp rörande konst,
tillkommen 1900—45, skänkte lian sistn.
år till Nat. mus. — År 1911 tog L.
initiativet till bildandet av den
livaktiga fören. Nationalmusei vänner,
i vilken lian är styr.-led. ocli sekr. Han
är vidare led. av styr. för
Zornsam-lingarna sedan 1943, led. av styr. för
Liljevalchs konsthall sedan 1920, ordf.
i Fören. för grafisk konst sedan 1914
samt hedersled, av Konstakad. sedan
1927. L. erhöll Illis quorum 1936. —
Gift 1) 1901 med Elizabeth Emery, †
1916, 2) 1921 med Kerstin Anna
Elisabeth Husberg. S. W.
Laurinus, Laurentius
Lau-rentii. präst, se s. 494.
Lavén, Abraham Wilhelm,
sjöofficer, pedagog, författare, f. 29
sept. 1812 i Sääminki skn, Savolaks,
Finland, † 24 juli 1858 på korvetten
•Tarramas under segling i Nordsjön.
Föräldrar: vice pastorn och kapellanen
Anders L. och Sara Maria Fabritius.
— Sedan L. med utmärkelse
genomgått Krigsakad. på Karlberg,
utnämndes han 1830 till sekundlöjtnant vid
flottan, varefter lian i två år
tjänstgjorde på handelsfartyg. Åren 1833—
35 var han elev vid Högre
artilleriläroverket på Marieberg. År 1S35
deltog L. som sv. repr. i greve Wrangels
ryska expedition för
triangelmätningar mellan sv. kusten och Ålandsöarna.
Efter hemkomsten blev han
kompaniofficer och lärare vid Krigsakad. på
Karlberg. Han undervisade i ett
flertal ämnen, ss. navigation,
ångmaskinlära, skeppsbyggeri, sjöartilleri,
sjö-mätning, befästningskonst och kemi
samt blev 1847 styresman för
Krigsakad^ övre avd. Under L:s
insiktsfulla ledning förbättrades
sjökadet-ternas utbildning liögst avsevärt. Han
införde nya och lämpligare
lärokurser, gjorde undervisningen levande
genom att låta eleverna i praktiken
tillämpa vad de teoretiskt inhämtat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
