Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilljebjörn, Knut - Lilljeborg, Wilhelm - Lilljekvist, se även Liljeqvist, s. 583 - Lilljekvist, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilljeborg
597
Lilljekvist
Knut Lilljebjörn, Teckning av H. Lilljebjörn.
huvudsakligen av en serie friska ocli
okonventionella karakteristiker av
märkliga personligheter i förf:s egen
provinsiella miljö, vilka alla präglas
av värmländsk yvighet och
originalitet; stilen är rask och målande. — L.
blev 1812 medl. av Götiska förb. —
Gift 1) 1788 med Elisabeth Johanna
(Jecmna) Troili, † 1805 ; 2) 1812 med
Stina Lisa Althar. — L:s dotter Anna
Elisabeth (Lisa) L. (f. 1790, † 1861)
gifte sig 1816 med E. G. Geijer.
Hennes memoarer utgåvos 1947 av W.
Gordon Stiernstedt under titeln "Två
släktled berätta". En bror till henne,
kaptenen Henrik L. (f. 1797, † 1875),
utgav bl. a. memoarverken
"Hågkomster från ungdomen" (1865) och
"Fortsättning på hågkomster från
ungdomen" (1867); dessa arbeten
samt utdrag ur ett par andra utgåvos
tills, med faderns "Hågkomster" i ny
uppl. (2 bd) 1911—12. Henrik L.
saknade faderns originalitet, men hans
skildringar ha stort kulturhistoriskt
värde. Alla dessa verk ge en utmärkt
realistisk bakgrund till den stora
värmlandsdikten, framför allt Selma
Lagerlöfs "Gösta Berlings saga".
B—z.
Lilljeborg, Wilhelm, zoolog, f.
6 okt. 1816 i Hälsingborg, † 24 juli
1908 i Uppsala. Föräldrar:
kontraktsprosten Jöns Petter L. och Hedda
Hultberg. — L. blev student 1834,
fil. kand. 1840 och fil. mag. 1841, allt
vid Lunds univ. Lär avlade lian
teoretisk teologisk ex. 1843 samt blev
docent i zoologi 1844, e. o. adjunkt
i detta ämne 1845 och adjunkt 1853.
Ären 1854—82 var han prof. i zoologi
vid Uppsala univ., vars rektor han
var 1864—65. — L. var en av de mest
betydande sv. ISOO-talszoologerna.
Hans vetenskapliga produktion var
mycket omfattande och mångsidig.
Företrädesvis sysslade han med
kräftdjur och vertebrater. Han verkade
främst som systematiker och uppehöll
som forskare den linnéanska
traditionen; däremot stod han ganska
främmande för darwinismen och andra
nyare strömningar inom biologin.
Inom den jämförande anatomin var
det främst osteologin, för vilken han
hade intresse. Hans drsavh.,
"Obser-vationes zoologioæ", bygger bl. a. på
iakttagelser under hans resor i
Nordskandinavien. Av L:s senare arbeten
märkas särskilt de, som behandla de
lägre kräftdjurens
(entomostracéer-nas) systematik. På detta område
vann han internationell ryktbarhet.
Hans första entomostracéavh. utkom
1853 och behandlade skånskt
material. Han nyupptäckte ett stort antal
arter, bl. a. 1860 den märkligt byggda
Leptodora hvalina. Ända till sin sena
ålderdom höll han på med dessa
forskningar; hans huvudarbete är det stora
verket om sv. vattenloppor, "Cladocera
Sueciæ" (1900). Vid denna tid utgav
han även ett par andra
sammanfattande arbeten över sv. entomostracéer.
Hans med åldern försämrade svn
hindrade honom från att behandla
dem alla, som ursprungligen var
planerat. L. sysslade även i betydande
utsträckning med
vertebratsystema-tik. Bland hans tidigare arbeten inom
detta område märkas översikter över
fåglarnas system (1860), över våra
valar (1861—62) och över gnagarna
(1866). Mest kända äro hans faunor,
’’Sveriges och Norges ryggradsdjur.
1. Däggdjuren" (1874) oeh "Sveriges
och Norges fiskar" (1881—91). L.
företog flera zoologiska
insamlings-och studieresor, huvudsakligen inom
Skandinavien, och gjorde 1848 en resa
till n. Byssland. Som akademisk lärare
uträttade L. ett betydande arbete. Han
var den förste zoologiprof. i Uppsala
och grundare av univ:s zoologiska
institution. Genom honom kom zoologin
i Uppsala att stå på samma höga nivå
som i Lund. Han var led. av flera
Fredrik Lilljekvist.
vetenskapliga samfund, bl. a. av Vet.
akad. från 1861, samt blev med.
he-dersdr i Uppsala 1877. — Gift 1)
1854 med Sara Maria Ingeborg Holm,
† 1855; 2) 1862 med Eva Charlotta
Lindstedt. — Litt.: biografi av O.
Carlgren i Vet. akad:s årsbok 1912,
av E. Lönnberg i Vet. akad:s
levnads-teckn. 6, 1921—38. T. F.
Lilljekvist, se även Liljeqvist, s. 583.
Lilljekvist, Johan Fredrik,
arkitekt, f. 8 okt. 1863 i Stockholm, † 18
dec. 1932 därstädes. Föräldrar:
fotografen Frans Johan L. och
Fredrique-Louise Bartels. — L. genomgick Tekn.
högskolan i Stockholm 1880—84 och
Konstakad. 1884—87 samt
kompletterade sin utbildning under
studieresor i Tyskland, Frankrike och
Italien. Han var under större delen av
sin verksamhet knuten till
överinten-dentsämbetet, sedermera
Byggnadsstyr., 1887—1918 som arkitekt oeh
191S—30 som byggnadsråd och chef
för Byggnadsstyr: s stadsplanebyrå.
Från 1895 var lian slottsarkitekt vid
Gripsholm. Han medverkade som
arkitekt och organisatör vid såväl
Stockholmsutställningen 1897 som
världsutställningen i Paris 1900. L:s namn
är knutet till två av sekelskiftets
intressantaste restaureringar, av vilka
Gripsholms (1892—98) var alltför
hårdhänt för att tillfredsställa
moderna krav, medan Strängnäs
domkyrkas (1907—10) pietetsfullt
bevarade den prägel, som olika tider
förlänat kyrkan. Ohistorisk däremot och
som ett brott mot gammal sv.
arkitekturtradition tedde sig för
samtiden L:s nybyggnad av Dramatiska
teatern vid Nybroplan i Stockholm
(1901—07), vars rikt
skulptursmyc-kade fasad i ljusa stenarter redan
utåt förmedlade något av
teatersalongens festliga anda. L. framträdde även
som skriftställare i konstindustriella
och arkitektoniska frågor, bl. a. med
Wilhelm Lilljeborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
