Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lindskog, Jonas - 2. Lindskog, Claes - 3. Lindskog, Gunnar - Lindsström, se även Lindström - Lindsström, Claës
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindstrand
15
Lindström
tiska propagandans anklagelser för
religionsförföljelser i landet. I
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn.
publicerade han ofta
uppmärksammade artiklar. — Bland L:s skrifter
märkas: "Svenska kyrkan i London
1828—1911" (1911), "Schleiermachers
lära om synden i samband med lärans
utbildning inom protestantismen"
(1912), "Bönens problem" (s. å.),
"Ånger och tro enligt evangelisk
åskådning" (s. å),
"Auktoritetsprincipen i kristen religion och teologi"
(1914), "Till frågan om kristendomens
väsen" (1921), "Kärleken, tron,
hoppet" (1922), "Försoningen" (1923),
"Guds rike och detta livet" (s. å.),
"Agnes Welin och hennes livsverk"
(1929), "Krig och försvar i kristen
belysning" (1931), "Spanien blöder"
(1937), "Manlig kristendom" (1938).
— Gift 1906 med Johanna Maria
Eriksson Smith. G. C.
2. Lindskog, Claes, klassisk
filolog, politiker, f. 15 juni 1870 i
Göteborg. Bror till L. 1. — Efter
mogen-hetsex. i Göteborg 1888 blev L. fil. kand.
1890, fil. lic. 1895"och (efter disp. 1S95)
fil. dr 1897, allt vid Lunds univ. Han
utnämndes till docent i latin 1895 och till
e. o. prof. i klassiska språk 1901 samt
var 190S—35 prof. i grekiska vid samma
univ. — I sin tidigare vetenskapliga
produktion framträdde L. med en rad
arbeten, bl. a. drsavh. "De enuntiatis
apud Plautum et Terentium
condicio-nalibus" (1895), som en uppslagsrik
och med fint språksinne utrustad
analytiker av syntaktiska problem inom
framför allt den äldre latinska
litteraturen. Ett vägande och
självständigt arbete är "Studien zum antiken
Drama" (1—2, 1897), där L. till
behandling upptar en rad svårlösta
frågor, huvudsakligen rörande det
grekiska dramat. Sin viktigaste
vetenskapliga prestation har L. emellertid
gjort som utgivare av Plutarchos’
biografier (1914—29) i den berömda
tyska teubnerserien. Tills, med den
tyske forskaren Konrad Ziegler liar L.
där genom omsorgsfulla
handskriftsstudier och med moderna,
omdömesgillt konservativa textkritiska
metoder utarbetat en tillförlitlig
Plutar-chostext. En uppskattad insats har
L. gjort som översättare av grekiska
klassiker, framför allt genom sin
Platonövers. i sex bd (1920—26), där
han överflyttat det stora flertalet av
Platons dialoger till ett ledigt och
naturligt sv. språk; övers, har dock fått
hård kritik från fackfilosofiskt håll.
Bäst har L. kanske återgett
originalets stil i övers, av Herodotos’ historia
(1920). Genom en mängd
populärvetenskapliga arbeten har L. betytt mycket
för att göra den antika kulturen känd
för en större sv. allmänhet. Hans essä-
Claes Lindskog.
samlingar, bl. a. "Grekiska
kvinnogestalter" (1922), "Grekiska hjältar
och ideal" (1925), "Euripides" (192S),
"Känn dig själv! Antik livssyn och
levnadskonst" (1934) och "Människan
är sig evigt lik" (1942) rymma
uppslagsrika kulturella exposéer och
analyser av antik litteratur, ofta med
paralleller från moderna diktverk. I
Bonniers illustrerade
litteraturhistoria (I, 1928) har L. givit en klar och
lättillgänglig översikt över den
grekiska ocli romerska litteraturen. —
Åren 1922—40 var L. som högerman
led. av Andra K. (v. ordf. i andra
särskilda utskottet 1927 och i Andra K:s
enskilda utskott 1938 samt led. av
konstitutionsutskottet 1934—40). Han
var ordf. i folkbildningskommittén
1921—23. Åren 1928—30 var han
ecklesiastikminister i Lindmans andra
ministär; som sådan tog han bl. a.
initiativet till nybyggnaderna för Stat.
hist. mus. och Statens etnografiska
mus. samt till ordnandet av
folkbiblioteksväsendet och till
folkmåls-och ortnanmsforskningen. Under
mycken strid uppmjukade han V. Rydéns
plan för kristendomsundervisningen
i skolorna genom 1929 års s. k.
katekesukas. Han gjorde även vissa
(ehuru blott delvis framgångsrika)
försök att revidera 1927 års
riksdagsbeslut om anknytningen mellan
folkskola och läroverk, överhuvudtaget
sysselsatte sig L. som politiker i
främsta rummet med kulturfrågor. Han
ägde dock även ett brett
allmänpoli-. tiskt intresse och tog gärna del i de
stora debatterna; som oppositionsman
blev han känd för sin ofta sarkastiska
polemik mot olika regeringar. Han var
en av Andra K:s elegantaste talare,
och hans klassiskt formade retorik
stack av mot övriga debattinlägg.
Spcc. hans orddueller med Arthur
Engberg fångade i sällsynt grad
kammarens intresse. — Åren 1935—46 var
L. chefred, för Sydsv. Dagbladet
Snällposten, som under denna tid kraftigt
befäste sin ställning som ett av
högerns ledande landsortsorgan. L. utgav
1948 krönikan "Ett sekel speglat i en
tidning: Sydsvenska Dagbladet
Snällposten 100 år". — Gift 1900 med Hilma
Maria Scholander. Å. J., E. H—d.
3. Lindskog, Anders Gunnar,
jurist, ämbetsman, f. 10 sept. 1900 i
Falun. Föräldrar: läroverkslektorn
Erik Oskar L. och Gunhild Alma
Kristina Frigell. — L. blev student
1918, fil. kand. 1921 och jur. kand.
1924, allt i Lund. Efter
tingstjänstgöring gick han i tjänst hos
Hovrätten över Skåne ocli Blekinge, där han
fiek sitt första fiskalsförordnande
1928, blev e. o. assessor 1931 och var
assessor 1933—3S. Med början 1932
tjänstgjorde han under skilda perioder
som sakkunnig i Justitiedep.; bl. a.
var han 1936—38 sysselsatt med
förarbetet till 1939 års liyreslagstiftning.
Sedan 1938 är L. borgmästare i
Karlstad. Vid sidan av tjänsten har han
haft ett stort antal offentliga
uppdrag. Sålunda är han ordf. i
byggnadsnämnden, renhållningsstyr. och
luftskyddsfören. i Karlstad samt var
luftskyddschef där 1942—44. Han är
sedan 1939 ordf. i
länsnykterhetsnämn-den i Värml. län och sedan 1945 v.
ordf. i länsarbetsnämnden där (ordf.
1940—44)samt tillhör sedan 1947,
ansluten till högern, Värml. läns
landsting. Ordf. sedan 1945 i styr. för
Karlstads sparbank och sedan 1946 i
Värmländska eparbanksfören. har L.
engagerats även för sparbankernas
gemensamma organisationer. Han är
bl. a. led. i styr. för Sv.
sparbanks-fören. sedan 1947. L. biträdde 1945—
46 som förhörsledare m. m. den
parlamentariska undersökningskommissionen ang. flyktingärenden och
säkerhetstjänst. — Gift 1931 med Sigrid
Marie-Louise Nihlén. Spr.
Lindsström, se även Lindström.
Lindsström, Claes Olof,
sjöofficer, f. 8 okt, 1876 i Visby.
Föräldrar: grosshandlaren Victor Olof
L. ocli Sophia Antonia Söderberg.
—• L. blev underlöjtnant vid flottan
1896, kommendörkapten av andra
graden 1917 och av första graden
1919, kommendör 1925, konteramiral
1932 och vid avskedet från aktiv
tjänst viceamiral 1942. Han
genomgick Sjökrigshögskolan 1902—04,
tjänstgjorde å Marinförvaltningens
artilleriavd. 1904—07, var lärare i
vapenlära vid Sjökrigsskolan 1905—
10, led. och sekr. i
sjökrigsmateriel-kommittén 1906 samt adjutant hos
inspektören av flottans övningar till
sjöss 1907—10. Åren 1910—12
tjänstgjorde L. i tyska marinen. Han blev
1913 adjutant lios konungen (över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
