Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lingen, Reinhold Johan von - Lingman, John - Linnæus, se von Linné - Linnander-Lejdström, Elin - Linnarsson, släkt - Linnarsson, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linnerius
30
Linnqvist
Elin Linnander-Lejdström,
gjort som överste vid ett hessiskt reg.,
utnämndes han sistn. år till
överstelöjtnant vid Västgöta-Dals reg. och
blev 1751 överste och chef för
Älvsborgs reg. Utnämnd till
generalmajor 1757 deltog lian i pommerska
kriget, blev 1761 generallöjtnant och
upphöjdes 1764 i friherrligt stånd. L.
utnämndes 1763 till landshövding i
Kristianst, län och 1772 till
landshövding i Malmöh. län; lian erhöll
emellertid avsked redan s. å. -— Gift
1743 med Anna Christina von
Flyga-rell. — Litt.: N. Gobom, "R. J. ocli
Herman von L." (Linköpings bibl:s
handl., ny serie, 4: 1, 1944). A. Äg.
Lingman, John,
fackföreningsmän, ämbetsman, f. 19 nov. 1901 i
Bollnäs. Föräldrar:
byggnadssnickaren Olof L. och Margareta Hansson.
— L. anställdes 1918 som snickare vid
Statens järnvägars verkstäder i
Bollnäs. Han var verksam inom den
socialdemokratiska ungdomsrörelsen samt
valdes 1930 till kommunalfullmäktig.
I Sv. järnvägsmannaförb. var han 1936
—44 ombudsman (med uppgift att
bl. a. handlägga verkstadspersonalens
avtalsfrågor) och 1946 förste
för-bundsordf. Som ombudsman i
stats-tjänarkartellen 1945—46 och led. av
allm. lönenämnden 1945 deltog han i
utredningar om de statsanställdas
löne- och anställningsförhållanden. År
1946 blev han led. av
Landsorganisationens sekretariat. L. har varit
sakkunnig i besparingsutredningen för
Statens järnvägar 1942—44 samt
lek-mannarepr. i kommittén för
bestämmande av fordringarna på synskärpan
hos järnvägsanställda sedan 1946. Vid
inrättandet 1947 av Statens
avtalsnämnd (bestående bl. a. av repr. för
de områden av arbetslivet, där staten
har löneavtal med de anställda) blev L.
nämndens ordf. och chef med
general-dir:s namn. — Gift 1934 med Karin
Margareta Andersson. S. Sw.
Linnaeus, se von Linné.
Linnander-Lejdström, Elin
Augusta, operasångerska (sopran), f.
25 maj 1888 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden David Linnander och
Augusta Andersson. •—• Efter sångstudier
från 1902 för Gillis Bratt samt för
olika lärare i Tyskland debuterade L.
1909 vid K. teatern som Aida och var
engagerad där till 1914, varefter lion
tillhörde Stora teatern i Göteborg
1916—25. Hon utförde på dessa bägge
scener ett stort antal av repertoarens
sopranpartier — bland vilka må
nämnas Grevinnan i "Figaros bröllop",
Agatha i "Friskytten", Senta i "Den
flygande holländaren", Venus i
"Tannhäuser", Ortrud i "Lohengrin",
Leonora i "Trubaduren", Amneris i
"Aida", Margareta i "Faust", Julia
i "Romeo och Julia", titelrollen i
"Mignon", Micaëla och titelrollen i
"Carmen", Giulietta i "Hoffmanns
äventyr", Santuzza i "Cavalleria
rus-ticana", Nedda i "Pajazzo", Mimi i
"Bohéme", titelrollerna i "Tosca" ocli
"Madame Butterfly", Greta i "Hans
och Greta" och Martha i
"Låglandet". Hon sjöng i Göteborg även en
rad operettpartier, bl. a. Fiorella i
"Frihetsbröderna", Rosalinda och
Or-loffsky i "Läderlappen", Fiametta och
titelrollen i "Boecaccio", Germaine i
"Cornevilles klockor" och titelrollen
i "Lille hertigen". — L. hade en
vacker och välbeliandlad sopran av
närmast lyrisk färg, som med god verkan
även lånade sig till mer dramatiska
uppgifter. — Gift 1914 med
operasångaren Carl Victor Lejdström. P. H. T.
Linnarsson, släkt, härstammande
från Linnar Andersson († 1777),
bosatt på Torpa i Kölingareds skn i
Älvsb. län, far till Joseph L. (f.
1757, t 1820), kyrkoherde i Varv i
Skarab. län, vars barn bibehöllo
namnet som släktnamn. En äldre son,
kyrkoherden i Varv Johannes L. (f.
1794, † 1868), blev stamfar för
släktens nu levande gren. Hans äldste son,
domprosten i Skara teol. och fil. dr
Nils Josef L. (f. 1833, † 1904), blev
far till f. d. rektorn vid samskolan i
Vadstena Albert Natanael L. (f.
1879), far till statsvetenskapsmannen,
fil. dr Lennart L. (f. 1909). En yngre
son till Joseph L., kyrkoherden i
Falköping, kontraktsprosten och
riksdagsmannen, teol. dr Gustaf L. (f. 1800,
† 1873), blev far till paleontologen
och geologen Gustaf L. (se nedan).
Linnarsson, Jonas Gustaf Oskar,
paleontolog, geolog, f. 24 nov. 1841 i
Falköping, † 19 sept, 1881 i Skövde.
Föräldrar: kontraktsprosten och
riksdagsmannen teol. doktorn Gustaf L.
och Anne-Chm’lotte Salander. — L.
blev student i Uppsala 1857 samt fil.
kand. och fil. dr där 1866. Efter stu-
dieresor i Sverige och Norge kallades,
han 1869 till docent i mineralogi och
geologi vid Uppsala univ. och
anställdes s. å. som paleontolog och
geolog-vid Sveriges geologiska undersöknings
Han gjorde en vetenskaplig resa till
Böhmen och de ryska
östersjöprovinserna med understöd av statsmedel
1872, förestod professuren i
mineralogi och geologi vid Uppsala univ.
läsåret 1872—73 och blev ord. geolog
vid Geologiska undersökningen 1875.
Han tillhörde stiftarna av Geologiska,
fören. i Stockholm 1871 och var dess
bitr. sekr. 1872’ och 1876 samt
dess-sekr. 1877—febr. 1881. — Den
kambro-siluriska lagerföljden och dess
fossil-utgjorde L:s huvudsakliga arbetsfält,,
inom vilket han utförde
undersökningar av grundläggande betydelse,
särskilt med avseende på den
jämförande stratigrafiska forskningen.
Trots ohälsa och kort verksamhetstid,
medhann han över ett fyrtiotal avh.
och uppsatser, vari han bl. a.
lämnade-viktiga, av skarp iakttagelseförmåga
präglade bidrag till kännedomen om
de flesta kambro-silurområdena i vårt
land. Främst märkas "Om
Vestergöt-lands cambriska och siluriska
aflagringar" (1S69), som är ett av
de-klassiska verken inom Sveriges
geologi, "Öfversigt av Nerikes
öfvergångs-bildningar" (1875), "Ön the
Brachiopoda of the Paradoxides beds of
Swe-den" (1876), "Om faunan i lagren med
Paradoxides ölandicus" (1877), "Om
faunan i kalken med Conocoryphe
ex-sulans" (1S79) och "De undre
Para-doxideslagren vid Andrarum" (1883).
L. utgav även det geologiska
kartbladet Latorp (1875) och utarbetade
bladet Vreta kloster (utg. 18S2 med
beskrivning av L. och S. A. Tullberg).
— Ogift. — Litt.: A. G. Nathorst,
"Om G. L. och hans bidrag till den sv.
kambrisk-siluriska formationens
geologi och paleontologi" (Geol. fören:s
förhandl. 1SS1). P. Tid.
Gustaf Linnarsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
