Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Mathesius, Aron - Mathiuas, greve till Bäck, möjligen identisk med Mattias Olofsson, se s. 261 - Mathiasson, Nils - Mathsson, se även Matsson, Mattson, Mattsson - Mathsson, Bruno - Mats Kettelmundsson, drots, se Mattias Kettelmundsson, s. 261 - Matsson, se även Mathsson, Mattson, Mattsson - Matsson, Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mattson
259
Mattsson
† 29 nov. ISOS i Södra Fågelås skn,
Skarab. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Nils M. ocli Maria Petri
Nis-kanen. Halvbror till M. 1 och M. 2. —
M. blev student i Uppsala 1754 ocli
magister där 1764. Han var sedan
under tre år informator i Göteborg hos
kyrkoherden Carl Noring, som förut
tjänstgjort i London. M. prästvigdes i
Åbo 1767 och blev därpå
pastorsadjunkt vid sv. förs. i London, där han
även 1770—71 var v. pastor vid
danska förs. År 1773 befordrades han till
kyrkoherde och legationspredikant.
På grund av sinnessjukdom erhöll han
avsked och återvände till Sverige 17S4.
Följ. år tilldelades lionom pension. M.,
som småningom tillfrisknade, vistades
först hos prosten Ferelius i Skövde
och bosatte sig sedan på sin gård
Hal fara i Björsäters skn, Skarab.
län, ocli ägnade sig åt skötseln av
denna. Han utnämndes till
kyrkoherde i Fågelås, Skara stift, 1S05 och
blev prost s. å. — M. synes lia gjort
en betydande insats under besvärliga
förhållanden lios svenskarna i
London. Det rådde svåra inre stridigheter
i förs. under början av M:s
tjänstgöring, och som förespråkare för den
enklare befolkningen av hantverkare
och sjömän kom han i konflikt med
ministern G. A. von Nolcken och den
landsflyktige ränksmidaren
Christopher Springer beträffande
förvaltningen av kyrkans medel. Så
småningom inträdde lugnare förhållanden, och
M. tycks mot slutet av sin londontid ha
varit allmänt uppskattad. — Gift
1789 med Johanna Kempe. T. M.
Mathias, greve till Bäck, möjligen
identisk med Mattias Olofsson, se s.
261.
Mathiasson, Nils Peter,
industriman, f. 24 nov. 1S6S i Malmö.
Föräldrar: lantbrukaren Isak M. ocli
Sofia Pdlsdotter. — Efter att lia
studerat vid Tekn. aftonskolan i Malmö
vistades M. 1886—92 i Förenta sta-
Nils Mathiasson.
terna. Efter hemkomsten var lian
1893—99 bokhållare och kassör vid
Sv. spritförädlingsab. i Malmö samt
1S99—1910 först v. verkst. dir. ocli
sedan verkst. dir. i Hälsingborgs
spritförädlingsab. Han var 1910—31
chef för Reymersholms gamla
indu-striab., som bildats på lians initiativ.
Sedan 1932 ägnar sig M. åt sitt gods
Norregärd i Frillestads skn, Malmöh.
län. M. är ordf. i styr. för ab. Mataki
sedan 1932 och var ordf. i styr. för ab.
Plåtindustri i Malmö 1935—39, led.
av styr. för Sveriges industriförb. 1922
—33, Sveriges kemiska industrikontor
1917—33, Södra Sveriges
ångpanne-fören. 1925—34, ab. Nordiska
handelsbanken 1919—20, Höganäs-Billesholms
ab. 1917—28 m. fi. bolag. M. gjorde
på sin tid en betydande insats för
sprittillverkningens rationalisering.
Han har utgivit memoarsamlingen
"Mitt vinst- och förlustkonto" (1931).
Han blev led. av Ing. vet. akad. 1928.
—- Gift 1897 med Augusta
Bernhardina (Dina) Svensson. G. M—e.
Mathsson, se även Matsson,
Mattson, Mattsson.
Mathsson, Karl Bruno,
möbel-arkitekt, f. 13 jan. 1907 i Värnamo.
Föräldrar: snickarmästaren Karl
August M. och Gunborg Törn. — M.
praktiserade 1923—31 på sin fars
verkstad och ägnade sig samtidigt åt
teoretiska självstudier, som sedan
1931 spec. rört sittandets mekanik.
Sistn. år öppnade han egen
möbel-arkitektbyrå i Värnamo men återgick
1933 till fortsatt praktisk
snickarut-bildning ocli experiment med nja
stoltyper på grundval av nämnda
studier. År 1936 framträdde ban med
en separatutställning i Röhsska
konstslöjdmus. i Göteborg och har
sedan deltagit i en rad utställningar
i Sverige och utlandet, t. ex. i Paris
1937, London och Warszawa 1938,
New York 1939 och Köpenhamn 1942.
Hans nykonstruktioner lia därvid
tilldragit sig stor uppmärksamhet och
blivit föremål för exploatering på
världsmarknaden. I Sverige tillverkas
hans möbler av Firma Karl Mathsson
i Värnamo, som drives av fadern ocli
M. i samarbete. Hans
stolkonstruktioner utmärka sig för högt driven
anpassning efter moderna sittvanor
och kroppens behov av stöd, och lian
har gett dem en både hållbar och
elegant utformning med ett minimum
av material. Såväl enkelhet i
linjerna som stor funktionsduglighet
utmärka också lians övriga möbeltyper,
ss. bord och skrivskåp, men i dessa
följer ban tills vidare en mera
traditionell form. Han sysslar även med
konstruktion av hustyper med nytt
ventilations- och
uppvärmningssys-tem. M. är repr. i Röhsska konstslöjd-
Bruno Mathsson.
mus. i Göteborg, konstindustrimus. i
Prag, Museum of Modern Art i New
York, konstindustrimuseet i
Köpenhamn m. fi. — Gift 1943 med Karin
Margareta Swärd. Th. N.
Mats Kettelmundsson, drots, se
Mattias Kettelmundsson, s. 261.
Matsson, se även Mathsson,
Mattson, Mattsson.
Matsson, Lars Peter Rein h o l rf,
präst, botanist, f. 16 juli 1S70 i Slite
skn, Gotl. län, † IS aug. 1938 i
Hudiksvall. Föräldrar: lantbrukaren
Mathias (Mats) Pettersson och
Katarina Kristina Lorentina Larsdotter.
— Efter mogenhetsex. i Visby 1891
avlade M. teologiska ex. vid Uppsala
univ. och prästvigdes 1898. Han blev
i Hälsingland komminister i
Rogsta-Ilsbo 1902 ocli kyrkoherde först i
Hassela 190S, därefter i Hälsingtuna,
Hög och Ilsbo 1918; från 1929 till sin
död åtnjöt han tjänstledighet. Åren
1925—29 var ban kontraktsprost i
Sundhede kontrakt. Han liade många
kommunala ocli andra uppdrag, bl. a.
som ordf. i Norra Hälsinglands
prästsällskap 1921—29. — Redan som
Reinhold Matsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
