Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Munck af Fulkila, Carl - 3. Munck af Fulkila, Bror - 4. Munck af Fulkila, Ebba, gift prinsessa Bernadotte, syster till M. 3, se Bernadotte, bd 1 s. 282 - Munck, Munck af Rosenschöld, släkt - 1. Munck, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Munck af Fulkila
344
Munck af Fulkila
hörde Oscar II :s stab från dennes
tronbestigning. M. var chef för
skjutskolan på Rosersberg 1879—80’,
tillhörde 1900 generalskommittén för
granskning av det då föreliggande
härordningsförslaget och var s. å.
ledare av de i samband med den
partiella försöksmobiliseringen
anbefallda fälttjänstövningarna. Sedan M. på
1880-talet deltagit i utarbetandet av
reglemente för sjukvård i fält, blev
han särskilt intresserad av
fältsjukvården, och då 1900 drottning
Sophias förening för härens och
flottans sjukvård trädde i verksamhet,
blev ban led. av styr. och utarbetade
1903 ett förslag i frågan.. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1878. — Gift
1869 med Hedvig Sofia Charlotta
Hierta. F. M.
3. Munck af Fulkila, Bror Oliver
Claes, arméofficer, f. 21 okt. 1857 i
Jönköping, † 16 febr. 1935 i
Stockholm. Föräldrar: översten Carl Jakob
M. af Fulkila ocli friherrinnan
Henriette XJlrika Antoinette Carolina
Cederström. Kusin till M. 2. — M.
avlade mogenhetsex. 1875 i Jönköping,
blev underlöjtnant vid Smålands
hu-sarreg. 1877, utnämndes till major
vid Skånska dragonreg. 1904 samt
till överstelöjtnant vid Livreg:s
dragoner 1906. Han blev överste i
armén och tf. clief för Kronprinsens
husarreg. 190S och reg:s chef 1910,
varefter lian 1913 förordnades till
sekundchef för Livgardet till liäst- År
1915 blev lian generalmajor i armén
och tf. inspektör för kavalleriet samt
följ. år inspektör. Han utnämndes
1917 till chef för Tredje
arméfördelningen, en ovanlig utnämning för en
officer, som icke genomgått
Krigshögskolan, och ett vittnesbörd om den
höga uppskattning M. • åtnjöt. Vid
uppnådd pensionsålder 1922 tog M.
avsked ur aktiv tjänst; sistn. år
hade ban utnämnts till
generallöjtnant i armén. — M. tjänstgjorde
bl. a. 1906 under tre månader vid
ett kavallerireg. i Tyskland, vars
militärväsende han ägnade en
oreserverad beundran och varifrån lian
hämtade förebilder för sin
verksamhet. Efter avskedet följde M. med
oförminskat intresse den militära
idrotten, inte minst ridsporten, som
lian under hela sin tjänstetid främjat
vid sina reg:s officerskårer. Han var
v. ordf. i Sv. ridsportens centralförb.
1912—28 och ledde den sv.
ryttar-truppen vid Olympiska spelen i Paris
1924. Han understödde genom
mecenatskap den moderna femkampen ocli
bekostade delvis själv hela
riksskytte-tävlingar för skolungdom. År 1927
bildade han i samförstånd med
polismyndigheterna i Stockholm en hemlig
beväpnad kår, avsedd att ingripa mot
samhällets inre fiender, varmed i
första hand avsågs kommunisterna.
Då organisationen blev uppdagad,
utsattes den från vänsterhåll för stark
kritik, och "munckska kåren"
upplöstes 1932. — M. invaldes i Krigsvet,
akad. 1902 och var dess styresman
1929—31. — Gift 1886 med
friherrinnan Ebba Elisabeth De Geer af
Leufsta. F. M.
4. Munck af Fulkila, Ebba, gift
prinsessa Bernadotte, syster till M. 3,
se Bernadotte, bd 1 s. 282.
Munck, Munck af
Rosen-s ch öl d, släkt, som enligt en
tvivelaktig tradition härstammar från den
danske grönlandsfararen amiralen
Jens Munck (f. 1579, † 1628). Släktens
äldste med visshet kände stamfar
Johan Tönnesson (Johannes Antonii)
Munck (f. 1662, † 1719), som
stammade från Malmö, blev 1696 klockare i
Riseberga skn, Kristianst. län. Hans
son, kyrkoherden i Trolle-Ljungby ocli
Gualöv, samma län, Zakarias Munck
(f. 1688, † 1741), var en framstående
kännare av österländska språk. Han
blev far till biskopen och teologen
Petrus Munck (M. 1), vars barn 1799
adlades med namnet Munck af
Rosen-seliöld. Äldste son till M. 1 var
läkaren och politikern Eberhard M. (M.2).
En bror till denne var
häradshövdingen i n. Ångermanland, lagmannen
Johan M. (f. 1781, † 1843), far till
kemisten, fysikern och musikteoretikern
Peter Samuel M. (M. 4) och läkaren
och naturforskaren Eberhard M. (M.
5). En annan bror till M. 2, sv.-norske
konsuln i Flensburg Gabriel M. (f.
17S3, † 1867), hade sonen juristen,
ämbetsmannen och politikern Thomas
M. (M. 6), från vilken ättens alla nu
levande medl. härstamma. Den
sistnämnde blev far till a) f. borgmästaren
i Landskrona Carl Johan August M.
(f. 1S6S), vars son är borgmästaren i
Malmö Thomas Ludvig M. (f. 1899),
b) häradshövdingen i Sunnerbo hä-
Petrus Munck. Målning (detalj) av M. D.
Koth 178G (Lunds universitetsbibliotek).
rads domsaga i Småland Nils Adolf
Eberhard M. (f. 1869, † 1935) och c)
ämbetsmannen Mortimer M. (M. 8).
En tredje bror till M. 2 var prästen
och publicisten David M. (M. 3), vars
son var tidningsmannen och
advokaten Nils M. (M. 7).
1. Munck, Petrus, biskop, teolog,
f. 3 juli 1732 på Ljungby prästgård
i Trolle-Ljungby skn, Kristianst. län,
† 18 juli 1803 vid Ramlösa
hälsobrunn nära Hälsingborg. Föräldrar:
kyrkoherden Zakarias M. ocli
Catharina Sophia Winding. — M. blev
student 1745, fil. magister 1751 samt
docent i grekiska och österländska språk
1753, allt i Lund. Därefter vistades
han i Uppsala till 1756 tills, med en
elev. Återkommen till Lund blev han
1757 prästvigd ocli utnämnd till teol.
adjunkt. År 1769 blev han prof. i
grekiska och österländska språk, 1775
tredje, 1776 andre ooh 1778 förste
teol. prof. samt domprost, allt i Lund.
M:s bana kröntes med lians
utnämning till biskop i Lund 1794. •— M.
var en energisk och självmedveten
kyrkans man, lärd och stridbar.
Redan under sin uppsalatid blev han
bemärkt genom sin avli. "De jure
de-volutionis" (1755), som väckte
mycken opposition. Däri förfäktade han
regentens befogenhet att bestämma
den rådande religionen för den
händelse församlingen ej utan risk för
samhällsordningens bestånd kunde
utöva denna rätt. För den teologiska
undervisningen utgav M. 1760 en
version av Wöldickes "Compendium
Theologiae theticae" med noter och
kommentarer omsorgsfullt valda ur
hans rika kunskapsförråd men sällan
självständigt formulerade. Verket
begagnades länge som lärobok i liela
Skandinavien och utkom i fyra stora
uppl. M. var utpräglat ortodox och
bekämpade energiskt herrnhutismen
Eror Munck af Fulkila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
