Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Müller, Carolina - 1. Müller, Alexander - 2. Müller, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Müller 362 Müller
Carolina Muller. Målning (detalj) tillskriven
J. Juel.
2. Müller, Carolina Fredrika
(Caroliiie Frederikke),
operasångerska (mezzosopran), skådespelerska, f.
5 febr. 1755 i Köpenhamn, † 17 nov.
1826 i Stockholm. Föräldrar:
konstapeln i marinen Thomas Jespersen
Halle och Johanne Kirstine
Hansdat-ter Groot. — M. framträdde tidigt
först som balettelev och i barnroller,
sedan med stigande framgång i
komedi och opéra-comique vid K. teatern
i Köpenhamn. "Thalias Caroline" (den
danske diktaren Ewalds benämning på
M.) blev särskilt berömd som Louise
i Monsignys "Déserteur". I april 1780
reste hon från Köpenhamn tills,
med violinisten Christian Friedrich
M. (M. 1), med vilken lion vigdes i
Göteborg. I Stockholm mottogs paret
med glädje av Gustav III, och i juni
fingo båda engagemang vid K.
teatern. M:s debut på
stoekholmsope-ran som Alceste i Glucks opera blev
sensation. Kellgren skrev till
Clewberg: "I går grät jag i två bela
timmar på operan, då Alceste för första
gången spelades: fru Müller debute-
rade. Man kan säga, att man förut
hwarken sett något spectakel eller
någon aktris i Sverige. Hela parterren
snyftade, och alla vackra ögon voro
gömda bakom solfjädrar." I början
av 1782, mitt under förberedelserna
till det nya operahusets invigning,
övergav M. med sin man i hemlighet
Sverige för att undfly sina
fordringsägare. I London, där det äkta
paret framgångsrikt uppträdde på
konserter, berömde man M:s konst både
i bravursång och adagio. Är 1783
kallades paret på Gustav III:s
önskan, trots kontraktbrottet, åter till
Stockholm. M. var medl. av K. teatern
till dess indragning 1S06 med titeln
hovsångerska. Hon blev 1788 led. av
Mus. akad. Ären 1812—15 var hon
lärarinna vid K. teaterns elevskola. Ur
M:s repertoar kunna nämnas:
Alceste, Armida, Ifigenia i Tauris, Aline,
Dido, Kristina Gyllenstierna (i
"Gustaf Wasa"). Även som
konsertsångerska medverkade lion ofta tills, med sin
man under Kraus, Uttini, Vogler och
Du Puy. — Gift 1) 1774 med sekr.
Thomas Christian Walter, skilsmässa;
2) 1780 med violinisten Christian
Friedrich Müller (M. 1). B. E.
1. Müller, Carl Alexander,
lantbrukskemist, jordbrukare, f. 9
maj 1828 på Wellershof i
Oberbay-ern, Tyskland, † 28 jan. 1906 på
Stensjöholm i Agunnaryds skn,
ICro-nob. län. Föräldrar: godsägaren
Carl-August M. och Auguste Henriette
Christiane Hertel. — M. blev Dr. phil.
i Leipzig 1850, lärare i kemi vid
lantbruks- ocli tekn. skolan i Chemnitz
1851 och föreståndare för
agrikulturkemiska anstalten därstädes 1853.
Han kallades 1856 av
Lantbruks-akad. toll Stockholm, där lian till
1S69 förestod dess lantbrukskemiska
försöksstation. Är 1857 erhöll lian
prof:s namn. M. återvände 1869 till
Tyskland, där ban i Berlin drev
agri-kulturkemisk verksamhet och bl. a.
även ägnade sig åt frågan om
avlopps- ocli kanaliseringssystem för
större städer. Är 1S86 inköpte ban
Stensjöholm i Småland, som lian
jämte sonen Sven M. (M. 2) brukade
enligt vetenskapliga metoder och
gjorde till en ekonomiskt lönande
mönstergård. Är 1S9S bosatte han sig
definitivt därstädes; — M. gjorde
genom sin mångsidiga verksamhet en
insats till stort gagn för sv. jordbruk.
Han var en framstående forskare
rörande jordarterna, som han studerade
ur både geognostisk oeh kemisk
synpunkt. I sina talrika skrifter har lian
även behandlat gödningsämnen och
deras verkan, salpeterbildningen,
fodermedel, spannmålstorkning, frågor
rörande betsockerindustrin och
torv-industrin, särskilt niosskulturen, samt
Alexander Müller. Träsnitt.
gräddsättning, smör- och
ostberedning inom mejerihushållningen m. m.
Under vidsträckta resor i Sverige var
han en flitig praktisk rådgivare åt
jordbrukets män. Han invaldes i
Lantbruksakad. 1857. — Gift 1853
med Clara Kurzwelly. — Litt.:
biografi av H. G. Söderbaum i
Landtbruksakad^ handl. och tidskr. 1906;
H. Flodkvist, "A. M. Ett
hundraårs-minne" (Landtmannen 1928). S. L.
2. Müller, Sven Alexander,
jordbrukare, f. 12 sept. 1S57 i Stockholm,
† 29 juli 1940 på Ekkullen i Berghems
skn, Älvsb. län. Son till M. 1. — M.
genomgick Ultuna lantbruksinst. 1S76
—78, var därefter inspektor i
Tyskland och på Bergkvara, Kronob. län,
och genomgick en kulturtekn. kurs i
Bonn-Poppelsdorf. Han förvaltade från
1S86 sin faders egendom Stensjöholm
i Agunnaryds skn, Kronob. län, där
han s. å. anlade vårt lands första
permanenta betesvall, och 1890—1900
var ban kulturingenjör hos Sv.
moss-kulturfören. i Jönköping. Från 1900
ägde M. Stensjöholm, där följ. år
inrättades en statsunderstödd
lantbruksskola, vars föreståndare han var
till 1917. Efter att ha sålt
egendomen 1919 köpte han Ekkullen i
Berghems skn, Älvsb. län, ocli slog
sig ned där. •—- M. gjorde viktiga
insatser i sv. jordbruk genom att
införa torvströet, som han
fabriksmässigt tillverkade, thomasfosfatet och
permanenta betesvallar. I flera
skrifter har han behandlat ämnen
rörande lantbruksundervisning,
mosskultur, ängsbevattning och beteskultur
m. m. Han var led. av Sv.
mosskultur-fören:s styr. 1887—91, Sveriges
ut-sädesfören:s styr. 1901—13 och
Kronob. läns skogsvårdsstyr. 1905—19.
M. invaldes i Lantbruksakad. 1904
och erhöll Kronob. läns
hushållningssällskaps lilla guldmedalj 1916. —
Gift 1913 med Ma/rgarete Anselma
Charlotte Meyer. S. L.
Sven Müller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
