Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nordenskiöld, Carl Fredrik, d. ä. - 3. Nordenskiöld, Adolf Gustaf - 4. Nordenskjöld, Otto Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordenskiöld 492 Nordenskiöld
Otto Henrik Nordenskjöld.
Gravyr av J. L. Caton.
fikationsdir. År 1762 återbördades
han till Finland som överste för
Fortifikationsbrigaden i Finland; han fick
avsked följ. år. Under riksdagen 1739
sändes han av sekreta utskottet på
ett uppdrag till Ryssland för att
undersöka Sveriges utsikter i ett ev.
krig, 1744—47 deltog han i
gränsregleringen i Finland, och 1755—56 var
han led. av sekreta utskottet. Han
adlades 1751. Genom sitt föredöme som
modern och driftig lanthushållare på
sina egendomar Eriksnäs i Sibbo skn
och Frugård i Mäntsälä skn i Finland
blev N. en av återuppbyggarna i det av
kriget svårt härjade landet. Han drev
trädgårdsskötsel, anlade
vädersåg-kvarn och tegelbruk, uppsatte
schäfe-rier med finulliga får efter Alströmers
mönster och propagerade för
potatisodling. Vetenskapligt intresserad
sysslade han med experiment av olika slag,
från ystning till guldmakeri. Han
ägnade även en del av sin tid åt
teologiska spekulationer och utgav ett par
skrifter om yttersta domen och
treenigheten. Ett bevis för hans stora
anseende inom
ekonomiskt-naturve-tenskapliga kretsar är, att lian blev
en av de första led. av Vet. akad. 1739.
Han lämnade flera bidrag till akad:s
handlingar, bl. a. rörande mossodling
och mossutdikning. — Gift 1731 med
Hedvig Märta Ramsay. — Litt.: E.
Nordenskjöld, "Överste C. F. N."
(1938). Abg.
3. Nordenskiöld, Adolf Gustaf,
arméofficer, f. 24 jan. 1745 på
Frugård, Mäntsälä skn, Nylands län,
Finland, † 25 mars 1821 därstädes. Son
till N. 2. — N. blev 1761 volontär vid
Nylands infanterireg. och s. å.
underkonduktör vid fortifikationen. Han
tjänstgjorde med kortare avbrott till
1774 vid fästningsarbetena på
Sveaborg, var 1772 stabsadjutant hos
generalmajor C. C. de Carnall och blev
1776 kapten vid
Fortifikationsbrigaden i Finland. N. var sysselsatt med
byggnadsarbeten i Finland till 1785,
då lian transporterades till
sekond-major vid Västgötabrigaden av
fortifikationen. Under 1788 års fälttåg var
han brigadchef och mycket anlitad vid
sv. arméns förflyttningar. N. blev 1789
premiärmajor vid Skånska brigaden,
uppförde under kriget talrika
fältverk ocli batterier och befordrades följ.
år till generalkvartermästarelöjtnant.
Han blev 1799 överste i armén och
1801 vid fortifikationen, tjänstgjorde
på Sveaborg under 1808—09 års krig
och erhöll 1811 avsked. Han
immatri-kulerades 181S på Riddarhuset i
Finland. — Gift 1775 med Hedvig
Eleonora Lilliehöök af Fårdala. A. Åg.
4. Nordenskjöld, Otto Henrik,
friherre, sjöofficer, f. 22 febr. 1747
på Frugård i Mäntsälä skn. Nylands
län, Finland, † 8 april 1832 på sin
gård Fårbo i Misterhults skn,
Kalmar län. Bror till N. 3. — N. avlade
1764 en glänsande officersex., seglade
därefter i mer än tre år på
handelsfartyg som matros och styrman, bl. a.
till Västindien, samt blev 1767
löjtnant vid galärflottan. Ären 1772 och
1775 deltog N. i expeditioner till
Marocko med ändamål att förmå
sultanen att upphöra med kaperier mot
sv. fartyg. Befordrad till kapten 1774
tjänstgjorde N. på sistn. resa som
se-kond på linjeskeppet Prins Karl, som
han gjorde till ett mönsterfartyg;
1776 blev han major vid
örlogsfiot-tan. Ären 1777—80 var N. som
midshipman anställd i engelsk
örlogs-tjänst, och 1778 tog han anställning
som lieutenant de vaisseau i franska
flottan. I nordamerikanska
frihetskriget deltog N. först under amiral
d’Orvilliers, sedermera i amiral de
Vaudreuils eskader, bl. a. vid
erövringen av Senegal samt vid
intagandet av ön Grenada och i andra strider
i Västindien. År 1781 blev N.
hem-kallad; s. å. befordrades lian till
överstelöjtnant. Följ. år förde N. med stor
energi ocli framgång befälet över årets
neutralitetseskader. År 1783 blev lian
överadjutant (stabschef) hos
generalamiralen och befälhavaren för
örlogsflottan Henrik af Trolle i
Karlskrona. Han var s. å. chef för en i
beredskap på Karlskrona redd liggande
eskader, avsedd att utföra ett av
Gustav III planerat men aldrig
verkställt anfall på Köpenhamn. I övrigt
utförde N. vid denna tid ett
synnerligen förtjänstfullt arbete på att
inöva flottans officerare i den nya
sjötaktiken och i det franska
signalsystemet, vilket, allt. blev till stor
nytta i 178S—90 års krig. Efter
Trolles död 1784 blev N. stabschef (i land)
och flaggkapten (till sjöss) hos
efterträdaren, överamiralen Carl August
Ehrensvärd. Våren 1788, liksom även
året därpå, hade N. det
maktpåliggande uppdraget att utrusta
örlogsflottan för kommande
sommarkampanj. Trots otillräcklig personal- och
penningtillgång, en härjande farsot
samt stora brister i flottans
utrustning lyckades N. med stor drift och
skicklighet i tid klargöra flottan.
Under 1788—90 års krig gjorde N.
sin största insats som sjöofficer i
egenskap av flaggkapten hos
storami-ralen, hertig Karl. Som sådan var
lian den egentlige ledaren av
sjökriget, när konungen icke själv ingrep. I
slaget vid Högland ledde N.
operationerna. men efteråt tog hertig Karl
äran av segern. I nov. s. å. genomdrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
