Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Nordensvan, Georg - 4. Nordensvan, Arthur - Nordewall, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordenswan 507 Nordewall
Georg Nordensvan.
samt red. för kalendern "Nornan"
18S6—1902. — N. engagerade sig
livligt i 18S0-talets oppositionella
rörelser inom litteratur och konst. Hans
litteraturkritik fick stor betydelse
som stöd för 80-talsdiktarna. Redan
1877 debuterade ban själv som
skönlitterär förf. Hans första mera
betydande verk var romanen "I harnesk"
(18S2); denna liksom
skissamlingar-na "Penseldrag" (1883) och
"Skuggspel" (1S84), är skriven i
impressionistisk stil och ger uttryck åt en
pessimistisk livsstämning med inslag av
tidens sociala radikalism. Ett ljusare
och livligare kvnne har
konstnärsromanen "Figge" ’(1885; 4:e uppl. 1913),
som blev N:s populäraste bok. Som
dramatisk förf. odlade N. i synnerhet
det lättare konversationslustspelet.
Flera av hans dithörande arbeten ha
med framgång blivit uppförda. Omkr.
sekelskiftet upphörde N. i huvudsak
med skönlitterärt författarskap. Sin
främsta insats kom ban i stället att
göra ss. konstskribent. 1800-talet blev
därvid hans specialområde, och
huvudverket där är det betydelsefulla
"Svensk konst och svenska konstnärer
i 19 :e århundradet" (1892; omarb.
uppl., 1—2, 1925—28). Vidare
märkas "De bildande konsternas historia
under 19:e århundradet"
(1900),"Allmän konsthistoria" (1—2, 1911—12),
"Gripsholm och dess konstskatter"
(1902; 2:a uppl. 1903), "Bildkonsten"
(1903), monografier över Egron
Lundgren (1905) ocli Carl Larsson (1—2,
1920—21) samt "Konstnärsklubben"
(1906) m. fi. Postumt utkom
"Sveriges allmänna konstförening 1832—
1932" (1932). N. utgav även det
teaterhistoriska standardverket "Svensk
teater och svenska skådespelare från
Gustav III till våra dagar" (1—2,
1917—18). — N. var led. av Nat,
musei nämnd 1912—14. Han var vidare
led. i Bonniernämnden 1901—11 samt
v. ordf. i Sveriges författarefören. 1905
—10. N. blev hedersled. avKonstakad.
1917 och fil. hedersdr vid Uppsala
univ. 1927. — Gift 1884 med Anna
Fransiska Ekenstierna. E. C—d.
4. Nordenswan, Arthur Georg,
arméofficer, f. 27 jan. 1S83 i
Stockholm. Son till N. 2 i hans första gifte.
— N. avlade mogenlietsex. i Stockholm
1900, blev underlöjtnant vid Svea
livgarde 1902 och genomgick
Krigshögskolan 1906—08. Han blev kapten
1916 och tog avsked 1918, varefter
han 1918—21 var privatsekr. hos
generalkonsul Axel Axelsson Johnson. År
1921 inträdde N. åter i aktiv tjänst
som kapten i Västernorrlands reg.,
blev major i armén och major vid
Norrbottens reg. 1926, överstelöjtnant
i armén 1930 och vid reg. 1931. Han
utnämndes till chef för Skaraborgs reg.
1935 samt erhöll avsked och
placerades på avgångsstat 1942. — N. var
1934—35 chef för den sv.
militärstyrkan vid folkomröstningen i Saar. I
febr. 1940 tog N. avsked ur sv. tjänst,
blev överste i finska armén och förde
befälet över Sv. frivilligkårens
stridsgrupp vid Märkäjärvi till dess den
återförts till Rovaniemi efter freden
den 13 mars. Han förde därefter
under den ord. chefens sjukdom befälet
över hela kåren till dess upplösning.
•— N. är en skicklig taktiker, orädd
och beslutsam. Han liar Sveriges
militära idrottsförb:s ocli Fören:s för
skidlöpningens främjande i Sverige
förtjänstmedaljer i guld. — Gift 1)
1909—17 med Inez Gonzaga Kjerner;
2) 1918 med Ruth Josefina Persson.
F. M.
Nordewall, Erik, fore adlandet
Nordwall, bergsmekaniker,
vatten-byggnadsingenjör, f. 2 juli 1753 i
Överkalix skn, Norrb. län, † 2 maj
1835 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Jonas Jonsson Nordwall och
Sofia Kråka. — N. blev student i
Uppsala 1770, studerade geometri och
Erik Nordewall. Litografi av H. Strömer.
fortifikation där, blev auskultant i
Bergskollegium samt byggmästare
vid Hjälmare slussar 1774, erhöll
ge-schworners titel 1778 och var
byggmästare vid Strömsholms kanal 1778
—84. Han utsågs till ordningsman
vid Eskilstuna fristad 17S7 och var
tillika bergsmekanikus på
Jernkontorets stat från 1791. År 1790 erhöll
han av Brukssocieteten en
livstidspension, bl. a. som belöning för sin
skrift "Afhandling rörande
mechani-quen, med tillämpning i synnerhet
till bruk och bergverk" (1, 1800; 2,
omarb. av Sven Rinman, 1794). N.
blev dir. vid Eskilstuna fristad och
dir. över finsmidet där 1799 samt
major mekanikus 1801. År 1816
adlades han med namnet N. Han blev
överstelöjtnant vid Flottans
mekaniska kår 1819, fick tjänstledighet
från direktörskapet i Eskilstuna 1821
och erhöll avsked 1825. — En
betydande insats gjorde N. genom att
uppgöra förslag till och deltaga i
uppförandet av flera av sekelskiftets
viktigaste vattenbyggnadsföretag, ss.
kanalerna vid Trollhättan och
Södertälje samt dammbyggnaden vid
Dannemora för att skydda Dannemora
gruvor mot Cruvsjöns
översvämningar. N. anlitades även i många andra
viktiga uppdrag; lian var bl. a. led.
av kommittén för besiktning av Carl
Gustafs städs bruk 1S11, av
kommittén för uppgörande av samma bruks
inköp och förvaltning 1S12 och av
kommittén för avgivande av förslag
till Teknologiska inst:s i Stockholm
ändrade organisation 1834. N. blev
1794 led. av Vet. akad., som efter hans
död präglade en minnespenning över
honom. Han blev dessutom 1802 led.
av Konstakad. ocli 1812 led. av
Lantbruksakad. — Gift 1785 med
Fredrika Catharina Branting. — Litt.:
biografi av M. M. af Pontin i Vet.
akad:s liandl. 1836. G. M—e.
Arthur Nordenswan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
