- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
561

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyberg, Henrik - Nyberg, Ivar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyberg

561

Nyberg

dayasnischen Kalender"
(1934),"Studien zinn Hoseabuclie" (1935), "Irans
forntida religioner" (1937),
"Smärtornas man. En studie till Jesaja
52:13—53:12" (Sv. exegetisk årsbok
1942). Därtill komma ett
synnerligen stort antal uppsatser,
recensioner, översiktsartiklar ocli
diskussionsinlägg i olika in- och utländska
fack-tidskr. och en hel del allmänt
kulturella oc3i religiösa artiklar i
dagspress och periodiska tidskr. De
viktigaste bidragen har N. publicerat i
De Monde Oriental, vars utgivande
han 1929 övertog efter sin
företrädare Zetterstéen och som lian fortsatt
med stora personliga uppoffringar,
trots de svårigheter, som redigeringen
av en sådan tidskr. ha berett honom.
I denna brokigt skiftande aktivitet,
som hållits samman till ett helt av
ett rikt intellekt och ett starkt
temperament, betecknar den
vetenskapliga forskningsinsatsen N~:s egentliga
livsverk. Som orientalist utmärkes N.
av både bredd och djup. Ehuru han
börjat som semitist och även
publicerat en rad viktiga texteditioner,
textkritiska, grammatiska och
religionshistoriska undersökningar inom
æmit.iskt språkområde, torde han
dock ha varit mest banbrytande som
iranist. Han har inom detta gebit icke
ryggat tillbaka för att gripa sig an
ined de mest svårtolkade texter, som
han ofta bemästrat tack vare en
sällan svikande intuitiv känsla för
texternas mening. Med förkärlek har
han behandlat religionshistoris|kt
betydelsefulla texter och på iranskt
område lagt en ny grund för
forskningen inom Irans äldre religionshistoria.
Han har verkat starkt inspirerande
inom det före honom mycket
försummade och svårtillgängliga
pehlevi-studiet och gjort undervisningen en
stor tjänst genom sin pedagogiskt
utmärkta lärobok i pehlevi. Som arabist
liar han särskilt arbetat med prohlem
inom den islamiska mystiken,
otvivelaktigt under intryck från Tor Andræ,
och med den dogmatiska
läroutvecklingen. Som hebraist. har han gjort
sin främsta insats som opponent mot
den av exegeterna tillämpade
godtyckliga emendationstekniken och
lit-terärkritiskt tillämpade
källsöndring-en. Genom sitt vittomspännande och
gärna polemiskt inriktade
författarskap erinrar N. mycket om1 1600- och
1700-talens stora humanistiska
vetenskapsmän, ocli lians styrka ligger
framför allt i, att han överallt
framhävt de stora linjerna. — Gift 1920
med Fanny Helena Maria Hasselberg.

G. Wn.

Nyberg, Ivar Gustaf Julius,
målare, f. 25 dec. 1855 i Vänersborg,
† 4 nov. 1925 i Leksand. Föräldrar:

Henrik S, Nyberg.

arkitekten Gustaf Edvard N. ocli
Ulrika Maria Hellberg. — N. studerade
vid Konstakad. 1878—81 och erhöll
samtidigt privat, undervisning av E.
Perséus. Åren 1S81—S3 tillbringade
ban i Paris, där han var elev till L.
Bonnat odh L. Gérome vid École des
beaux arts samt till
Dagnan-Bou-veret. Efter ett kort uppehåll i Grez
återvände han till Sverige 1884, var
först bosatt i Stockholm men drog sig
av hälsoskäl undan till Dalarna, först
till Rättvik och sedan, omkr.
sekelskiftet, till Leksand, där lian
tillbringade återstoden av sitt liv under
tilltagande isolering. Han blev led. av
Konstakad. 1891. — N". tillägnade
sig med lätthet den franska
teknikens elegana och fick redan 1882 ett
verk antaget på Parissalongen. Hans
"Gumma från Grez" (1S84,
Göteborgs mus.) och "En tecknare" (V.
Andrén i sin ateljé, 1884, Kat. mus.)
äro goda prov på lians tidigare stil,
där det grå förhärskar i koloriten.
Efter hemkomsten tog lian upp den
motivkrets, som skulle bli typisk föl-

en stor del av lians produktion:
interiörer med figurer, sedda i växlande
belysningar av dagsljus, eld- och
lampsken ("Bvskräddare", 1885).
Samtidigt prövade han akvarellen ooli
framför allt pastellen, ss. i "En
hemlighet" (1S90, Kat. mus.). Under sin

36 Svenska män och kvinnor V

Ivar Nyberg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free