Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nygren, Axel - Nygren, Erik - Nygren, Ernst - Nygren, Helmer - Nygren, Hildur - Nygren, Karl Kloster, röstpedagog, se s. 573 - Nygren, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nygren
572
Nygren
Ernst Nygren.
år även vård om ingenjöravd:s gamla
ritningsarkiv. N. ägnade sig utanför
tjänsten i stor utsträckning åt att
konstruera segelbåtar. Han var vid
sekelskiftet en av Sveriges
skickligaste och mest anlitade
jaktkonstruktörer. Hans bästa skapelse var
måhända Ariadne (1895). Av hans andra
mera bekanta skapelser märkas ett
antal internat. R-jakter samt
skol-skeppet Abraham Rydberg, som
byggdes vid Bergsunds mekaniska
verkstad i Stockholm 1911. — N. var
verksam i Kungl. Svenska Segel Sällskapet
och intresserade sig särskilt för dess
volontäravd. — Gift 1900 med Elin
Maria Bünsow. N. Lll.
Nygren, Erik Wilhelm,
affärsman, f. 28 mars 1897 i Alvesta,
Kronob. län. Föräldrar: handlanden
Ulof Magnus N. och Elin Debora
Johansson. — N". avlade studentex. i Lund
1916 och fortsatte därefter sina
studier vid Malmö handelsgymnasium,
varifrån han utexaminerades 1918.
S. å. anställdes han som tf.
kontorsskrivare vid Statens
järnvägsbyggnader men lämnade denna befattning
och tjänstgjorde som bruksbokhållare
och kassör vid Grytgöls bruks ab. 1918
•—22. N". var ombudsman i Sveriges
köpmannaförb. 1922—31 och
direktionsassistent i ab. Hakon Swenson
1931—42, varefter han utsågs till
verkst. dir. i Sveriges
järnhandlare-förb. Han är led. av styr. för Sveriges
köpmannaförb. sedan 1942 samt
styr.-led. i ab. Hakon Swenson, Eskilstuna
jernmanufaktur ab.,
Försäkringsbolaget Hermes och
Olycksfallsförsäkringsbolaget Mercur. Han var redan
under sin verksamhet vid
köpmannaförb. på grund av sina kommunala
och politiska intressen led. av
stadsfullmäktige i Stockholm 1927—28 och
av Andra K. 1929—32 som repr. för
högerpartiet. — Gift 1920 med Greta
Carlsson. G. M—e.
Nygren, Ernst Ludvig,
historiker, arkivman, f. 14 iuni 1889 i
Karlstad. Föräldrar: fältintendenten Olof
Emanuel N. och Emma Katarina
Magnusson. —• Efter mogenhetsex. i
Karlstad 1907 och studier i Kiel och
Leipzig 1908—09 blev K vid
Uppsala univ. fil. kand. 1911 och fil.
lic. 1919. Han anställdes vid
Landsarkivet i Uppsala 1917 men övergick
till Riksarkivet 1919 och blev där
andre arkivarie 1921 och förste
arkivarie 192S samt var landsarkivarie i
Vadstena 1933—37. Sedan sistn. år
är N". anställd hos Vitt. akad. som red.
av sv. medeltidsurkunder. Han
erhöll 1947 arkivråds namn. — N.
dokumenterade sig tidigt som en av vårt
lands mest insiktsfulla kännare av
medeltida diplomatik och paleografi.
N. har biträtt vid utgivandet av
’"Svenskt diplomatarium" (6: 4, 1921)
och vid de nordiska
arkivundersökningarna i Vatikanarkivet 1923 och
192S samt utgivit "Privilegier,
resolutioner och förordningar för Sveriges
städer" (2, 1932) och "Svenskt
diplomatarium, äldre serien" (6: 5, 1946).
Bland N:s egna skrifter märkas, utom
bidrag till Värmlands äldre historia,
"Våra kyrkoarkiv" (1922; omarb.
uppl. 1924). N. blev 1938
korresponderande led. av Vitt. akad. och 1947
fil. hedersdr vid Stockholms
högskola, — Ogift. G. Sbg.
Nygren, Carl Olof Helmer,
operasångare (bas), f. 3 okt. 1S58 i
Hammarö skn, Värml. län, † 2 april
1913 i Stockholm. Föräldrar:
skolläraren och klockaren Carl Edvard N. ocli
Maria Christina Bergström. — N".
avlade mogenhetsex. i Uppsala 1878 ocli
debuterade 1886 på K. teatern som
Melchtal i "Wilhelm Tell". Han var
engagerad vid stockholmsoperan 18S6
—1913, från 1898 även som regissör.
Åren 1S90—91 vistades lian i Paris för
sångstudier. — Med en voluminös
ehuru något sträv basstämma
förenade N. ett imponerande yttre och ett
intelligent och väl genomfört sceniskt
uppträdande. Till hans mera
uppmärksammade roller hörde Leporello i
"Don Juan", Mefistofeles i "Faust",
Ramphis i "Aida" och Escamillo i
"Carmen". — Gift 1902 med
korsångerskan vid K. teatern Ebba Sigrid
Elisabeth Ekedahl. A. L.
Nygren, Hildur Kristina,
pedagog, politiker, f. 22 mars 1896 i Gävle.
Föräldrar: konduktören Gustaf N.
och Maria Bergström. —- Efter ex.
vid folkskollärarinneseminariet i
Kalmar 1918 anställdes N. s. å. vid
folkskolorna i sin hemstad Gävle, där lion
sedan 1921 innehar
folkskollärar-tjänst och sedan 1941 därjämte är
distriktsöverlärare. Hon tjänstgör
sedan 1947 som e. o. undervisningsråd
Hildur Nygren.
i Skolöverstyr., inom vars
folkskol-avd. hon främst har att handlägga
ärenden rörande
abnormundervisningen. Vid sidan av tjänsten har N. haft
ett flertal uppdrag. Sålunda var hon
led. av hälsovårdsnämnden i Gävle
1938—47 (v. ordf. från 1940), blev
1939 stadsfullmäktig där, tillhörde
den socialpolitiska delegationen inom
Befolkningskommissionen, var en av
1945 års seminariesakkunniga ocli
tillhör 1946 års skolkommissions
expertråd. Sedan 1948 är hon led. av
ungdomsfängelsenämnden. Ansluten
till socialdemokratiska partiet tillhör
lion sedan 1941 Andra K. Hon var
1944 ordf. i dess första tillfälliga
utskott och har sedan 1945 plats i
konstitutionsutskottet. I riksdagen har
N. särskilt intresserat sig för sådana
frågor inom undervisningsväsendet,
som ha social betydelse. Hon har
således bl. a. verkat för ökade anslag
till skolbarnsbespisningen, ivrat för
att stadsbarn i större utsträckning
skulle kunna komma ut på landet om
somrarna samt motionerat om
utbyggande av skolhälsovården och om den
obligatoriska
sinnesslöundervisning-ens läggande under Skolöverstyr :s
inseende. — Ogift. Spr.
Nygren, Karl Kloster,
röstpedagog, se s. 573.
Nygren, Oscar Eugène,
arméofficer, f. 26 sept, 1872 i Gävle.
Föräldrar: stadsmäklaren Richard
August Eugen N. och Thekla Daniella
Engelmark. — K. avlade
mogenhetsex. 1890 i Gävle, blev underlöjtnant
vid Hälsinge reg. 1892 och genomgick
Krigshögskolan 1896—98. Han var
aspirant vid Generalstaben 1898—
1901, blev där löjtnant 1902, överste
1919 och sekundchef vid Svea
livgarde 1923. Han blev chef för sjunde
infanteribrigaden 1926, kommendant
i Bodens fästning 1928, generahnajor
1929, militärbefälhavare för Övre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
