Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olsson, Olof - Olsson, Oscar - Olsson, Oscar - Olsson, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ohlsson
651
Ohlsson
na vid univ. och högskolor samt
inrättandet av forskarstipendier. -—■ 0.
var led. av utrikesnämnden 1921, 1924
och från 1927 samt av statsutskottet
fr. o. m. 1928. Riksdagspartiets
förtroenderåd tillhörde han från 1915.
Han var led. av seminariekommittén
1929—30, kommittén för högre
lärarinneutbildning 1932—33,
univ.-bered-ningen 1933 och utredningen rörande
den statsfientliga propagandan 1933—
34 samt var ordf. i
rundradioutredningen s. å. Han tillhörde styr. för
Statens pensionsanstalt från 1924 och
var ordf. där från 1933.1 Centralförb.
för nykterhetsundervisning (C. F. K.)
var ban ordf. från 1935. ■— Gift
1904 med Gabriella Betty Sainer. —
En son till O. är tecknaren Jan-Erik
Garland (bd 3 s. 17). K. E. L.
Olsson, Oscar Nathanael, i
Broberg, lantbrukare, politiker, f. 31 jan.
1856 i Lyse skn, Göteb. län, † 19 dec.
1933 i Bro skn i samma län.
Föräldrar: hemmansägaren och
affärsmannen Adolf O. och Adelina Larsson. —
O. var en av de första eleverna vid
Billströmska folkhögskolan på Tjörn.
Tidigt började lian deltaga i
hemsocknens kommunala liv. I Brastad, dit
han kom som hemmansägare 1S78,
var lian i sexton år
kommunalstämmans ordf. År 1908 flyttade han till
Bro, där han inköpte ett större
hemman, Broberg. O. tillhörde Göteb. läns
landsting 1891—1932, från 1923 som
dess ordf. Han bidrog där till
upprättandet av lantmannaskolan i Dingle.
Han tillhörde Andra K. 1903—12,
1914 samt 1918—32 (högern) och var
därunder led. av lagutskottet 1910—12
och 1914 samt av jordbruksutskottet
1919—28. Han var ordf. i Göteb. läns
moderata valmansförb. 1920—32. År
1914 anordnade och ledde lian
bondetåget för Bohuslän, Halland och
Västergötland. I riksdagen ägnade lian
sig särskilt åt jordbruks- och
fiskefrågor samt spörsmål av betydelse för
Oscar Olsson i Broberg.
hemprovinsen. O. var en framstående
repr. för den konservativa och
högkyrkliga riktning, som i hans
hembygd hade ett av sina huvudfästen. —
Gift 1881 med Olivia Josefina
Lindgren. S. Sw.
Olssön, Oscar ZUrik Bernhardin,
skolman, politiker, f. 4 juli 1877 i
Hälsingborg. Föräldrar: skomakaren
Nils O. och Petronella Ililler. —
Efter mogenhetsex. i Hälsingborg 1897
och fil. kand.-ex. i Lund 1899 var O.
extralärare vid Högre allm.
läroverket i Karlstad 1903—07, adjunkt vid
Folkskoleseminariet i Linköping 1907
—18 och lektor där 1919—43 med
undervisning i modersmålet och
historia, Han tillhörde Första K. 1913—
4S och var led. av statsutskottet
1920—27 och 1931—48 samt av
skolutskottet 1927. Ären 1920—23 var
lian statsrevisor. Han var led. och sekr.
i folkbibliotekskommittén 1912 samt
tillhörde kommittén för
nykterhetsundervisning 1914—15, kommittén för
de värnpliktigas andliga vård 19 IS—
21 och folkbildningssakkunniga 1921
—23. — O. kom tidigt med i såväl
nykterhets- som arbetarrörelsen. Han
tillhörde styr. för Socialdemokratiska
ungdomsförb. 1904—07 och var 1904—
24 ordensstudieledare inom IOGT.
Åren 1930—47 var han
Godtemplaror-dens internat, chef. Inom det folkliga
bildningsväsendet har O. brutit nya
vägar bl. a. genom att skapa dess mest
betydelsefulla organisationsform,
studiecirkeln, vilken första gången
användes inom en godtemplarloge i Lund
1902. Även i fråga om bildningsarbetets
innehåll och den pedagogiska
verksamhetens allm. inriktning har lian
kommit med nva idéer, ofta med ursprung
i anglosaxiska förebilder, vilka han
lärt känna under ett flertal resor i
England och Förenta staterna. Sitt
allm. folkbildningsprogram har lian
framlagt i "Folkbildning och
självuppfostran" (1921). I "Demokratiens
skolväsen. Iakttagelser i amerikanska
skolor" (1926) gör lian sig till talesman
för den fria skolan, där elevernas
själwerksamhet undanträngt
läxläsning och förhör, och där syftemålet
icke utgöres av minneskunskaper utan
av en demokratisk livshållning,
kännetecknad av aktivitet, initiativkraft,
samarbetsvilja och arbetsglädje. I
"Demokratins skolor" (1943) och
"Utkast till skolprogram" (1944) har ban
sammanfattat sina reformkrav, bland
vilka märkas nioårig skolgång för
folkskolebarn, avskaffande av
studentex. samt de högre skolornas
öppnande för alla. Bildningsmöjligheternas
demokratisering har han sökt främja
bl. a. genom sitt framgångsrika
initiativ till statens räntefria studielån
(beslutade av riksdagen 1918) samt
Oscar Olssön.
genom sin medverkan till 1927 års
skolreform. Som studieledare inom
IOGT och red. för tidskr. Bokstugan
1917—36 har han särskilt propagerat
för skönlitteraturens utnyttjande som
bildningskälla, och i ett arbete "Ibsens
dramer" (1937) liar han demonstrerat
sin metod för undervisning i
litteratur; innehållet och problemen i
dramerna tolkas där direkt utan
litteratur- och idéhistorisk infattning. O.
har städse visat förkärlek för
åttio-talslitteraturen, med vars grundidéer
hans egen rationalistiska åskådning
visar släktdrag; denna har bl. a. tagit
sig uttryck i motioner om objektiv och
konfessionslös religionsundervisning.
O. har även författat en broschyr
om socialismen, vari lian närmast
visar sig påverkad av anglosaxiska
teoretiker ss. John Ruskin och William
Morris. — Gift 1) 1903—36 med Karin
Helena Bromée; 2) 1936 med
lärarinnan Roine Regina Rydman. S. Sw.
Olsson, Otto Emanuel, tonsättare,
kyrkomusiker, musikpedagog, f. 19
dec. 1879 i Stockholm. Föräldrar:
vaktmästaren Johan O. och Kerstin
Nilsson. —■ O. genomgick
Musikkon-servatoriet 1894—1901 med A.
Lagergren som lärare i orgelspelning, A.
Bergenson i harmonilära ocli J. Dente
i komposition, kontrapunkt och
instrumentation. Han avlade
organist-ex. 1S96 samt kvrkosångar-och
musik-lärarex. 1899. O. är sedan 190S
organist i Gustav Vasakyrkan i Stockholm
och var 1908—24 lärare i harmonilära
vid Musikkonservatoriet samt 1925—
45 i orgelspelning. År 1926 erhöll
han prof:s namn. •— O. förenar i sin
musik, som företrädesvis rör sig på det
sakrala området, den klassiska
poly-fonin i Bachs anda med en liarmonik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
