Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palm, Björn - Palm, Carl, museiman, konsthandlare, konstskriftställare, se s. 11 - Palm, Conny - Palm, Gottfrid - Palm, Gustaf Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palme
9
Palmer
växtpatologi 1932—36 samt docent i
detta ämne 1932—39. P. har dessutom
företagit forskningsresor tillMalacka,
Filippinerna, Japan, Grekland,
Nordafrika och Kuba. Han har praktiskt
ägnat sig åt bekämpandet av
växt-sjukdomar; 1945—47 var han
vetenskaplig expert i ab. Växtskydd,
Stockholm. — P. har i flera arbeten
behandlat fanerogamernas embryologi; det
viktigaste är "Studien über
Konstruktionstypen und Entwicklungswege
des Embryosackes der Angiospermen"
(1915, drsavh.). Främst har han
emellertid studerat parasitsvampar,
lavarna och deras fylogeni samt växts
juk-domar. Om sina upplevelser i
främmande land har han livfullt berättat
i skildringarna "Tropikerna var mitt
liv" (1943) och "Farväl till
tropikerna" (1944). — Gift 1) 1915—41 med
Ellen Ottilia Nyman-, 2) 1947 med
Elsvor Jtagnarsclotter Östberg. S. L.
Palm, Gari, museiman,
konsthandlare, konstskriftställare, se s. 11.
Palm, Conrad (Conny) Rudolf
Agaton, industrimatematiker, f. 31
maj 1907 i Stockholm. Föräldrar:
redaktören Conrad Marianus P. och Ida
Carolina Gunilla de Laval. — Efter
studentex. i Stockholm 1925 hade P.
anställning inom regulatorindustrin
1930—35. Han utexaminerades från
Tekn. högskolan 1940 och är sedan
sistn. år ingenjör vid Telefonab. L. M.
Ericsson, Stockholm. År 1943 blev han
tekn. dr och docent i
teletrafikteknik vid Tekn. högskolan; 1948 var
han tf. prof. i tillämpad matematik
där. Sedan sistn. år är han
sysselsatt med utredningar över byggandet
av matematikmaskiner i Sverige. —■
P. har sedan 1935 ägnat sig åt
studium av den tekn. statistiken, särskilt
telefonins trafikfrågor. I sin drsavh.,
"Intensitätsschwankungen im
Fern-sprechverkehr" (1943), analyserar
han, på basis av fleråriga
undersökningar i Stockholm, förhållandet
mellan telefontrafikens slumpvis och mer
regelbundet uppstående variationer.
Av hans övriga skrifter, som till större
delen tillhöra den tekn. statistiken,
märkas flera studier över väntetider
vid telefonsamtal. År 1945 erhöll han
Polhemsmedaljen i guld av Sv.
tekno-logfören. — Gift 1943 med Margit
Holmström. S. L.
Palm, Carl Gottfrid,
teaterledare, f. 2 febr. 1881 i Kolbäcks skn,
Västmanl. län. Föräldrar: soldaten
Carl Erie Krantz och Eva Vilhelmina
Norström. — Efter skolåren var P.
1S97—1900 anställd vid Stockholm
—Västerås—Bergslagernas järnväg,
och 1900—14 var han järnarbetare i
Eskilstuna. Där blev han intresserad
av arbetarrörelsen och invaldes 1909
i stvr. för stadens Folkets park. År
Gottfrid Palm.
1912 blev han led. av Folkparkernas
centralstyr:s verkst. utskott, och 1915
utsågs han till chef för
Folkparkernas centralorganisation. Denna var
till 1930 förlagd till Eskilstuna men
flyttade sistn. år till Stockholm.
Verksamheten bedrevs till en början helt
fristående i ekonomiskt avseende men
erhåller sedan 1931 statsunderstöd.
P. kvarstod till 1946, då han avgick
med pension. Han deltog i det
kommunala livet i Eskilstuna och var led. av
stadsfullmäktige 1916—22 som repr.
för socialdemokraterna. —■ Genom att
knyta en allt fastare kontakt med
olika teatrar och turnéer har P. byggt
upp en organisation, som förser
landsorten med god sommarteater.
Folkteatertanken har sålunda genom P:s
insats kunnat förverkligas och bli en
kulturfaktor inom arbetarrörelsens
ram. P. startade 1915 tidn.
Folkparken (sedan 1941 Scen och salong), som
han redigerade till 1939. År 1946
erhöll P. Illis quorum. — Gift 1903 med
Evelina Jönsson. H. U.
Palm, Gustaf Wilhelm,
målare, f. 14 mars 1810 i Härlövs by,
Gustaf Wilhelm Palm.
Norra Åsums skn, Kristianst. län, †
20 sept. 1890 i Stockholm. Föräldrar:
underofficeren Adolf Wilhelm P. och
Christina Ulrica Bergström. — Efter
skolgång i Kristianstad kom P. 1825
till Lund, där lian erhöll undervisning
av univ:s ritmästare A. Arvidsson
och livnärde sig nå att rita botaniska
planscher o. dyl. På liknande sätt
uppehöll lian sig 1828—37 i
Stockholm, där han studerade för C. ,T.
Fahlcrantz vid Konstakad. År 1S33
företog lian en resa i Norge. En
ögonsjukdom tvang honom att söka läkare
i Berlin (1S37), varifrån lian företog
resor i Tyskland och Österrike. Efter
en längre vistelse i Wien och ett
uppehåll i Venedig anlände han 1841 till
Bom, där han kom att stanna i tio
år. Därifrån gjorde han ständiga
utflykter till de omgivande småstäderna
och en längre resa till Sicilien. Är
1847 erhöll P. ett resestipendium från
Konstakad. Via Spanien och Paris
återvände lian 1852 till Stockholm.
Frånsett ett besök i Paris och
England 1855 stannade lian sedan i
hemlandet till sin död. P. var bosatt i
Stockholm men vistades ofta
sommartid dels i Visby, dels i Stockholms
skärgård och företog också resor bl. a.
i Dalarna och Norrland för
landskaps-studier. Vid Konstakad. blev P. agré
1845 och led. 1852. Åren 1860—78 var
lian lärare i "principskolan", och 1881
erhöll han v. prof:s titel. Flera av den
följ. generationens bästa konstnärer
fingo sin första utbildning av "Palma
Veechio", som han kallades, och
intygade hans skicklighet som lärare. —
P:s konstnärliga utveckling gick från
det romantiska landskapet i
Fahlcrantz’ anda över en halvrealism av ,T.
C. Dahls art till det italienska
stillandskapet och den exakta
arkitekturbilden. Hans maner, som var fullt
utbildat redan under Bomtiden med en
i tre plan utformad, romantiserad
veduta, fylld av minutiöst återgivna
detaljer och ett småfigurigt
genrestaffage, förblev sig likt, antingen lian
målade sv. utsikter eller komponerade
italienska vyer efter sina talrika
skisser. Först i hans arbeten från
1880-talet spåras ett franskt inflytande.
Många av hans teckningar och skisser
i olja och akvarell från tidigare år lia
en förvånande friskhet och lätthet i
färg och utförande. Som topografiska
och arkitekturhistoriska dokument ha
även hans ateljéarbeten ofta ett-
betydande värde genom sin exakta
naturtrohet. Utom i Nat. mus., som äger
ett flertal oljemålningar och
hundratals teckningar och skisser av honom,
är P. repr. i Konstakad., K. slottet,
Nord. mus., Kristianstads, Göteborgs
och Malmö mus. — Gift 1856 med
Eva Sandberg, dotter till historierna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
