Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Palmqvist, Magnus - Palmroot, Johannes - Palmskiöld, ätt - 1. Palmskiöld, Erik - 2. Palmskiöld, Elias - 1. Palmstedt, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmstedt
26
Palmstedt
Då detta misslyckades, ådömdes lian
ett halvt års suspension. Han blev
1797 konteramiral ocli 1799 v. ordf. i
kommittén för förvaltning av
örlogs-flottans ärenden. Då en sv. eskader
under P:s befäl 1S01 ej liann utlöpa
i tid för att undsätta Köpenhamn vid
det engelska angreppet, togs
kommandot från P., och han ställdes inför
krigsrätt. Han frikändes men förblev
ständigt i onåd hos Gustav IV Adolf.
Under de följ .åren användes han blott
i tillfälliga uppdrag. År 1S08 blev han
flaggman för förhyrda kåren och efter
revolutionen 1S09 v. amiral. Han var
under flera perioder tf. befälhavare i
Karlskrona. P. var IS 13—17
befälha-vande amiral i Karlskrona och
utnämndes ISIS till amiral och
inspektör för K. M:ts flottas sjötrupper,
från vilket uppdrag han fick avsked
1832. — P:s främsta insatser synas
lia gällt flottans administration.
Ehuru f. ö. ej politiskt verksam var
han ordf. i bankoutskottet vid 1817
—18 års riksdag. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1809. — Gift 1800 med
Fredrika Emerentia Modée. S. M. W.
Palmroot, Johannes, teolog,
orientalist, f. 2S mars 1659 i Arboga,
† 14 maj 1727 i Uppsala. Föräldrar:
rådmannen Nils Svensson och
Elisabeth Palmgren. — P. inskrevs vid
Uppsala univ. 1668 och blev
magister 16S5, varefter lian omedelbart
erhöll fullmakt som adjunkt vid univ.
Åren 1689—92 företog lian på Karl
XI :s bekostnad en utlandsresa,
varunder han besökte de flesta europeiska
univ., bl. a. Wittenberg, Leipzig och
Paris, samt bedrev forskningar vid
Vatikanbibl. i Rom. Han återupptog
därpå sin akademiska
lärarverksamhet, utnämndes 1695 till kyrkoherde
i Börje prebendepastorat samt följ.
år till prof. i österländska språk.
Dessa tjänster utbyttes 1703 mot en
professur i teologi och kyrkolierde-
Johannes Palmroot. Gravyr av J. L. Caton.
befattningen i Vaksala skn; 1705 blev
lian teol. dr. I tidens ofta hetsiga
dis-putationsfejder slöt sig P. till de mera
moderata teologerna och visade sig
särdeles tolerant mot de av Karl XII
förföljda pietistiska studenterna. Sin
främsta insats gjorde lian som
orientalist. Han var högt ansedd som
föreläsare och samlade stora
lärjungeskaror kring sin kateder. Ett stout antal
avli. i hebreiska språket och
litteraturen ventilerades under P:s prof.-tid,
och själv utgav han bl. a.
"Gramma-ticæ Hebrææ Compendium" (1699),
vilken länge användes som lärobok. —
Gift 1698 med Cæeilia Thel. T. M.
Palmskiöld, ätt, vars äldste kände
stamfar Erik levde under 1500-talets
andra hälft. Hans son Lars Eriksson
(f. 1584, † 1620) var ursprungligen
betjänt hos änkedrottning Kristina,
sedan häradsskrivare i Selebo och
Åkers härader i Södermanland.
Dennes son, sekr. i Riksarkivet Erik
Larsson (P. 1), som antog släktnamnet
Runell, adlades 16S1 under namnet P.
Samtidigt med honom adlades lians
son i andra giftet, sekr. i Riksarkivet
Elias Runell (P. 2). Med denne utdog
ätten 1719.
1. Palmskiöld, Erik Larsson,
före adlandet Runell, arkivman, f. 7
okt, 1608 på gården Runsö i överselö
skn, Södermanl. län, † 4 juni 1686 i
Stockholm. Föräldrar:
häradsskrivaren Lars Eriksson ocli Elin
Eriksdotter. — P. gick till en början i skola i
Strängnäs men nödgades efter faderns
död 1620 ss. obemedlad avbryta
studierna, som han först efter fyra års
uppehåll kunde fortsätta vid
lärdomsskolan i Stockholm. Han var då
samtidigt informator för en son till
kyrkoherden i Storkyrkoförs. År 1627
åtföljde han sin discipel till Uppsala.
P. anställdes i Riksarkivet 1631 och
blev där snart föreståndarens
närmaste man; han befordrades 1641
till aktuarie och 1651 till
riksarkiv-sekr., d. v. s. arkivets föreståndare,
vilken befattning han innehade till sin
död. P:s förtjänst är att för första
gången systematiskt ha ordnat och
registrerat Riksarkivets
arkivalie-bestånd. Vid sidan om arkivarbetet
hade P. flera andra uppdrag. Han var
sålunda bondeståndets sekr. vid
riksdagarna 1647—60 och
räkenskapsförare i K. M:ts kansli 1654—57. Som
vedermäle för sina förtjänster erhöll
ban 1646 donationsbrev på Skäggesta
gård på Selaön i sin hemtrakt samt
16S1 upphöjelse i adligt stånd. Av sina
efterträdare kallades han
"restaura-tor archivi". — Gift 1) 1635 med
Elisabet Ernest; 2) 1666 med
Magdalena Gavelius. — Litt.: S. Bergh.
"Svenska riksarkivet 1618—1837"
(1916). T. M.
Elias Palmskiöld. Målning av okänd
konstnär (Riksarkivet, Stockholm).
2. Palmskiöld, Elias, före
adlandet Runell, arkivman, f. 18 juli 1667 i
Stockholm, † 7 april 1719 därstädes.
Son till P. 1. i hans andra gifte. —
Efter studier i Uppsala från 1679 var
P. en tid prins Karls informator. Han
adlades 1681 jämte sin fader. År 1690
utnämndes han till auskultant i Svea
hovrätt och i lagkommissionen samt
1697 till aktuarie i K. M:ts kansli.
År 1702 fick lian sin definitiva
beställning som sekr. i Riksarkivet (dess
föreståndare) efter tidigare tjänst där
1685 och 1691—97. På denna post
fullföljde han nitiskt, om än med mindre
framgång, faderns verk. Med hänsyn
till risken för ryska härjningståg
flyttades under hans ledning arkivalierna
från huvudstaden till Örebro 1713. —
P:s största intresse var att göra
uppteckningar och excerpter, och hans
namn är främst knutet till den enorma
Palmskiöldska avskriftssamlingen,
som efter hans död till största delen
inköptes av Uppsala univ.-bibl. —
Gift 1700 med Catharina Magdalena
Bliæencron. — Litt.: S. Bergh,
"Svenska riksarkivet 1618—1S37" (1916).
M. v. P.
1. Palmstedt, Erik, arkitekt, f.
16 dec. 1741 i Stockholm, † 12 juni
1803 därstädes. Föräldrar:
hovkapellisten Johan P. och Maria Segerlund.
— P. utbildades i stadsarkitekten J.
E. Carlbergs skola och blev v.
stadsarkitekt i Stockholm 1773. Han erhöll
1791 prof:s namn, blev s. å. led. av
Konstakad. och utsågs 1802 till
rektor för dess arkitekturundervisning.
— Redan vid unga år fick P. pröva
sina krafter på självständiga
uppgifter; sålunda ritade han ett antal
stockholmshus (t, ex. Hornsgatan 10,
rivet 1939, ocli Mariagatan 15; båda
1760). Hans studieritningar under
1750- och 1760-talen visa ett starkt
franskt inflytande. Inte minst spelade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
