Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Person, se även Pehrson, Pehrsson, Persson - Person, Johan - Person, Ragnar - Personne, släkt - 1. Personne, John - 2. Personne, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Personne
61
Personne
Person, se även Pehrson, Pehrsson,
Persson.
Person, J o h a n, tidningsman,
författare, f. 19 mars 1868 i Asarums
skn, Blek. län, † 19 juli 1921 i
Chicago. Föräldrar: inhyses Gumme
Persson ocli Signe Törngren. — Efter
skolgång i Karlshamn och Växjö
emigrerade P. 1887 till Förenta staterna.
Han arbetade i skilda yrken, tills han
1895 fick anställning vid red. för Sv.
Tribunen i Chicago. År 1S97 flyttade
ban till Worcester, där lian till 1899
redigerade Svea och 1899—1901
Skan-dinavia. Sistn. år kom ban till Sv.
Folkets Tidn. i Minneapolis, vars red.
han tillhörde till 1903. Åren 1904—10
var han medl. av Sv. Kurirens
redaktion i Chicago, 1911—12 redigerade
han Vestkusten i San Francisco, och
1913 arbetade lian vid
Sv.-Ameri-kanska Posten i Minneapolis. Från
1914 till sin död var lian åter
verksam inom Sv. Kurirens red. i Chicago.
— P. var en av de främsta
journalisterna i den sv.-amerikanska pressen.
Han var humorist och fin stilist,
särskilt framstående som kåsör. I
bokform utgav han berättelsesamlingen
"I Svensk-Amerika" (1900) och
essäsamlingen "Svensk-amerikanska
studier" (1912). Särskilt i den sistn.
boken, som anses tillhöra det bästa
som skrivits om svenskarna i Förenta
staterna, har han gett en skarpsynt
skildring av sina landsmäns liv och
andliga inställning. — Ogift. T. M.
Person, Herman Ragnar Verner,
målare, f. 11 juli 1905 i Angelstads
skn, Kronob. län. Föräldrar:
hemmansägaren Valfrid Persson och Blida
Bengtsson. — P. studerade måleri för
medlemmar ur "Halmstadgruppen",
framför allt Esaias Thorén, i
Halmstad 1929—32 och i Paris vid Maison
Watteau 1933 för Marcel Gromaire.
Han liar även rest i Tyskland, Belgien,
Holland och Italien 1939. Han liar
utställt separat bl. a. i Stockholm 1939
och 1941. — P. är en repr. för
1930-talets färgromantik. Hans patetiska
landskap eller figurbilder äro svepta
i ett. konturupplösande dis, vilket
bitvis genombrytes av suggererande,
lys-kraftiga färger. — P. är repr. i Kat.
mus., Malmö oeh Växjö mus. — Gift
1945 med Birgit Gunborg Maria
Johansson. B. S.
Personne, släkt av vallonskt
ursprung. Äldste kände stamfadern var
mäster Frans P. vid Forsmarks bruk,
Stockholms län; han övergick 1695
från kalvinismen till lutherska läran.
Hans son, byggmästaren Jean
Fransson P. († 1722), blev far till
juveleraren i Stockholm Frans P. (f. 1706, †
1777), vars son var liovkamreraren
Johan Magnus P. (f. 1742, † 1805),
även handsekr. hos prinsessan Sofia
John Personne.
Albertina. Från Johan Magnus P:s
son, riksbankskamreraren Carl
Wilhelm P. (f. 177S, f 1825), härstamma
alla nu levande medl. av släkten. En
äldre son till honom,
sidenkramhand-laren i Stockholm Nils Edvard P. (f.
1814, † 1S50), blev far till
skådespelaren Nils P. (P. 2), vars hustru var
skådespelerskan Amanda P., f. Jansson
(P. 3). Carl Wilhelm P:s yngste son,
notarien vid auktionsverket och
kam-marskrivaren i Generalpoststyr.
Wilhelm Theodor P. (f. 1S16, † 1881), blev
far till biskopen över Linköpings stift
Jolin P. (P. 1), vars son är förf. Folke
P. (P. 4). ’ G.Hng.
1. Personne, Johan (John)
Wilhelm, biskop, f. 14 dec. 1849 i
Stockholm, † 16 nov. 1926 i Linköping.
Föräldrar: kammarskrivaren Wilhelm
Theodor P. oeli Maria Charlotta
Asplund. — P. avlade mogenhetsex. 1S6S
och blev fil. kand. 1872, fil. dr 1875,
teol. kand. 1880 samt teol. dr 1893,
allt i Uppsala. Efter prästvigning
18S1 blev lian s. å. lektor vid Norra
latinläroverket i Stockholm oeh var
1884—86 föreståndare för Wallinska
flickskolan. År 1897 utnämndes lian
till domprost i Linköping, och 1910
blev lian biskop där. Han var led.
av-kyrkomötet från 1898. Ären 1884—97
var lian sekr. och drivande kraft i
Samfundet Pro fide et christianismo. —
P:s stora insats var hans arbete med
den nya bibelövers.; från 1885 var
ban sekr. och från 1910 tillika ordf. i
Bibelkommissionen. Bägge posterna
behöll han tills verket var avslutat
1917. Likaledes var han ordf. i den
nämnd, som slutredigerade övers, av
Gamla testamentets apokryfiska
böcker, vilka 1921 införlivades med den
sv. bibeln. Som teolog rönte P.
inflytande av J. T. Beek i Tübingen, ocli
hans försvar för modern
bibelforsknings berättigande kom honom att,
åtminstone i vissa kretsar, framstå
som en av tidens radikala teologer.
Detta motsvarade icke verkligheten.
För P. var den vetenskapliga
bibelkritiken icke en kritik av Bibeln utan
av de föreställningar och dogmer,
som knötos till den "evigt avgörande"
urkunden; därför ansåg han sig som
god lutheran kunna förkasta en
mekanisk verbalinspiration för att i
stället erkänna en innehållsinspiration.
Kraftfull och frispråkig var han i
kulturfrågor en dominerande gestalt
på konservativ sida. Han utgav
"Viktor Rydbergs ’Bibelns lära om
Kristus’ " ’ (1880),
"Strindbergs-litteraturen och osedligheten bland
skolungdomen" (1887), "Bibelkritiken" ("I
valtids lifsfrågor", 16, 1900), "Guds rike,
barnens ocli änglarnas rike" (1902),
"Herdabref till prästerskapet i
Linköpings stift" (1910), vilket väckte
stort uppseende och gav anledning
till långvarig polemik. Han utgav
"Nya Testamentet med förklaringar"
(1—3, 1915—20). — Gift 1885 med
Tekla Anna (Nanna) Matilda
Eleonora von Knorring. D. T.
2. Personne, Nils Edvard,
skådespelare, teaterhistorisk författare, f.
15 jan. 1850 i Stockholm, † 15 juni
1928 därstädes. Föräldrar:
siden-kramhandlaren Nils Edvard P. och
Christina Elisabeth Wahlberg. Kusin
till P. 1. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1869 begav sig P. till
Uppsala för att ägna sig åt juridiska
studier. Han kom emellertid aldrig att
avlägga annat än juridisk-filosofisk
preliminärex., då det glada
studentlivet oeh framför allt studentteatern
lade beslag på det mesta av hans tid.
Han medverkade dels i de populära,
av Offenbaclis operetter påverkade
studentspexen, som under denna tid
liade sin glansperiod, dels i de
likaledes mycket omtyckta
amatörspektaklen inom stadens familjekretsar. Han
fann redan tidigt sitt egentliga fack:
de komiska karaktärsrollerna,
särskilt sådana de utformats inom det
franska lustspelet. Efter sju års
vistelse vid univ. lämnade lian Uppsala
och debuterade 1876 vid Dramatiska
teatern i Stockholm i en roll, som lian
redan tidigare spelat i Uppsala,
Robert Savary i Labiches komedi "Herr
Perrichons resa". Debuten blev
framgångsrik och följdes av engagemang.
Under de följ. åren tillhörde P. den
k. scenens flitigast anlitade
skådespelare, och i alla honom lämnade
uppgifter tillvann lian sig både
kritikens och publikens stora bevågenhet.
Från 1885 framträdde han också som
regissör framför allt av moderna
franska stycken. Samtiden fäste sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
