Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Petre, Thore - 3. Petre, Janne - 4. Petre, Allan - Petrejus, Petrus, diplomat, historiker, se Petrus Petrejus, s. 104 - Petrelli, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petre
92
Petrelli
san. Regeringsnederlaget i denna
fråga kom i främsta rummet att
drabba Karl Johan personligen, som
därigenom blev ännu mera
misstänksam mot P. I fråga om den aktuella
målsättningen i
representationsfrågan var R. radikalare än
Anckarsvärd; han förordade liksom Geijer
ett enkammarsystem, vilket även blev
riksdagens principbeslut. Vid den
följ. riksdagen 1844—45 blev P.
invald i konstitutionsutskottet. Han
fick nu uppleva besvikelsen, att det
från den föregående riksdagen vilande
representationsförslaget förkastades.
P:s förhållande till den nye och mera
liberalt sinnade konungen, Oscar I,
var bättre än det till Karl Johan.
Av reformer blev det emellertid
ingalunda så mycket som Oscars liberala
vänner väntat, och i besvikelsen
däröver deltog P. icke i 1847—48 års
riksdag. Häremot spelade ban en
framträdande roll vid de liberala
reformmötena i Örebro 1849—50. Riksdagen
1850—51 blev P:s sista. Han
bekämpade ivrigt det från 1847 års riksdag
vilande representationsförslaget, som
han ansåg inte vara tillräckligt
radikalt. Under de följ. åren var P.
sjuklig och förhindrad att deltaga i det
politiska livet. — P:s politiska
storhetstid inföll under Karl Johanstiden,
då han i mycket hög grad övade
inflytande på den politiska debatten. P.
var en klar oppositionsman med
radikal målsättning; någon
teoretiseran-de idépolitiker var lian inte. Het
främsta föremålet för .lians
opposition var de sista resterna av det gamla
ståndssamhället. Själv var lian en
repr. för det tidigare 1800-talets
borgerliga medelklass, och dot var främst
för dess intressen han verkade. I hans
liberalism fanns även ett visst inslag
av demokratiska idéer. Han var
sålunda mycket intresserad av
fattigvårdsproblemen samt av införandet
av en allmän folkskoleundervisning.
P. var känd för häftighet i sitt
politiska ställningstagande och
uppträdande, som ofta var mycket
okonventionellt. Ärligheten och rätlinigheten i
lians hållning vunno stor respekt i
vida kretsar. — Gift 1823 med
Gustafva Elisabeth Ulrika Munktell. —
Litt.: E. Falilbeek, "Idéer och män"
(1936). E. G., (S.O.S.).
3. Petre, Johan Wilhelm
(Janne), ämbetsman, industriman, f. 17
febr. 1819 i Gävle, † 15 juli 1900
därstädes. Föräldrar: sjökaptenen och
ombudsmannen vid sjömanshuset i Gävle
Johan Reinhold P. och Ulrica
Albertina Malmsten. — P. blev student i
Uppsala 1837 och avlade
hovrätts-och kameralex. där 1842. Från 1843
var han verksam i Gävle stads tjänst,
först som e. o. tjänsteman vid magi-
straten och rådhusrätten. Han blev v.
häradshövding 1846, sekr. hos
Borgerskapets äldste 1848 och rådman 1857.
Efter att 1858—67 ha varit tf.
borgmästare blev han sistn. år ord.
innehavare av denna post; han
pensionerades 1884. — P. spelade en
betydande roll under den stora
industrialisering, som Gävle genomgick under
1800-talets senare hälft. Han
anlitades ss. juridisk expert i styr:na för
ett otal företag men uppträdde också
själv som initiativkraftig
företags-grundare. Han var ordf. i styr. för
Gefle filialbank, ledde dess
ombildning till ab. Gefle bank 1872 och var
därefter en följd av år styr.-ordf. i
bolaget. Han tillhörde
grundläggar-na av Högbo stål- & jernverks ab. 1862
(det företag som under G. F.
Göranssons ledning anlade Sandvikens
järnverk) och ledde 1S69—90 ss. kassa-
Janne Petre.
dir. med framgång Korsnäs
sågverks-ab:s verksamhet. Vidare kan nämnas,
att han var ombudsman i Gefle—Dala
jernvägsab. (1874—76 även
styr.-ordf.) och att han deltog i
grundandet av stadens första stora
textilföretag. Gefle manufaktur ab. (1849) och
av Tekn. ab. Flora (1885). P. blev
med tiden en rik man. I sin
tjänsteutövning skall ban lia varit tämligen
despotisk, och vid strejkoroligheterna
på 1870-talet uppträdde han i viss
mån partiskt till bolagens förmån.
Men lian tog även initiativet till
upprättandet av skollovskolonier och
skolkök. Han var 1868—69 led. av
Andra K. — Gift 1848 med Fredrika
Christina Elisabeth Alin. T. M.
4. Petre, Allan Mårten,
skogsman, publicist, f. 21 dec. 1892 i
Kräks-hults skn, Jönköp. län. Föräldrar: v.
häradshövdingen Ernst Reinhold P.
och Anna Sofia Larsson. Sonson till
P. 3. — P. avlade mogenhetsex. i
Linköping 1910 ocli utexaminerades från
Skogshögskolan 1917. Efter praktisk
skogstjänst i Norrbottens kustland
tjänstgjorde han i Domänstyr. 1920
och i Statens kolonisationsnämnd
1920—25 samt var assistent i
Bönälvens revir i Norrbotten 1925—29.
Han drev 1929—43 som frilans
journalistisk verksamhet och är sedan
1944 red.-sekr. i Sv. skogsvårdsfören:s
tidskr. P. har publicerat ett stort
antal uppsatser i skogs- och jakttidskr.
samt i dagspressen och därjämte
utgivit ett tiotal böcker över skilda
ämnen. Särskilt kunna nämnas "Den
shinglade Diana" (1926), "Från
vidder och vikar" (1928), "Handbok för
jägare" (1931; 4:e uppl. 1941),
"Friluftsliv" (1932), "Villaägarens
handbok" (1936), "Den svenska skogen"
(1945, tills, med T. Lagerberg, Th.
Streyffert m. fi.; Radiobiblioteket, 7)
och "Jakt och villebråd" (1947). —
Gift 1) 191S—3S med journalisten
Anna Maria Elsa Katarina (Karin)
Fagerholm; 2) 1938 med Astrid
Ultima Tora Trötte. S. L.
Petrejus, Petrus, diplomat,
historiker, se Petrus Petrejus, s. 104.
Petre|| i, Daniel Theodor J
ohannes, arméofficer, arkivman,
krigs-historiker, f. 2 april 1853 i Linköping,
† 25 okt. 1934 i Djursholm.
Föräldrar: kontraktsprosten teol. dr Carl
Magnus Joakim P. och Ebba Elisabeth
Sofia Ekenstam. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1872 inskrevs P. s. å.
vid Uppsala univ. Han blev 1874
volontär vid Livgrenadjärreg. ocli
avlade följ. år officersex. samt blev 1882
löjtnant. År 1884 utnämndes han till
amanuens vid Generalstaben; han blev
kapten 1894 och tf. krigsarkivarie
1897 samt följ. år ord. innehavare av
denna tjänst, där han kvarstod till
1918. Under sin tid som arkivarie
Utförde P. ett omfattande
ordningsarbete av bestående värde. Vidare
arbetade lian energiskt ehuru utan
resultat för att lösa Krigsarkivets brän-
Johannes Petrelli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
