Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pettersson, Sten - Pettersson, Wilhelm - 1. Pettersson, Daniel - 2. Pettersson, Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pettersson
10S
125S Pettersson
Sten Pettersson.
hörde det sv. stafettlaget på 4 X 400
m, vilket kom på fjärde plats. P. liar
erövrat sammanlagt 22 sv.
mästerskap (individuellt), de flesta i
häck-löpning 110 m och 400 m men även i
100 m, 200 m och 400 m slätlopp samt
i höjdhopp utan anlopp. Dessutom liar
han 9 sv. mästerskap i stafettlöpning
4 X 100 m och 4 X 400 m. Han satte
sv. rekord på 110 m liäck med 14,9 sek
1924 och förbättrade rekordet 1927
till 14,7 sek, vilket också var
världsrekord. Han innehade även sv.
rekordet och världsrekordet på 400 m häck
med tiden 53,8 sek (1925). Hans
bästa resultat på denna sträcka är
52,4 sek (1928). Sv. rekord i
höjdhopp utan anlopp satte lian 1925 med
156 cm. I det sv. landslaget i fri
idrott var han länge självskriven. Han
var också lagets inofficielle kapten. —
P., som var känd under namnet
"Sten-Pelle", är en av den sv. idrottens
populäraste gestalter. På senare år har P.
medarbetat i flera tidn. som
idrottskrönikör. — Gift 1) 1939—43 med
8era Oktavia Landon; 2) 1943 med
Margit Viola Ingeborg Johansson.
K. E. L.
Pettersson, Per Johan Wilhelm,
premiärdansör, f. 6 sept. 1814 i
Stockholm, † 12 juli 1854 därstädes. —■
P. blev elev av Giovanni Ambrosiani
vid K. teaterns balettskola 1826. År
1834 blev lian premiärelev och följ.
år seconddansör; från 1S38 till sin
död var han premiär- och
groteskdansör. Åren 1846—51 var han även
tf. balettmästare och satte upp bl. a.
F. Taglionis balett "Miranda" (1846)
ocli danserna i Flotows opera
"Ales-sandro Stradella". •— P. ägde stor
mimisk talang, och som humoristisk
karaktärsdansör var ban särskilt
uppskattad för sina höga kast och
språng i de av A. Selinder arrangerade
folkdansdivertissementen. P. var
tidvis även skådespelare ocli uppträdde
bl. a. som Mercutio i "Romeo och
Julia". — Under årens lopp förvärvade
P. ganska betydande kunskaper bl. a.
i numismatik. Mot slutet av sitt liv
var ban en tid e. o. amanuens i K.
myntkabinettet, — Gift 1S50 med
körsångerskan Juliana Katarina
Ser-ling. C. F., R. L—y.
1. Pettersson, Daniel,
ämbetsman, f. 17 juli 1720 i Göteborg, † 17
maj 1802 därstädes. Föräldrar:
postdirektören Christian P. och Anna
Elisabeth Länder. — P. blev student i
Lund 1738 och bedrev där juridiska
studier. Från 1740 var lian notarie i
Göteborgs stads tjänst, först i
rådhusrätten och sedan i kämnärsrätten.
Han var sekr. åt Göteborgs
riksdagsmän 1740—41 ocli sedan till 1743 åt
borgerskapets äldste. Han
befordrades till rådman 1746 och till
liandels-ocli politieborgmästare 1765, vilken
befattning han innehade till 1796. År
1788 erhöll han kommerseråds titel.
— P. var på sin tid en av de ledande
kommunalmännen i Göteborg ocli kom
som sådan att spela en stor roll för
staden. Genom sitt "Tal om nyttan
och sättet af en
brand-försäkringsinrättning i Götheborg", hållet i
Wit-terhets-klubben 1760 (tr. 1762), tog
han initiativet till inrättandet av
Göteborgs brandförsäkringskontor
1768; redan 1748 hade han utarbetat
en ny brandordning samt föreslagit
inrättandet av en reguljär brandvakt.
Han var även upphovsman till
Göteborgs första vattenledning 1787 och
bidrog verksamt till grundandet av
Sahlgrenska sjukhuset. Under lians
ledning byggde staden nytt fattighus,
kanalerna rensades upp och försågos
med nya broar, alléer planterades,
polis infördes och kasern byggdes för
garnisonen. P. uppträdde som en varm
försvarsvän under kriget mot
Rvss-land 1788—90 och fick tillfälle "att
inför Gustav III betyga borgerskapets
Daniel Pettersson. Målning (detalj) av J. H.
Scheffel.
Abraham Pettersson (2). Målning (detalj)
tillskriven F. Bränder.
beredvillighet till de största
uppoffringar. — P. hade även vittra
intressen och var från 1775 medl. av Vet.
o. vitt. samh., där lian ofta höll tal
ocli även uppträdde som poet. Bl. a.
föredrog han 1787 en hjältedikt i den
högre stilen: "Skalde-qväde öfver
Ny-Elfsborgs befrielse från danska
belägringen år 1719 ...". Bland hans
övi iga dikter må nämnas den komiska
"Barrabasiade, i tvänne sånger"
(1778) samt övers, från Horatius. —
Gift 1) med Maria Katarina Månsson,
† 1758; 2) 1766 med Christina
Charlotta Schmeer. — Litt.: H. Fröding,
"Göteborgs donatorer" (2, 1912).
T. M.
2. Pettersson, Abraham, teolog,
präst, f. 17 mars 1724 i Göteborg, †
23 maj 1763 i Stockholm. Bror till
P. 1. — Efter studier i hemstaden blev
P. student i Lund 1741. Vid Uppsala
univ. inskrevs lian 1743. Han
prästvigdes i Stockholm 1747 och blev
genast amiralitetspredikant samt före
årets slut hovpredikant. Vid Adolf
Fredriks kröning 1751 utnämndes P.
till teol. dr. Följ. år erhöll han
kyrkoherdetjänsten i Biddarliolmens och
Bromma pastorat. — P. var
predikanten på modet vid mitten av 1700-talet.
C. C. Gjörwell karakteriserade honom
som "vår svenska Tillotson" och
angav därmed den betydelse P. hade ss.
banbrytare för en ny riktning i sv.
predikan. Den teologiska riktning,
som inför hotet av upplysningens
religionskritik sökte uppbygga ett
försvar med hjälp av den s. k. wolffska
demonstrationsmetoden, fick i Sverige
sin främste homilet i P. Hans
ortodoxa iver var stark. Till formen
kännetecknades hans predikan av en
omständlig indelning, vilket kommit
forskare (främst Leufvén) att antaga,
att Dalin haft P. i tankarna, när han
med sina s. k. kalottpredikningar roade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
