Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Retzius, ätt - 1. Retzius, Anders Jahan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Retzius 242 Retzius
Anders Jahan Retzius.
Målning (detalj) av M. D. Roth 1786 (Lunds universitet).
tianstad Christian R. (f. 1750, † 1812),
från vilken alla nu levande medl. av
släkten härstamma. Söner till B. 1
voro kaptenen, över jägmästaren i
Skåne och Halland Nils Mathias R.
(f. 1793, † 1870), som genom stora
skogsplanteringar sökte binda
flygsandsfälten, prof. Magnus Christian
E. (B, 3), prof. Anders B. (R. 4) och
prof. Carl Gustaf E. (R. 5). En son
till E. 4 var prof. och skriftställaren
Gustaf R. (B. 7), gift med
filantropen Anna Hierta-B., f. Hierta (R. 6).
1. Retzius, An d er s J ah an,
naturforskare, f. 3 okt. 1742 i
Kristianstad, † 6 okt. 1821 i Stockholm.
Föräldrar: provinsialläkaren Nils R. ocli
Lovisa Catharina Schreiber. — B.
undervisades först av fadern ocli kom
vid tretton års ålder till
Kristianstads trivialskola. Faderns död 1757
nödgade honom snart att själv svara
för sitt uppehälle; lian blev s. å.
apotekselev i Lund ocli inskrevs
därjämte följ. år som student vid Lunds
univ. Han flyttade i apotekstjänst
till Karlshamn som laborant 1759 ocli
till Stockholm 1760 samt avlade
apo-tekarex. 1761, sedan lian av
magistraten i Simrishamn fått kallelse att
inrätta ett apotek där; då emellertid
hans brist på medel fördröjde
apotekets uppsättande och då hans begäran
om upplåtelse av ett mindre
jordområde för medicinalväxtodling avslogs,
avstod lian från apoteket och
återupptog 1762 univ.-studierna i Lund. Efter
disp. 1764 blev han där docent i kemi
s. å. samt fil. magister och docent
även i naturalhistoria 1766. Med
bibehållande av sin ställning i Lund
vistades E. 1768—72 ånyo i
Stockholm, var där från 1769 auskultant
i Bergskollegium, undervisade under
några år blivande apotekare i farmaci
och var lärare i kemi, fysik, zoologi
ocli botanik vid Collegium illustre
(Informationsinrättningen). Han blev
1771 botanices demonstrator och
adjunkt i naturalhistoria vid Lunds univ.,
från 1777 med prof:s namn, erhöll
1781 ord. prof:s lönetur och
utnämndes, likaledes i Lund, 1786 till prof. i
ekonomi, 1795 till prof. i
naturalhistoria och ekonomi samt 1798 till prof.
även i kemi. E. fick 1812 ständig
tjänstledighet men behöll ytterligare
några år ledningen av den botaniska
trädgården. Efter mångårig
sjuklighet drabbades lian 1815 och 181S av
slaganfall, blev sistn. år lam i benen
och flyttade 1S21 till sin son Anders
E. (R. 4) i Stockholm, där lian inom
kort avled. — Omfattningen av R:s
professur orsakade en viss splittring
i lians verksamhet, men på vart ocli
ett av sina olika ämnesområden gjorde
lian självständiga och betydande
insatser. Som kemist samarbetade han
under docentåren i Lund med den
jämnårige C. W. Scheele, som då var
i apotekstjänst i Malmö och på hans
uppmaning började skriftliga
redogörelser för sina iakttagelser och
experiment. B:s viktigaste kemiska arbete
är "Försök med vinsten och dess syra"
(Vet. akad:s handl. 1770). Tills, iiade
de båda vännerna lyckats framställa
vinsyra i kristallform, och E. har
därom skrivit, att "jag efter
öfverenskommelse företog mig försöken
dermed, medan Scheele anställde en
följd experimenter, som lade grunden
till lians vackra bok om luft och eld".
I avh. "Försök med naturlig
växtsyra" (Vet. akad:s handl. 1776) har
E. beskrivit den för vår tids biokemi
viktiga citronsyran. Till sin död
förblev lian liksom Scheele
flogistonteo-rins uppfattning om oxidations- och
reduktionsföreteelserna trogen; lian
torde ha varit denna teoris siste
anhängare. Av R:s arbeten på
angränsande områden märkas en lärobok i
farmaci (1769; 2:a uppl. 1777; även
på latin och tyska) samt "Försök til
mineral-rikets upställning" (1795;
även på tyska). — Inom botaniken
författade B. en rad arbeten över
liögre växters systematik, publicerade
som dissertationer eller i Vet. akad:s
handl., Fysiografiska sällskapets
handl. och utländsk fackpress,
varjämte lian utgav "Nomenclator
bota-nicus" (1772; 2:a uppl. 1782) och
"Floræ Scandinaviæ prodromus"
(1779; 2:a uppl. 1795); supplementen
(1805, 1S09) till det senare ha
betydelse som källskrifter rörande Skånes
flora. På den ekonomiska botanikens
område utgav han skrifter om ogräs,
hirs, berberis och kål m. m. samt
främst det innehållsrika, av Vet. akad.
prisbelönade verket "Försök til en
Flora oeconomica Sveciæ eller
Swens-ka wäxters nytta och skada i
hushållningen" (1—2, 1806; bihang 1S12),
som av E. Fries liar kallats "ett
mästerstycke i sin art" och av O. Gertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
