Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, släkt - 1. Ribbing, Bengt - 2. Ribbing, Seved - 3. Ribbing, Bo - 4. Ribbing, Lindorm - 5. Ribbing, Per - 6. Ribbing, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ribbing
265
Ribbing
nisten Stig R. (R. 24), gift med
sångerskan Maria R., f. Edenhofer (R. 25),
samt till deras kusin, arkitekten Dag
R. (R. 23), b) överstelöjtnanten vid
Smålands husarreg., en av Sv.
moss-kulturfören:s stiftare (1886) samt
dess ordf. (till 1898) Peder Arvid R.
(f. 1827, † 1908), far till
civilingenjören Nils R. (R. 18), samt c)
kabinettskammarherren Erling R. (f. 1831,
† 1893), far till översten Axel R. (R.
16). — Litt.: om ättens äldre grenar
se B. Hildebrand, "Esbjörn Blåpanna
ocli hans arvingar" (Personhist.
tidskr. 1934).
1. Ribbing, Bengt, riksråd, f. 18
juli 1541 på Fästered i Finnekumla
skn, Älvsb. län, † 9 nov. 1594 i
Stockholm. Föräldrar: mönstringsherren
Sven R. och Anna Gylta. — B.
nämnes 1568—83 åtskilliga gånger som
ståthållare och i slottsloven på
Kalmar slott. Han var lagman på Öland
1582 och kallades 1590 (efter Erik
Sparre) till samma ämbete i
Västmanland, Dalarne och Bergslagen.
Från sistn. år var han medl. av rikets
råd. Han tillhörde de rådsherrar, som
1592, efter Johan III:s död, tills, med
hertig Karl åtogo sig rikets styrelse.
I fortsättningen sökte B., dock ej
ss. någon av de egentliga
förgrundsfigurerna, hävda den sv. högadelns
intressen gentemot Sigismund ocli
hertig Karl. I striden mellan de
bägge senare tycks han i allmänhet lia
tagit hertigens parti. År 1593
tillhörde B. sålunda dem, som gåvo sitt
samtycke till den förening om
regeringen, vilken då ingicks mellan
hertig Karl och rådet, och han var en av
undertecknarna av Uppsala mötes
beslut s. å. Någon deciderad
anhängare av hertig Karl blev B. dock aldrig.
Sedan han på sommaren 1594 jämte
Ture Bielke avsänts till hertigen i
Nyköping för att i konungens namn
uppmana denne att komma till
Stockholm, kommo rykten i svang om att
B. vid detta besök skulle ha
handgripligt misshandlats av hertigen.
Misshandeln skulle ha lett till hans
död på hösten s. å. Byktena sakna all
grund och dementerades också
uttryckligen av hertig Karl. De antyda
dock, att förhållandet mellan B. och
hertigen vid denna tid icke ansetts
vara det bästa. -— Gift 1576 med
friherrinnan Birgitta Gabrielsdotter
Oxenstierna. J. W—g.
2. Ribbing, Seved, riksråd, f. 6
mars 1552 på Fästered i Finnekumla
skn, Älvsb. län, † 29 juni 1613 i
Stockholm. Bror till B. 1. — B.
befann sig 15S0 vid Johan III:s hov
och var av allt att döma en av
kungamaktens mer utpräglade anhängare.
Han hade erhållit en del förläningar i
Västergötland, och 1591 utnämndes
han till hovmarskalk. Hans hållning
under det första skedet av 1590-talets
strider är något oklar; senare
uppträdde lian dock på hertigens sida och
var en av undertecknarna av 1595,
1597 och 1599 års riksdagsbeslut. År
1604 blev han överste räntmästare
eller skattmästare och led. av
lagkommissionen, följ. år medl. av rådet
samt 1607 lagman i Västergötland.
Han deltog verksamt i räfsterna inom
aristokratin; han tillhörde
domstolarna i Linköping 1600 och var 1605
bisittare i den utomordentliga
domstolen över Hogenskild Bielke. Följ.
år var lian även med om att döma
ärkebiskopen Abraham Angermannus.
Han deltog tämligen regelbundet i
rådets verksamhet, och hans namn
förekommer ofta i de överläggningar
mellan Sverige och Danmark, som
föregingo kalmarkriget. — B:s
ställning hos Karl IX förefaller ha varit
stark; därom vittnar bl. a. konungens
testamentariska förordnande om B:s
insättande i Gustav II Adolfs
förmyndarregering. B. stödde konungens
strävanden efter en stark kungamakt
på högaristokratins bekostnad. —
Gift 15S5 med Anna Gyllenstierna.
S. S—s.
3. Ribbing, Bo, riksråd, f. 21 okt.
1560 på Fästered i Finnekumla skn,
Älvsb. län, † 1640 i Stockholm. Bror
till B. 1 och B. 2. — B., som enligt
traditionen var sent utvecklad, blev
kammarjunkare hos hertig Karl 1585,
furstligt råd 1592 och lagman i
Värmland 1593. Efter segern över
Sigismund utnämnde hertig Karl honom
till ståthållare i det nyerövrade
Kalmar 1599. B. blev kansli- och hovråd
hos hertig Karl 1602, ståthållare
över Värmland 1604, riksråd 1605,
ståthållare över Närke 1606 samt
åter över Värmland 1612. År 1624
blev han landshövding i Värmland.
B. var sv. delegat vid förhandlingarna
med danskarna i Wismar 1608 och i
Sjöaryd 1624. — Gift 1) 1600 med
Mariana Gyllenstierna, † 1602; 2)
1605 med Agneta Lennartsdotter (av
Forstenasläkten), † 1617; 3) 1619 med
Carin Kyle. S. G.
4. Ribbing, Lindorm, riksråd,
f. 25 april 1569 på Svansö, Bottnaryds
skn, Jönköp. län, † 1 april 1627.
Föräldrar: ståthållaren på Vadstena slott
Peder R. och Märta Jönsdotter
(Oxe-hufvud). Brorson till B. 1—3. —
B. var i ungdomen hovjunkare hos
Johan III och blev häradshövding i
Seminghundra i Uppland 1594. År
1604 utnämndes han till hovmästare
och råd hos hertig Johan av
östergöt-land och följ. år till befallningsman
över Vadstena slott, stad och län samt
1618 till ståthållare där. Lagman i
Östergötland från 1615 blev han ståt-
hållare över hela landskapet 1621. Han
utnämndes i mars 1624 till riksråd
och följde i maj s. å. Axel Oxenstierna
till gränsmötet i Sjöaryd. —- Dagen
före slaget vid Stångebro (1598)
sändes B. av hertig Karl till Sigismund
med ett fredsförslag ocli befann sig
således i den kungliga hären under
slaget. Enligt ögonvittnet Abraham
Brahe skall han ha ingripit i detta
genom att ropa åt den sv. adelsfanan
på Sigismunds sida att stanna hos
konungen som livvakt i stället för att
kasta sig in i striden. — Gift 1605
med Märta Bonde. S. G.
5. Ribbing, Peder (Per)
Lindormsson, friherre, riksråd, f. 10 juni 1606
på Vadstena slott, † 14 april 1664
på Boxholm i Ekeby skn,
östergötl. län, och begravd i Storkyrkan
i Stockholm. Son till B. 4. — B.
tjänstgjorde först som page hos
Gustav II Adolf, var 1624 student i
Uppsala och blev 1626 fänrik vid Johan
Banérs reg. och 1628 löjtnant vid Lars
Kaggs reg. i Jönköp. län. Han
medföljde 1630 som kapten reg. i det tyska
fälttåget och deltog under de följ. åren
i striderna i nordvästra Tyskland. B.
blev 1632 major vid Kronobergs reg.
samt utnämndes 1638 till överste för
Skaraborgs reg. Han gjorde 1638—41
garnisonstjänst i Wismar, medföljde
Torstensson på dennes fälttåg till
Mähren 1642 och låg efter slaget vid
Leipzig s. å. i garnison i denna stad.
Han återvände 1643 till Sverige och
tillhörde Gustaf Horns skånska armé
under danska kriget. B. utnämndes
1648 till landshövding i Älvsb. län,
upphöjdes 1654 i friherrligt stånd
under namnet B. af Zernava och
kallades s. å. till riksråd. Ären 1659—63
var han guvernör över Älvsb. län. B.,
som 1636 blivit assessor i Göta
hovrätt, kallades 1661 till hovrättsråd i
Göta hovrätt men tillträdde aldrig
denna befattning. År 1663 utnämndes
han till hovrättsråd i Svea hovrätt.
— B. utmärkte sig vid flera tillfällen
under militärtjänsten men gjorde inga
större insatser som civil ämbetsman.
— Gift 1634 med Christina Ryning.
A. Äg.
6. Ribbing, Per, friherre,
politiker, ämbetsman, f. 14 maj 1670 i
Stockholm, † 14 april 1719 därstädes.
Föräldrar: landshövdingen friherre
Leonard R. och Catharina Falkenberg
af Trystorp. Sonson till B. 5. — B.
studerade i Uppsala 1685 och i Lund.
Han blev kommissarie i
kammarrevisionen 1693, lagman i Halland
1710, kammarråd 1712 och
landshövding i Uppland 1714. Som ämbetsman
åtnjöt lian anseende för eminent
duglighet. Karl XII visade honom sitt
förtroende genom att 1718 förordna
honom och hans bror Conrad R. (R.7) till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
