Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rogberg, Carl Georg - 4. Rogberg, Carl - 5. Rogberg, Herman - 6. Rogberg, Martin - Rogge, Konrad (Kort)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rogberg
308
Rogge
Carl Georg Rogberg. Målning av J. G.
Sandberg (Gripsholm).
3. Rogberg, Carl Georg, präst,
teolog, f. 6 aug. 1789 i Växjö, † 28
jan. 1834 i Uppsala. Föräldrar:
prosten Johan David R. och Kristina
Katarina Colliander. Sonson till B. 1.
— B. blev fil. magister i Uppsala 1815
och lärare vid prästseminariet s. å.
År 1S23 blev lian seminarieprefekt
och kyrkoherde i Heliga
Trefaldighets förs. samt 1831 prof. i
pastoralteologi ocli kyrkoherde i Gamla
Uppsala. Han var medl. av
bibelkommissionen frän 1828 ocli blev teol. dr
1S30. — R. har främst gjort sig ett
namn i den sv. predikans historia.
Han lämnade det vältalighetsideal,
som Magnus Lehnberg representerade,
och tog i stället starka intryck av
Samuel ödmann och dennes krav på
större enkelhet ocli djupare innehåll i
predikan. Han förverkligade och
genomförde detta stilideal utan att
därför lielt ge upp det glansfulla och
vältaliga i sin predikan. På
prästbildningen utövade han ett betydande
inflytande i modernare riktning
under sin lärarverksamhet i Uppsala.
Hans "Predikningar" utkom postumt
(1—2, 1835; 2:a uppl. 1838—39).
Tills, med J. A. Winbom utgav R.
1825—31 Ecclesiastik Tidskr. — Gift
1822 med Gustafva Fant. E. B—n.
4. Rogberg, Carl Erik Johan,
skolman, historiker, ämbetsman, f.
27 april 1829 i Uppsala, † 27 mars
1905 i Stockholm. Son till R. 3. —
Efter studier vid gymnasiet i Växjö
blev R. student i Uppsala 1S47 och
studerade där historia och klassiska
språk samt blev 1857 fil. kand. och
s. å. fil. dr på avli. "Cæsar och lians
tidehvarf". Sedan ban en tid
tjänstgjort i Riksarkivet samt utgivit ännu
en avh., "Konung Carl den niondes
fälttåg i Lifland år 1600 och
förberedelserna dertill", utnämndes ban 1859
till docent i historia vid univ. i Upp-
sala. Han var 1864—74 lärare för
kronprins Gustav och dennes bröder
samt erhöll sistn. år prof:s namn.
Redan 1S64 utnämnd till lektor vid
Stockholms gymnasium tjänstgjorde
lian där och vid Norra latinläroverket
1874—97. Åren 1S76—1903 var han
därjämte kanslerssekr. R. var led.
av den 1866 tillsatta kommissionen
för granskning av historiska och
geografiska läroböcker samt 1880—93
led. av direktionen för Högre
lärarinneseminariet. —- R. författade del 9
av Scliinkel-Bergmans "Minnen ur
Sveriges nyare historia" ("Carl
Johan och hans tid 1814—1817", 1S64).
— Gift 1859 med Emma Eugenie
Matilda Ahlberg. T. M.
5. Rogberg, Axel Herman Georg,
jurist, politiker, f. 19 okt. 1865 i
Alseda skn, Jönköp. län, † S dec. 1926
i Eksjö. Föräldrar: hovrättsaktuarien
Carl David R. och Marie-Louise
Rydin. Brorsons son till B. 3. — Efter
mogenhetsex. i Jönköping 18S4 och
jur. kand.-ex. i Uppsala 1889 blev B.
notarie i Göta hovrätt sistn. år samt
var häradshövding i Västerbottens
mell. domsaga 1902—24 och i Norra
ocli Södra Vedbo härads domsaga i
Småland från sistn. år till sin död.
B. invaldes 1907 i Västerb. läns
landsting (ordf. 1909—19) samt tillhörde
Första K. 1908—12 och 1916—26.
Han räknades till kammarens mera
bemärkta högermän och var led. av
lagutskottet 1916—18 ocli av första
lagutskottet 1919—26. Vidare var han
ordf. i Allm. valmansförb. för
Västerbotten samt deltog som
lekmannaombud i flera kyrkomöten. — Ogift. T. M.
6. Rogberg, Carl Georg Martin,
tidningsman, författare, f. 11 nov.
1896 i Danmarks skn, Uppsala län.
Föräldrar: kyrkoherden Carl R. och
Brita Johansson. Sonson till B. 4. —
B. avlade studentex. i Hudiksvall
1914 och studerade en kort t.id i
Uppsala s. å. Han medarbetade i Sunds-
Carl Rogberg,
valls Tidn. 1914—15, i
Härnösands-Posten 1915, i Sundsvalls-Posten
1915—17 samt i Stockholms Dagblad
1917—21. Sistn. år övergick B. till Sv.
Dagbladet, vars kulturavd. lian
redigerade 1930—45. Sedan 1946 är B.
sv. pressattaché i Argentina. — B. liar
företagit åtskilliga utlandsresor, för
vilka han redogjort i en serie
reseskildringar: "Två vid ratten" (1930),
"Vi far till Portugal" (1931) och
"Balkan i bil" (1936). Intryck från
Latinamerika redovisas i "Följ med
till framtidslandet" (1945). B. är en
god reporter, vars observationer av
människor ocli miljöer i ett
främmande land ge läsaren en snabb
uppfattning om dess egenart. Han har
framträtt som skönlitterär förf. med
"Motorer och människor" (1927), "Min
hustru är borta" (192S) och "Dam
med citroner" (1932) samt som
översättare. En idyllisk skildring av
stadsbons upplevelser på sommarnöjet har
B. givit i "Livet på sex tunnland"
(1941). — Gift 1925 med
konstnärinnan Britta Stenström-R. (f. 1896),
som bl. a. illustrerat ett flertal av
B:s böcker. H. U.
Rogge, Konrad (Kort),
biskop, f. troligen på 1420-talet i
Stockholm, † 5 april 1501 i Strängnäs.
Föräldrar: köpmannen Cort R. (av
westfalisk börd) och Dorotea Horn. •—
B. kunde med hjälp av sin faders
förmögenhet skaffa sig en juridisk och
humanistisk utbildning, till vilken få
av lians samtida i det sv.
prästerskapet kunde uppvisa ett motstycke. Han
studerade 1446—49 i Leipzig, där lian
sistn. år blev baccalaureus, och 1455
—61 i Perugia, där han med
framgång ägnade sig åt juridiken och 1460
blev dr i kyrkorätt. Efter att ha
återvänt till Sverige befordrade han
målmedvetet och talangfullt sin
karriär. Då ärkebiskopen Jöns Bengtsson
(Oxenstierna) 1463 fängslades av
Kristian I, erhöll K. (ss. kanik i
Uppsala) jämte Ericus Olai
ärkebiskopens uppdrag att förvalta dennes
ämbete. Följ. år blev B. ärkedjäkne i
Uppsala och 1479 biskop i Strängnäs,
där lian dessförinnan i flera år varit
biskopens medhjälpare. — B: s namn är
kanske främst förknippat med
Strängnäs’ historia. Han ledde där de
omfattande om- och tillbyggnadsarbetena
på domkyrkan samt uppförde åt sig
en biskopsborg inne i staden, den s. k.
Boggeborgen (numera museibyggnad).
Bl. a, genom sin bevarade boksamling
(omfattande skrifter av såväl antika
förf. som italienska humanister)
framstår han som en av renässansens
första företrädare i sv. kultur. I det
politiska livet spelade R. jämlikt sin
ställning stor roll. Han stod länge i
spänt förhållande till riksförestånda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
