Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rudberg, Karl - 2. Rudberg, Erik - 1. Rudberg, August - 2. Rudberg, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudberg
391
Rudberg
sjökrig fick lian 1900 i uppdrag att
biträda chefen för flottans stab med
upprättande av förslag till
omorganisation av flottans läkarestat, och
när detta förverkligats, var han
självskriven till posten som den nya
marinläkarkårens förste chef. Han blev
sålunda förste marinläkare och tf.
marinöverläkare 1903 ocli
marinöverläkare 1910. Efter avskedstagande 1917
var han karantänsläkare vid Fejan
1918—20 och vid Känsö 1922. Både
som propagandist och som organisatör
och ledare inlade B. stora förtjänster
om utvecklandet av det marina
sjukvårdsväsendet. -— Gift 1885 med
Ingeborg Agnes Hedvig Wiechel. — Litt.:
nekrolog av G. Nilson i Hygiea 1924,
av A. Widstrand i Tidskr. i militär
hälsovård 1923. P. H. T.
2. Rudberg, Erik Gustaf, fysiker,
f. 17 nov. 1902 i Stockholm.
Föräldrar: lektorn fil. dr Ture Albert R. och
Emma Teresia Fredrika Munck.
Systersons son till B. 1. — Efter
student-ex. i Stockholm 1921 inskrevs B. vid
Stockholms högskola, vid vars
kemiska institution han 1922—24 var
amanuens och där han blev fil. mag. 1923,
fil. lic. 1924, efter disp. 1929 docent i
fysik s. å. och fil. dr 1930. Åren 1924
—31 var han assistent vid Vet. akad:s
Nobelinst. för fysikalisk kemi. Som
stipendiat besökte lian under denna
tid univ. i Göttingen och London samt
Franklin Institute i Philadelphia, och
han knöts 1931 till Massachusetts
Institute of Technology i Cambridge, där
han först var instructor i fysik och
1932—36 assistant prof. i samma
ämne. B. var 1936—39 chef för ASEA:s
teknisk-fysikaliska forskningsbyrå i
Ludvika och innehade 1940—45
professuren i fysik vid Chalmers tekn.
högskola. Sistn. år utsågs B. till
föreståndare för Metallografiska inst. i
Stockholm. Han är sedan 1946 ordf. i
Sv. metallografförb. samt blev led.
av Ing. vet. akad. 1941 ocli av Vet.
Erik Rudberg:.
o. vitt. samh. 1943. — B:s
tidigare vetenskapliga arbeten falla inom
kemin ocli behandla bl. a.
reaktions-kinetiken. Senare liar lian studerat
mjuka röntgenstrålar, ss. i sin drsavli.
"Soft X-Bays and Secondary
Elec-trons", samt elektronstötar,
fotoelektrisk effekt, metallers ångtryck och
ultraljud. Han har sedan 1932 först
tills, med fadern och efter dennes död
ensam utgivit ett flertal omarbetade
uppl. av Moll-Budberg, "Lärobok i
fysik". — Gift 1930 med Birgit
Holmgren. O. Lt.
1. Rudberg, August, präst,
etnolog, botanist, f. 1 jan. 1842 i
Gärd-hems skn, Älvsb. län, † 18 jan. 1912 i
Mariestad. Föräldrar:
hemmansägaren Erik Andersson och Annika
Eriks-dotter. — Efter mogenhetsex. i Skara
1867 började B. s. å. studera botanik
i Uppsala men övergick snart till
teologin ocli avlade 1871 teoretisk samt
följ. år praktisk teologisk ex. Han
prästvigdes i Skara 1872 och
tjänstgjorde därefter i olika pastorat, bl. a.
i Mariestad, där han 1873—74 även
var v. kollega vid läroverket. År 1878
utnämndes han till komminister i
Björsäter i Skarab. län, och 1888 blev
han kyrkoherde i samma förs.,
varjämte lian 1901—09 var
kontraktsprost i Kinna kontrakt. — B. bedrev
grundliga studier i västgötsk
topografi, folkloristik ocli botanik.
Särskilt samlade lian ett rikt material om
ödekvrkor i Skara stift, varav en
sammanfattning publicerades i "Skara
stifts julbok 1911". Bland hans övriga
skrifter märkas brosclivrerna
"Träden i folktro och folksed" (1908) och
"Något om kristna kyrkans
symboliska bilder" (s. å.) samt ett
botaniskt arbete, "Förteckning öfver
Västergötlands fanerogamer och
kärlkryptogamer" (1902), utgörande vår
första och enda västgötaflora.
Dessutom publicerade han ett flertal
uppsatser i Västergötlands
fornminnes-fören:s tidskr. B:s otryckta
manuskript överlämnades efter hans död
till Skara stiftsbibi. och ett betydande
kryptogamherbarium till Skara
läroverk. — Gift 1879 med Helena
Elisabet Charlotta Odström. — Litt.: Y.
Budberg (B. 3), "A. B. ocli hans liem i
Björsäter" (ur "Minnen från gamla
prästgårdar i Skara stift", 1928).
T.M.
2. Rudberg, Gunnar, klassisk
filolog, f. 17 okt. 1SS0 i Björsäters skn,
Skarab. län. Son till B. 1. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1899 studerade
B. vid Uppsala univ., där lian blev fil.
kand. 1903, fil. lic. 1907 och fil.
dr (på avh. "Textstudien zur
Tier-gescliichte des Aristoteles") 1908; s. å.
utnämndes han till docent i grekiska
språket och litteraturen. Som docent
Gunnar Rudberg.
innehade han tidvis prof.-förordnande
och undervisade därjämte i latin vid
Uppsala elementarläroverk för flickor
1909—19. Han utnämndes till prof. i
klassisk filologi vid univ. i Oslo 1919
och till prof. i grekiska språket och
litteraturen vid Uppsala univ. 1933,
varifrån han avgick med pension 1946.
Han blev teol. liedersdr i Uppsala
1927 och fil. hedersdr i Oslo 1938. —
B. har ej ensidigt begränsat sig till
sitt egentliga ämnesområde, klassisk
filologi. Stort intresse liar lian
sålunda ägnat sv. folklore och
dialektologi, ocli lian har för detta ändamål
företagit ett flertal studieresor. För
paleografiska ocli arkeologiska
studier, för språk- och konststudier m. m.
har han vistats bl. a. i Tvskland
(1908), Italien (1910, 1913 och 1930),
Köpenhamn (1921) samt Grekland
och Italien (1926). Under sin
fjorton-åriga professorstid i Oslo lyckades R.
genom en rastlös och inspirerande
verksamhet väcka nvtt liv i de
tynande antikstudierna. Bl. a. var det till
stor del på lians initiativ Klassisk
förening i Oslo stiftades 1921; som
erkänsla därför hedrade honom fören.
vid sitt tioårsjubileum med
festskriften "Serta Budbergiana" (1931). Han
deltog även i grundandet av tidskr.
Svmbolae Osloenses 1922 och var till
1933 en av dess redaktörer. I
föreningslivet har B. även i övrigt spelat
en framträdande roll. Han fungerade
som ordf. i Sv. klassikerförb. 1935—
45 och var en av initiativtagarna till
Förb. för kristen humanism, vilket
bildades 1938. B. är led. av Vitt. akad.
sedan 1934 och av Vet. akad. sedan
1940. — B. är en framstående filolog
med ett i osedvanlig grad mångsidigt
författarskap. Främst har han sysslat
med de grekiska filosoferna samt med
nytestamentliga och hellenistiska
problem. Hans tidigare produktion
behandlar spec. paleografiska och text-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
