Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudeen, Torsten - Rudelius, släkt - Rudelius, Folke - RUdenschöld, släkt - 1. Rudenschöld, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudenschöld
394
Rudenschöld
cartesianismens målsman i de
ortodoxt aristoteliska kretsarna vid Åbo
akad. oeh kom i fejd med domkapitlet
och teologiska fakulteten. Han
introducerade även rudbeckianismen;
under hans ledning ventilerades de första
finska dissertationerna med
antikvariskt och fornhistoriskt ämne. Inom
estetiken, som var hans fack, nådde
han goda resultat. År 1706 blev R.
prof. i teologi samt domprost i Åbo.
Två år senare kallades lian till
superintendent i Karlstad, och 1716 blev
lian biskop i Linköping. Han fungerade
som prästeståndets talman 1723 och
1726—27. — R:s berömmelse grundar
sig främst på hans diktning, i
synnerhet hans kärlekslyrik. Hans starkt
sensuella läggning framträder både
i hans spirituella och i tidens smak
robusta bröllopsdikter ocli i den poesi,
som han ägnat sin första hustru; när
hon dött efter ett kort äktenskap,
sjunger han om sin saknad i några
innerliga, för tiden ovanligt
subjektivt upplevda dikter. Efter det ban
ingått sitt andra äktenskap,
förstummades hans lyra mer och mer. Två
ståtliga hyllningsdikter till Karl XI
och Karl XII ingå i hans "Finska
Helicons underdånige fägne-sånger"
(1704). — Gift 1) 1692 med Anna
Bruneli, † 1695; 2) 1696 med
Magdalena Wallwijk. — Litt.: A. Hultin,
"T. R." (1902). M. v. P.
Rudelius, släkt, härstammande från
Högeruda by i Järeda skn, Kalmar
län. Släktens äldsta kända medl. voro
bönderna Erik och Nils, vilka levde i
slutet av 1500- och början av
1600-talen och torde ha haft samma
stamfar. Inom Eriks släktgren bars
namnet R. av kyrkoherden i Å, Linköpings
stift, Olaus R. (f. 1S45, † 1712), med
vilken släktgrenen utdog. Till Nils
släktgren hörde kyrkoherden i örberga
och Nässja, Linköpings stift, Nils R.
(f. 1739, † 1797) och dennes brorson
kyrkoherden i Västra Husby, samma
stift, fil. magister Johan R. (f. 1772,
† 1841). Av den förres liand finnas i
Linköpings stifts- och landsbibi. tre
volymer, den ena omfattande
anteckningar om släkten R. och hundratals
andra Östgöta- och smålandssläkter.
Johan R:s son, kyrkoherden i Västra
Rvd och Svinhult, Linköpings stift,
Per Daniel R. (f. 1807, † 1880), blev
far till majoren och trafikchefen
Alfred Theodor R, (f. 1844, † 1913), vars
son är majoren och förf. Folke R. (se
nedan). — Johan R:s farfars syster,
Margareta Jonædotter (f. 1720, †
1776), hade i äktenskap med bonden
Jonas Larsson från Högeruda bv (†
1769) sonen lantbrukaren Daniel
Jonsson, vilken upptog namnet R.
Denne hade bl. a. barnen a)
hemmansägaren i Målilla skn, Kalmar län,
Jonas Peter R. (f. 1791, † 1821),
farfar till föreståndaren vid Åtvidabergs
kopparverk, fil. dr Carl August R. (f.
1859, † 1932), vars son är lektorn vid
örnsköldsviks högre allm. läroverk,
fil. dr Karl-Elof R. (f. 1911), b) prof.
i matematik Carl Johan Danielsson
R., som ändrade släktnamnet till Hill
(bd 3 s. 459) och blev far till
målaren Carl Hill (bd 3 s. 459), samt c)
Christina Maria R. (f. 1801, † 1S79),
som gifte sig med mjölnaren i Lilla
Bubbetorp, östra Ryds skn, östergötl.
län, Carl Henrik Pettersson, stamfar
för släkten Petrén (s. 93).
Rudelius, Folke Erik Hjalmar,
arméofficer, arkivman, författare, f.
7 aug. 1879 på Lidamålen, Torpa skn,
östergötl. län. Föräldrar: majoren oeh
trafikchefen Alfred Theodor R. och
Anna Julia Charlotta Gunilla Lovisa
von Krusenstjerna. — R. avlade
nio-genlietsex. i Stockholm 1898 samt blev
Folke Rudelius.
underlöjtnant, vid Kalmar reg. 1901
och kapten 1917. Han övergick på
övergångsstat 1928 och erhöll avsked
följ. år. Han utnämndes till major i
armén 1933. R., som 1911—13, 1922
—25 samt 1927 tjänstgjort vid
Krigsarkivet och Generalstabens krigslust,
avd., var föreståndare för
Krigsarkivets forskarexpedition 1931—35 samt
arkivofficer vid Generalstaben 1935—
37 och viel Arméstaben 1937—39. —
Som förf. har R. gjort sig känd sedan
1920-talet genom en serie älskvärda
ocli underhållande, kulturhistoriskt
dokumenterade berättelser kring
några småländska herrgårdssläkter på
1800-talet; särskilt må nämnas
"Cecilia Bures friare" (1927), och
"Guldkedjan" (1938). Han har också
skrivit ett flertal militärhistoriska
arbeten, bl. a. "Kalmar regementes chefer
1623—1907" (1908) och "Kalmar
regementes ursprung" (1923). — Gift
1915 med Laura Charlotta Elisabeth
(Beth) Trozelli. H. L—r.
Rudenschöld, adelssläkt, utgrenad
från släkten Rudeen (s. 393). Barnen
till biskopen Torsten Rudeen (s. 393),
adlades 1719 för faderns förtjänster
med namnet B. Biskopens andre son,
riksrådet Carl B. (R. 1), upphöjdes
1747 i friherrligt och 1770 i grevligt
stånd men introducerades aldrig som
greve. En dotter till honom var den
namnkunniga hovfröken Magdalena
R. (R. 3). Dennas äldste bror,
överstelöjtnanten och kammarherren greve
Thure Gabriel R. (f. 1759, † 1839),
blev far till kaptenen vid Västgöta
reg. greve Carl R. (f. 1795, † 1S64),
från vilken alla nu levande medl. av
denna ättegren härstamma, ocli
läraren ocli skriftställaren greve Thorsten
R. (R. 4). Bland kaptenen greve Carl
R:s sonsöner märkas
generallöjtnanten greve Thorsten R. (B. 5) och
dennes kusin, översten och
inspektören för lokalförsvaret vid Femte
militärområdet greve Thorsten
Gustaf Gabriel R. (f. 1886). — Bland B. 1 :s
bröder, vilka 1719 tills, med honom
adlades, märkes kommerserådet ocli förf.
Ulric B. (R. 2).
1. Rudenschöld, Carl, före
adlandet Rudeen, greve, politiker,
författare, f. 12 okt. 1698 i Åbo, † 10 juni
1783 i Stockholm. Föräldrar:
biskopen Torsten Rudeen (s. 393) och
Magdalena Wallwijk. — R. studerade i
Uppsala 1713—19 och adlades sistn.
år med namnet R. År 1722 blev lian
e. o. kanslijunkare och 1729 ord.
på denna post. Dessförinnan hade lian
företagit en flerårig utlandsresa som
handledare åt den unge greve Axel
Wrede Sparre och därunder blivit
förtrogen med diplomatiskt arbete. År
1729 medföljde R. som sekr. general
Zülichs ambassad till Polen, där han
kvarstannade till 1734, under sistn. år
som minister. Vid hemkomsten
utnämndes han till minister i
Konstantinopel men avsade sig och blev i
Carl Rudenschöld. Målning (detalj) av Ulrika
Pasch (Uppsala universitet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
