Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydbeck, Patrik - 1. Rydbeck, Otto - 2. Rydbeck, Monica - 1. Rydbeck, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydbeck
421
Rydbeck
son R. ocli Hedvig Widerström. ■—
Efter mogenhetsex. i Kristianstad
1002 utexaminerades R. från Tekn.
högskolans fackavd. för
bergsvetenskap 1900. Han var ingenjör vid ab.
Pålen & Rydbeck, Nättraby, Blekinge,
1909—13. År 1914 knöts han till ab.
Sv. kullagerfabriken i Göteborg, där
ban var konstruktör 1914—16 och
överingenjör och ritkontorschef 1916
—18 samt från sistn. år är fabrikschef.
Han var ordf. i styr. för ab.
Skandia-verken 1922—26." — R. har gjort
värdefulla insatser på
fabriksorganisationens område, särskilt rörande
ackordavlöningssystemet, för vilka
ban erhöll Ing. vet. akad:s mindre
guldmedalj 1935. R. var ordf. i
Verkstadschefernas förb. 1928—31 samt är
led. av överstyr, för Sveriges
verk-stadsfören-. sedan 1938 och ordf. i
dess v. krets sedan 1945. Åren 1939—
47 var han led. av styr. för Chalmers
Patrik Rydbeck.
tekn. högskola. B. har i Göteborg även
haft flera kommunala uppdrag, bl. a.
som stadsfullmäktig 1932—38. Han
blev led. av Ing. vet. akad. 1941. -—
Gift 1915 med Ebba Elsa Hedvig
Ingeborg Tauvon. G. Lj.
1. Rydbeck, Sven Otto Henrik,
arkeolog, konsthistoriker, f. 25 aug.
1872 i Lund. Föräldrar: urmakaren
Carl Henrik R. och Christina Friberg.
— Efter mogenhetsex. i Lund 1S90
studerade B. en kort tid medicin ocli
var verksam som tecknare och
porträttskulptör. Han övergick
emellertid snart till humanistiska studier och
blev fil. kand. 1899. fil. lic. 1903 och
fil. dr 1905, allt i Lund. Från 1901
tjänstgjorde R. som e. o. amanuens
vid Lunds univ:s hist. mus. samt
vid mynt- och medalj kabinettet där
och blev 1904 föreståndare för dessa
institutioner. Han blev docent i
nordisk konstarkeologi vid univ. 1909,
tjänstgjorde från 1912 som examina-
Otto Rydbeck.
tor i nordisk och jämförande
fornkunskap och kallades 1919 till prof. i
förhistorisk och medeltidsarkeologi; 1937
blev lian emeritus och lämnade
före-stàndarbefattningen vid mus. R.
organiserade Lunds hist. mus:s
överflyttande till nva lokaler och har under sin
tid som museichef betydligt utvidgat
samlingarna samt skrivit deras
historia i "Den arkeologiska forskningen
och Historiska museet vid Lunds
universitet under tvåhundra år, 1735—
1937" (1943). Han har helt nyskapat
Domkyrkomus. i Lund ocli har
bedrivit omfattande studier i
domkyrkans historia, nedlagda bl. a. i
skrifterna "Bidrag till Lunds domkyrkas
byggnadshistoria" (1915), "Lunds
domkyrkas byggnadshistoria" (1923),
"Ärkebiskop Andreas Sunessons grav
i Lunds domkyrka" (1926, tills, med
Carl M. Fürst och Agnes
Branting), "Knut den heliges
Laurentius-kyrka" (1942) och "Lunds domkyrka,
dess byggnad och äldre inventarier"
(1946). Han har varit kyrkans
arkeo-logiske kontrollant ocli ledde 1939—
44 dess restaurering. Han var ledare
för utgrävningen av borgen i Skanör
(resultatet redovisat i en skrift 1935).
Inlägg i diskussionen om
Skandinaviens förhistoriska perioder har K.
givit med "Stenåldersliavets
nivåförändringar och Nordens äldsta
bebyggelse" (192S), "The earliest settling
of man in Scandinavia" (1930) och
"Fangkultur und Megalithkultur in
der südskandinavischen Steinzeit"
(1937—38). Slutligen liar lian arbetat
även med skånskt renässans- och
barockmaterial (bl. a. "Studier i Skånes
renässans- och barockskulptur", 1917)
ocli liar särskilt fäst
uppmärksamheten vid konstnären Adam van Düren
("Två märkliga konstnärer, Adam
van Düren och mästaren med
signaturen A. S.", 1918, och "Glimmingehus",
1932). Av R:s övriga arbeten mär-
kas "Medeltida kalkmålningar i
Skånes kyrkor" (1904; drsavh.) och
"Medeltidsmålningarna i Dädesjö ..."
(1918). — R. var led. av
domkyrkorådet i Lund 1922—42. Han blev led.
av Vitt. akad. 1924 och erhöll
Haze-liusmedaljen i guld 1949. — Gift
1905 med Caroline Laura Euphrosyne
Ringius. M. L—n.
2. Rydbeck, Monica Augusta
Elisabeth Christina, konsthistoriker,
f. 27 nov. 1906 i Lund. Dotter till R. 1.
— R. avlade mogenhetsex. i Lund 1925
samt blev fil. kand. 1929, fil. lic. 1933,
fil. dr 1937 och docent i medeltidens
konsthistoria och arkeologi s. å., allt
vid Lunds univ. Bredvid sin
lärarverksamhet, som lion lämnade 1947,
har B. ägnat sig åt inusealt arbete,
dels vid Lunds univ:s hist. mus., där
hon 1928 blev e. o. amanuens samt
1931, 1933 och 1945 var amanuens
och 1946 assistent, dels vid Stat. hist.
mus., där lion tjänstgjort 1938 ocli
1939 samt sedan 1946 är antikvarie.
B:s forskningar på den förhistoriska
och medeltida arkeologins område ha
i första hand varit inriktade på
Skåne. Särskilt till kännedomen om
den äldre skånska medeltidens
sten-huggar- och kyrkbyggarkonst liar lion
lämnat bidrag, bl. a, med "Skånes
stenmästare före 1200" (1936;
drsavh.). De skånska kyrkornas
kronologi och målarskolornas gruppering
liar B. belyst i arbetet "Valvslagning
och kalkmålningar i skånska kyrkor"
(1943). Av B. föreligga vidare ett
flertal tidskr.-uppsatser samt en volym i
inventeringsverket "Sveriges kyrkor",
"Kävlinge kvrkor i Harjagers härad"
(1932). Sedan 1948 är B. v. ordf. i
sammanslutningen Kvinnliga
akademiker. — Ogift. M. L—n.
1. Rydbeck, Johan Oscar
Ehren-fried, bankman, f. 31 aug. 1878 i
Sundsvall. Föräldrar:
stadsingenjören Claes Oscar Emil R. och Johanna
(Jenny) Maria Björck. — Efter mo-
Oscar Rydbeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
