Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rönnblad, Hugo - 2. Rönnblad, Ingeborg - Rönnegård, Sam - Rönnholm, Albin - Rönnmark, Bertil - Rönnow, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rönnblad
456
Rönnow
Hansson (K. 2), † 1915; 2) 1916 med
Augusta Lovisa Brevitz. A. L.
2. Rönnblad, Ingeborg,
skådespelerska, f. 10 april 1873 i Gränna,
† 2 juni 1915 i Stockholm.
Föräldrar: teaterdirektören Julius Scheicke
Hansson och skådespelerskan
Jacobi-na Albertina Fredrika Lund. —
Utbildad av fadern dansade B. redan vid
fem års ålder vid föräldrarnas
teaterföreställningar, och åtta år gammal
uppträdde hon bl. a. i Böghs
"Turturduvorna" och Offenbachs "Prins Pippi
och fröken Titti". År 1888 framträdde
hon på Södra teatern som Venus i
"Orfeus i underjorden". B. tillhörde 1892
—94 Vasateatern och 1894—95
Mauritz Fröbergs operettsällskap. Sistn.
år övergick hon till A. Eanfts teatrar
och var bl. a. knuten till
Banft-Hjert-stedt-turnén, som reste med Sudrakas
"Vasantasena", där hon utförde
Man-danikas roll. Hon var även en av
stjärnorna vid Arenateatern i
Stockholm och framställde där med stor
framgång Birgit i "Ljungby born"
1897. Från 1901 till sin död "var hon
den förnämsta kvinnliga kraften vid
sin makes sällskap. Framför allt hade
hon stor framgång med titelrollen i
Sardous och Moreaus "Madame
Sans-Gëne", som hon spelade över
femhundra gånger. La Möme Crevette
i Feydeaus "Damen från nattkaféet"
var en annan av hennes bravurroller,
och bland övriga uppgifter må
nämnas titelrollerna i Maeterlincks
"Mon-na Vanna" och Hj. Söderbergs
"Gertrud", Ester i Nathansens "Innanför
murarna" och drottning Helvig i H.
Drachmanns "Gurre". — B:s fack var
den lättare franska komedin och
farsen. Hon var på sin tid en av landets
vackraste skådespelerskor. Hon
förfogade också över ett sprudlande humör
och ett spänstigt lynne. Till någon
djupare karakteriseringskonst nådde
hon knappast, men det låg elegans och
omedelbarhet över hennes scenskapel-
Ingeborg Rönnblad.
ser. — Gift 1891 med skådespelaren
och teaterdirektören Hugo Rönnblad
(E. 1). A.L.
Rönnegård, Nils Samuel (Sam),
präst, författare, f. 2 juli 1S93 i
Leksands skn, Kopparb. län. Föräldrar:
hemmansägaren Smeds Erik Nilsson
och Klas Brita Persdotter. — E. växte
upp i en utpräglat frikyrklig miljö,
där lian tidigt kom i kontakt med
olika fromhetsriktningar. Efter att
1909—14 lia varit jordbruks-,
skogs-och byggnadsarbetare genomgick han
Betelseminariet i Stockholm 1914—
18; 1912—22 verkade han som
resetalare inom Sv. baptistsamfundet.
Efter studentex. som privatist i
Stockholm 1920 blev B. i Uppsala fil. kand.
1923 och teol. kand 1926. Under
studietiden kom lian, delvis under
påverkan av Einar Billings kyrkosyn,
till övertygelsen att ban som
statskyrkopräst bäst kunde fullgöra sin
livsuppgift i ekumenisk anda. B. var
kyrkoadjunkt i Tierp 1926—32 och
samtidigt lärare vid kommunala
mellanskolan där. Sedan sistn. år är han
kyrkoherde i Garpenberg i Dalarna.
— E. liar bedrivit ett mångsidigt
författarskap, omfattande predikningar,
prosaberättelser, dikter och psalmer.
I romanen "Salemsborg" (1940) har
lian behandlat de sv. emigranternas
samfundsbildning i Förenta staterna.
Under en vistelse därstädes 1947
bedrev han forskningar i den sv.
kolonisationshistorien. Han utgav 1949 en
biografi över den förste ledaren för
Augustanasynodens prästseminarium
Lars Paul Esbjörn. — Gift 1927 med
folkskollärarinnan Lilly Maria
Bredberg. G. W.
Rönnholm, Nils Albin, skolman,
fysiker, f. 7 aug. 1877 i Sundsvall.
Föräldrar: repslagaren Nils R. och
Christina Åkerlund. — E. avlade
mo-genhetsex. i Sundsvall 1895 och blev
vid Uppsala univ. fil. kand. 1899, fil.
lic. 1905 och fil. dr 1911. Efter
lärarverksamhet 1S99—1900 och från 1905
blev han adjunkt vid Högre allm.
läroverket å Södermalm i Stockholm
1908, lektor i matematik och fysik
vid Sundsvalls läroverk 1916 och
rektor där s. å. Han var 1921—43 lektor
vid Högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm (tjänstledig från
1930) och rektor vid Högre allm.
läroverket å Kungsholmen därstädes
1930—43. B. har utgivit fysikaliska
arbeten och visat livligt intresse för
aktuella skolfrågor, särskilt
gymnasiets ändamålsenliga organisation och
utveckling. Efter en resa till Förenta
staterna publicerade han "
’Selfgovern-ment’ i amerikanska skolor" (1916).
Han var stadsfullmäktig i Sundsvall
1921—30. — Gift 1909 med
Vilhelmina Österberg. S.L.
Bertil Rönnmark.
Rönnmark, Bertil Vilhelm,
apotekare, skytt, f. 24 dec. 1905 i
Jämshögs skn, Blek. län. Föräldrar:
apotekaren Peter R. och Alma Vilhelmina
Wretling. — E. tog studentex. 1924 i
Kristianstad samt blev farm. kand.
192S i Stockholm och apotekare 1931.
Han har studerat i Förenta staterna,
England och Schweiz. Åren 1937—43
tjänstgjorde han vid Apotekens
kon-trollaboratorium. Sedan 1949 innehar
lian apoteket Bävern i Stockholm. Han
var 1943—46 ordf. i centralstyr. för
Sveriges farmacevtförb. — Framför
allt är E. känd som framstående skytt
och är sedan början av 1930-talet en
av världens främsta. Vid
världsmästerskapstävlingarna (VM) i Lwöw
1931 segrade lian i skjutning med
miniatyrgevär, liggande, varvid lian
samtidigt blev
världsrekordinnehavare med 395 poäng. I knästående med
samma vapen vann ban andra pris
på världsrekordresultatet 387 poäng,
samma poängsumma som segraren.
Vid olympiska spelen 1932 i Los
Angeles erövrade B. guldmedaljen i
minia-tyrgevärsskjutning, och vid VM 1933
i Granada blev han världsmästare,
dels med armégevär, dels i skjutning
med fritt gevär i knästående, där
han uppnådde världsrekord med 381
poäng. I VM 1935 i Eom segrade han
i liggande med fritt gevär. Han har
dessutom ett flertal gånger blivit sv.
mästare på olika vapen, liggande,
knästående och med sammanlagt resultat.
B. var 1940—45 led. av Skytteförb:s
överstyr. — Gift 1935 med Ysabel Van
Norman Games från Förenta
staterna. K. E. L.
Rönnow, ätt, härstammande från
en skotsk adelsätt med namnet
Dub-lar, icke besläktad med den danska
adelsätten Eönnow. Till Sverige
inflyttade Magnus Dublar, som under
1600-talets förra hälft var rådman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
