Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Silén, Lars - Silentz, Govert - Silfverberg, Karl - Silfvercrantz, Johan - Silfvercrona, Pieter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silentz
15
Sflfvercrona
bryozoer (mossdjur), bl. a. i drsavh.
”Zur Kenntnis der Polymorphismus
der Bryozoen” (1938). Han har i en
rad arbeten behandlat frågor rörande
dessa djurs kolonibildning, tillväxt,
embryologi och anatomiska byggnad
samt gruppens systematik och
utvecklingshistoria. Vidare har han
bearbetat bryozosamlingar från bl. a. S.
Bocks och T. Gisléns japanska och
J. Mauritzons australiska
expeditioner. Huvuddelen av sitt material har
han insamlat under mångåriga
studier vid sv. västkusten. S. har även
behandlat sv. marina protozoer
(cilia-ter), enteropneuster och phoronider.
— Gift 1937 med Alice Gertrud
Stur-zen-Becker. T. F.
Silentz, G o v e r t, industriman, f.
omkr. 1556, f troligen 1652.
Föräldrar: borgaren i Stockholm Govert S.,
som var av holländsk härkomst, och
Lenika S. — S. torde ursprungligen
ha varit bosatt i Stockholm men slog
sig i slutet av 1500-talet ned i
Ly-beck, där han lärde konsten att gara
(rena) koppar. Han startade där ett
eget garmakeri. År 1619 inkallades
han av Gustav II Adolf till Sverige
för att introducera den där föga
prövade kopparraffineringsmetoden. Han
erhöll 1621 tillstånd att för
kopparkompaniet (Sv. handelskompaniet)
uppföra en ”kopparkvarn” vid Säter
och mottog samtidigt i donation
några hemman i trakten. Lybska
arbetare införskrevos, och reningen kom
i gång, i större skala dock först 1624,
då kopparmyntningen förlädes till
Säter. Under skiftande framgång
ledde S. brukets verksamhet till 1630,
då han på grund av dess dåliga
ekonomiska ställning fick lämna det ifrån
sig till ståthållaren över Säters och
Näsgårds län Peter Kruse, en av hans
största vedersakare. Även
kronoarren-det för Säters gård, som han innehaft
från 1621, fick han avstå från. Om
hans verksamhet är sedan föga känt,
tills han 1636 fick det nya
kopparkompaniets uppdrag att bygga Avesta
bruk. Han blev dess förste
föreståndare men skildes 1640 från
uppdraget under omständigheter, som ej äro
klarlagda. Bruket övertogs 1641 av
Falu stad och bergslag och
utvecklades sedan starkt under Marcus
Kocks driftiga ledning; denne har
fått äran att kallas Avestabrukets
verklige skapare. S. var utan tvivel
oumbärlig på grund av sina
yrkeskunskaper, men en hetsighet, som i hög
grad gick ut över arbetarna, och
opålitlighet i ekonomiska ting synes ha
gjort honom olämplig som
industriledare. I många inlagor till kronan
klagade S. och hans söner över
orättvisor och olyckor, som deras
fiender dragit över dem. — Gift. —
Litt.: P. Norberg, ”Vår förste gar-
makare” (i Blad för
bergshandte-ringens vänner, 25, 1942). Abg
Silfverberg, Karl Josef Arnold,
flygofficer, f. 25 juli 1899 i
Karlskrona. Föräldrar: modellsnickaren
Karl Evald S. och Amanda Svensson.
— S. avlade, efter att ha tillhört
skeppsgossekåren, styrmansex. 1921
och sjökaptensex. följ, år, blev 1923
fänrik i flottans reserv och löjtnant
1928. Efter begränsad studentex. 1929
och kompletteringsex. vid Sjökrigssko-
Karl Silfverberg.
lan s. å. övergick han till flygvapnet,
där han 1929 blev löjtnant på stat.
Åren 1933—34 genomgick han
Sjökrigshögskolan. S. befordrades 1936
till kapten, 1940 till major, 1942 till
överstelöjtnant och 1943 till överste.
År 1940 förordnades han till chef för
Flygstabens organisationsavd., 1943—
48 var han souschef vid Flygstaben,
och sedan sistn. år är han inspektör
för den tekn. tjänsten vid flygvapnet;
1944—45 var han också chef för
Flygkrigshögskolan. S. har utnyttjats
i ett flertal utredningskommittéer i
militära organisationsfrågor, frågor
rörande civilflyget och pensionsfrågor.
Han var sekr. i riksdagens
försvarsutskott 1942 och sakkunnig i 1945 års
försvarskommitté 1945—47, led. av
Statens organisationskommitté 1944
—49 och v. ordf, i
statstjänstemanna-nämnden 1944—46 samt är l:e v.
ordf, i Statstjänstemännens riksförb.
sedan 1946. Han var led. av styr, för
K. sv. aeroklubben 1943—48 och v.
ordf, i Sv. flygares riksförb. 1944—■
48 samt är ordf, i Sv. officersförb.
sedan 1950. Han anses ha gjort en
stor insats för förbättrandet av
statstjänstemännens och särskilt de vid
försvaret anställdas löner. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1943. — Gift
1926 med Karin Andersson. S. A.
Silfvercrantz, Johan, före
adlandet Hyltén, ämbetsman, f. 26 juni
1645 i Småland, f 1 febr. 1717 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Andreas Jonae Hyltenius och Anna
Jönsdotter Gahm. Om S:s släkt se
Silfverskiöld, s. 17. — Som prästson
fick S. en lärd uppfostran och
studerade bl. a. vid Åbo akad. Han
inträdde 1669 i Kommerskollegium men
övergick följ, år till
Kammarkollegium, där han på prov antogs som
biträde åt advokatfiskalen. Är 1674
blev han advokatfiskal och 1677
tilllika e. o. assessor i
Kammarrevisionen. Med reduktions- och räfstetidens
början 1680 var en snabb karriär
säkrad för en man med S:s fiskaliska
meriter. Han blev 1681 k. åklagare
inför den på riksdagen året förut
tillsatta Kammarkommissionen, vars
uppgift var att granska
Kammarkollegiets förvaltning under
förmyndartiden. Som sådan hade han bl. a. att
utreda de omfattande mål, som rörde
Avesta bruks participanter och Joel
Gripenstiernas ekonomiska
mellanha-vanden med kronan. Sitt aktorat inför
kommissionen avslutade S. först 1693,
då han ingav en utförlig berättelse,
vilken dock numera tycks vara
förlorad. S. adlades 1682; han blev 1685
assessor i Kammarrevisionen och 1690
dess direktor. Åren 1685—1717 var
han led. av
Likvidationskommissio-nen. Vid föredragningen av ett
be-svärsmål från Kammarrevisionen i
dec. 1696 råkade S. ut för Karl XI :s
häftiga vrede och beskylldes för ”fule
streck” och ett ”rumt samvete”. Han
blev 1705 kammarråd och deltog som
sådan bl. a. i kommersärendenas
handläggning intill Kommerskollegiets
omorganisation 1711. — Gift med
Maria Hammarin. — En son till S.
var Johan S. (f 1712 i Syrien), som
1711 utsändes av Karl XII på en resa
i Orienten för att utröna
möjligheterna för sv. export; hans resejournaler
utgåvos 1762 av Lars Salvius. A. M.
Silfvercrona, Pieter, före
adlandet Spiering, finansman, diplomat,
f. i Nederländerna, f i febr. 1652 i
Haag. Son till handlanden Pieter
Spiering. — S. härstammade från
Delft i Nederländerna, där fadern
drev affärer med bl. a. vävnader
och tapeter. S. och hans bröder
er-höllo 1614 Gustav II Adolfs hjälp i
ett fordringsmål mot staden Danzig,
och detta blev uppränningen till att
S. senare bosatte sig i Sverige. Han
blev där antagligen ombud för
familj efirman och anlitades samtidigt
som ekonomisk rådgivare av Gustav
Adolf och Axel Oxenstierna. S. blev
1626 tullförvaltare på redden utanför
Danzig. Han gav uppslaget till det för
sv. kronan inkomstbringande
licentvä-sendet i Preussen, Östersjöprovinserna
och Tyskland. S. var själv 1627—35
chef för administrationen av de
preussiska licenterna. Som närmaste med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
