Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjödin, Lars - Sjödin, Stig - 1. Sjögreen, Carl - 2. Sjögreen, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjödin
57
Sjögreen
Lars Sjödin.
dentex. i Umeå 1914 blev S. fil. kand,
i Uppsala 1916 och fil. mag. där
1919, fil. lic. i Stockholm 1924 och
fil. dr där 1943. S. inträdde i
Riksarkivets tjänst 1924 och utnämndes till
förste amanuens 1926 och andre
arkivarie 1937; han är förste arkivarie
där sedan 1945 och chef för
Riksarkivets medeltidsavd. och för
Kammararkivet. Vidsträckta studieresor till
kontinentala arkiv och en ovanlig
förtrogenhet med sv. källmaterial från
1500-talet avspeglas i en rad större
och mindre tryckta arbeten av hans
hand. Bland dessa kunna nämnas
”Västerås möte 1527” (Hist. tidskr.
1927—28), ”Kalmarunionens
slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig”
(1—2, 1943—47), ”Peder Svarts
litterära originalhandskrifter” (Nord,
tidskr. för bok- och bibl.-väsen 1938),
”Gustav Vasas barndoms- och
ungdomstid” (i ”Hist. studier tillägnade
Sven Tunberg”, 1942) samt
källpubli-kationerna ”Berättelser om de
Ly-beckska beskickningarna i Sverige
1509 och 1541” (Hist. handl. 26:3,
1924), ”Arvid Siggessons
brevväxling” (”Gamla papper angående
Mora socken”, 2, 1937) och
”Kammarrådet Nils Pedersson Bielkes
konceptböcker 1546—1550” (Hist.handl.
33:2, 1951). Hans utgåva av
”Svenska riksdagsakter 1597—98” (1931—
38) betecknar ett stort framsteg i
editionsteknik, ej minst på grund av
handstilsidentifikationer och
sigillbeskrivningar; till detta arbete ansluta
sig några smärre studier, bl. a. ”Om
stadsskrivaren i Stockholm Hans
Bilefeldt” (Hist. tidskr. 1937, 1939).
S:s skrifter äro svårtillgängliga och ej
lätta att överblicka men innehålla
mängder av nya fakta, iakttagelser
och synpunkter, ehuru ej alltid
bevisning anföres. S:s i ”Meddelanden
från svenska riksarkivet” publicerade
undersökningar ”Kanslistilar under de
yngre Sturarnas och Gustav Vasas
tid” (1933), ”Kanslistilar och
medeltida arkiv” (1939—40) och ”Cecilia
Stenbocks arkiv på Haga” (1943)
bilda epok i sv. forskning. Här liksom
i ett par av de ovannämnda arbetena
har S. i ytterst sammanträngd form
redovisat sina studier rörande
handstilar i de sv. medeltidsurkundernas
brevtext och i deras ur
provenienssynpunkt viktiga ryggpåskrifter och äldre
signa. En rad arkivhistoriskt mycket
viktiga iakttagelser ha gjorts och en
ny väg anvisats att bedöma urkunders
äkthet och ursprung samt att
bestämma dateringen i osäkra fall. — Gift
1929 med Ebba Torborg Johansson.
J- Lgn
Sjödin, Stig Abraham, skald, f.
7 okt. 1917 i Sandviken. Föräldrar:
poleraren Joel Abraham S. och Anna
Elisabeth Andersson. —• Efter
folkskolan arbetade S. i 10 år i
Sandvikens järnverk, större delen av tiden
som valsverksarbetare. Åren 1939—41
gick han igenom Brunnsviks
folkhögskola och 1942—43 folkhögskolan i
Sigtuna. På hösten 1943 kom han till
Stockholm, försörjde sig till 1945
genom arbete på verkstad och vid
posten och ägnar sig sedan dess helt åt
författarskap. ■— S. debuterade 1945
med diktsamlingen ”Blindgångare”,
en både formellt och innehållsligt
typisk 40-talsprodukt. Dess språkligt
heterogena, av överraskande bilder
och kryptiska symboler uppbyggda
dikter innehålla en ungdomligt
förtvivlad uppgörelse med tillvarons
illusioner. Samma budskap har
”Sommarpredikan” (1947), men dikterna
i denna samling äro inte desperat
spända som i ”Blindgångare” utan
mjukt resignerade, melankoliskt
lågmälda; många ha en arkaiserande
ton. Diktcykeln ”Sotfragment” består
av några friskt konkreta
reportagedikter från ett järnbruk. Samlingen
”Sotfragment” (1949) fortsätter och
fullföljer denna linje. Dess första
avdelning ger i korta, strängt
koncentrerade dikter bilder ur järnverkets
kollektiva arbetsvardag, verkningsfulla i
sin osentimentala, stramt relaterande
objektivitet. I samlingens andra del
tecknar S. i enkla, hårt komprimerade
strofer arbetarporträtt, de individuella
livsmönstren i den kollektiva
arbetarmassan. — Helt artskild är samlingen
”Nattliga besök” (1950). Dess
tyngdpunkt ligger i senare hälftens erotiska
lyrik, vars dikter äga snabbt tempo
och äro fyllda av djärva förkortningar
och antydningar, byggda på folkliga
myter och besvärjelseramsor. —
Gift 1950 med Mait Elisabet
Stamgård. M. R.
1. Sjögreen, Carl Eric,
bergsman, godsägare, f. 5 mars 1799 i
Hälleberga skn, Kronob. län, f 26
aug. 1877 på Stråisnäs gård, Åsbo
skn, östergötl. län. Föräldrar:
bergsrådet Eric Magnus S. och Anna
Christina Risellschiöld. — S. blev student
i Uppsala 1810 samt fil. kand., fil.
mag. och jur. utr. kand, där 1821.
Han utexaminerades från Bergsskolan i
Falun 1822 och gjorde 1823 en
studieresa till Tyskland. S. blev auskultant
i Bergskollegium 1821 och amanuens
vid kollegiets mineralogiska kabinett
1822. Är 1824 anställdes han vid Sala
silvergruva som andre markscheider
och blev följ, år geschworner vid
gruvan, en befattning, som han innehade
till 1831. Han fick bergmästares titel
1827. Från 1830 till sin död innehade
och brukade S. Stråisnäs. Han var
i många år ordf, i Göstrings härads
hushållsgille och deltog i
organisationen av Östergötlands enskilda bank,
där han var revisor 1837—66, samt
var med om uppbyggandet av
Östgöta hypoteksfören., av länets
brandstodsbolag och av dess ränte- och
ka-pitalförsäkringsanstalt. — S. tonsatte
bl. a. Tegnérs ”Stjärnsången”, som
på 1820-talet vann stor popularitet
bland studentsångarna i Uppsala.
Han blev 1869 led. av Mus. akad. ■—
Gift 1827 med Carolina Amalia af
Burén. B. Hgn
2. Sjögreen, Carl Magnus,
skogsman, f. 28 juli 1828 på
Bruza-holm i Ingatorps skn, Jönköp. län, f
16 juli 1906 på Rydberga vid
Stråls-näs i Åsbo skn, Östergötl. län.
Föräldrar: bergmästaren och
bruksägaren Christian Magnus August S. och
Didrica Maria Elisabeth Mathilda af
Burén. Brorson till S. 1. — S.
in-skrevs 1846 vid Uppsala univ. och s. å.
vid Skogsinst., varifrån han
utexaminerades 1849. Han var bitr, lärare
vid inst. 1849—51 och underlärare i
direktörens ämnen 1851—56 (under
förra halvåret 1855 tf. direktör).
Utnämnd till överj ägare i v. reviret av
Östergötl. län 1856 var han 1859—•
60 tf. överj ägmästare i länet samt
Carl Magnus Sjögreen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
