Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sjögren, Arvid - 4. Sjögren, Tage - 1. Sjögren, Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjögren
65
Sjögren
Arvid Sjögren.
gången på råvaror, elektrisk ström
och yrkesskicklig arbetskraft säkrades
genom framsynta åtgärder. S. uppges
ha varit en av de första företagare
inom järnindustrin, som träffade
kollektivavtal med sina arbetare. Han
deltog 1906 i stiftandet av
Järnbruks-förb. och utsågs s. å. till dess v. ordf.;
1911—17 var han förb:s ordf. Under
sistn. period var han också styr.-led.
i Sv. arbetsgivarefören.; vidare
tillhörde han styr, för Sveriges
industri-förb. 1915—28 och var fullmäktig i
Jernkontoret från 1925 till sin död.
Är 1936 erhöll han Jernkontorets
stora guldmedalj. Under sin tid i
Avesta intog S. en ledande ställning i
ortens kommunala liv; 1902—08 var
han landstingsman i Kopparb. län. ■—
Gift 1892 med Emma Augusta
Elisabeth Charlotta Cornelius. — Litt.:
nekrolog av A. Ericsson i Sancte
Ör-jens Gilles dödsrunor, 10, 1937.
U. D.
4. Sjögren, Tage Anton
Ulti-mus, läkare, röntgenolog, f. 26 aug.
1859 i Färnebo skn, Värml. län, f
10 jan. 1939 i Stockholm. Bror till
S. 2 och S. 3. — S. avlade
mogenhets-ex. i Örebro 1878 och blev i
Stockholm med. kand. 1883 och med. lic.
1887. Efter förordnanden i pediatrik
i Stockholm 1886—88 övergick han
till militärläkarebanan. Han blev
andre bataljonsläkare vid Skaraborgs
reg. 1888, vid Gotlands infanterireg.
1889 och vid Göta artillerireg. 1890,
var adjutant vid Arméförvaltningens
intendentsdep. 1890—96 och hos
överfältläkaren 1890—97, läkare vid
Garnisonssjukhuset i Stockholm 1891
—93, bataljonsläkare vid Svea
livgarde 1897—1901 och vid Livgardet
till häst 1901—10, regementsläkare
1906—19 samt fältläkare 1917—24.
S:s livsgärning faller dock främst
inom röntgenologiens område.
Fascinerad av Röntgens nyupptäckta
strålar öppnade han 1899 i Stockholm ett
privat röntgeninst., som han ledde till
1922. På Sabbatsbergs sjukhus, där
han till en början från sjukhuschefen
endast mötte trångsynt likgiltighet,
lyckades han först 1901 med kirurgen
Emil Permans hjälp få till stånd en
röntgenologisk avd. — den första på
sv. sjukhus — vars föreståndare han
förblev till 1911. Jämte sin tidigt
bortgångne kollega Th. Stenbeck var
S. områdets obestridde pionjär i
Sverige; redan på sitt privata inst.
mottog han talrika patienter även från
stadens sjukhus för såväl
undersökning som behandling. Under
genombrottsåren gjorde han många nya rön.
Inom röntgendiagnostiken var han
den förste att använda röntgen vid
tandsjukdomar liksom den förste att
ställa röntgendiagnos på fullgånget
utomkvedshavandeskap och på
mat-strupsutvidgning; hans metod att
lokalisera splittror i ögat publicerades
av U. Hellgren. Inom
röntgenbehandlingen gjorde S. redan 1899—1900
viktiga rön betr, behandling av
hudkräfta och andra hudsjukdomar. I
likhet med flera utländska
specialkolleger ådrog han sig under arbetet med
de nya och föga kända strålarna själv
svåra röntgenskador på händerna,
vilka måste opereras ej mindre än
22 gånger och radiumbehandlas i
flera etapper. Sina röntgenologiska
rön publicerade han i talrika arbeten
i fackpressen; en sammanfattande
återblick har han gett i ”Från
röntgenologiens barndom” (Nord. med.
tidskr. 1932). För sin vetenskapliga
gärning blev han 1910 med. hedersdr
vid Karol. inst. — S. var överläkare
i försäkringsbolagen Nordpolen 1897
—1918, Thule 1918—29 och Merkur
från 1917, gjorde stora insatser inom
Sv. militärläkarefören. samt tog
initiativet till den sv. aktionen för hjälp
åt nödlidande tyska studenter 1922—
24; 1923 kallades han till
hedersbor-gare vid Berlins univ. Han var led.
Tage Sjögren.
eller hedersled, av flera in- och
utländska facksällskap och donerade till
Sv. läkaresällskapet medel till en
radiologisk forskningsfond. -— Gift
1887 med Ida Maria Sofia Eklund.
—• Litt.: nekrolog av E. Berven i
Nord, medicin 1939. P. H. T.
1. Sjögren, Håkan, präst,
skolman, lexikograf, f. 28 jan. 1727 i
Långasjömåla, Härlunda skn, Kronob.
län, f 20 mars 1815 i Växjö.
Föräldrar: bonden Per Håkansson och
Agneta Andersdotter. — S. blev efter
skolgång i Växjö student i Uppsala
1748, fil. kand, där 1754 och fil. mag.
1755. Han prästvigdes 1757, blev
pastorsadjunkt i Sandseryd s. å. och i
Jönköping 1762, konrektor och
slottspastor i Jönköping 1770 samt lektor i
Växjö 1775, andre teol. lektor där
1781 och förste teol. lektor 1789.
Håkan Sjögren. Målning (detalj) av
U. Angerstein 1850.
Teol. dr 1800 var han från 1802
domprost i Växjö. ■—■ S. är mest
känd för eftervärlden genom sitt
”Lexicon manuale latino-svecanum et
sveco-latinum” (1775), ett
ypperligt arbete, som vittnar om
författarens grundliga lärdom och
utomordentliga noggrannhet. Är 1795
utkom det i ny, omarb. och utökad
uppl. Den sista uppl. utgavs 1832,
och lexikonet förblev det bästa och i
de sv. skolorna mest begagnade, ända
tills det 1871 ersattes av Cavallins
lexikon. S. utgav även flera smärre
filologiska arbeten. — Som skolman
och präst var S. samvetsgrann och
nitisk men även mycket fordrande,
varför han ådrog sig allmän
impopu-laritet i stiftet. Han skänkte vid ett
par tillfällen mindre belopp till
folkundervisningens främjande i Växjö
och utgav dessutom en mycket använd
5 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
