Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Skytte, Bengt - 4. Skytte, Gustaf Adolf - 5. Skytte, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skytte
94
Skytte
Bengt Skytte. Målning av L. Pasch d. y. (Riddarhuset).
med hertigen av Kurland om
införlivande av dennes land med Sverige
och sökte anknyta Litauen till riket.
S. å. återvände han hem, men 1658
vistades han huvudsakligen
utomlands, främst i England. Våren 1661
återkom S. till Sverige, tog plats i
rådet och var följ, år verksam vid
en kommission i Bohuslän. Inom
rådet motarbetades han emellertid av
den högaristokratiska fraktionen,
vilken sökte avlägsna honom genom
utnämningar bl. a. till president i
Wis-marska tribunalet och legat i
Tyskland 1663. S. stannade dock i
Stockholm. Följ, år ställdes han till ansvar
för att han på grund av sin
tillgivenhet för det pfalziska huset hjälpt
hertig Adolf Johan i dennes strävanden
att bli riksmarsk. Han fråntogs
samtliga sina ämbeten vid 1664 års
riksdag och lämnade landet två år
senare. Den närmaste tiden var han
ivrigt verksam i Frankrike och
Tyskland, särskilt hos kurfurst Fredrik
Vilhelm i Berlin, för att skapa ett
världsuniv., en ”Sophopolis”, dit
forskare av olika nationer och
trosbekännelser skulle inbjudas. Planerna
kunde dock ej förverkligas. Är 1676
återvände S. till Sverige och vistades
de följ, åren huvudsakligen på sitt
gods Grönsö i Uppland, sedan alla
hans rehabiliteringsförsök, bl. a.
genom systersonen Johan Gyllenstierna,
misslyckats. — S. var rikt begåvad,
fantasifull och grundligt lärd men
motarbetade sig själv genom
intriglystnad, självöverskattning och
opålitlighet. Han stod i nära kontakt med
sin tids humanistiska forskning och
ägnade särskilt intresse åt filologien;
sina språkkunskaper vidgade han
under sina många utlandsresor.
Sannolikt redan på 1650-talet påbörjade S.
ett språkvetenskapligt arbete, varvid
han i överensstämmelse med
tidsandan bl. a. sökte påvisa ett gemensamt
urspråk. Hans omfattande
materialsamlingar, av vilka huvuddelen
för
varas i Ihreska
handskriftssamlingarna i Uppsala univ.-bibl., äro
emellertid icke systematiskt bearbetade. -—■
Gift 1) 1636 med friherrinnan
Christina Sparre, f 1669; 2) på
1670-talet med Eva Mörner. — Litt.: F.
Arnheim, ”Freiherr B. S.” (i
”Beiträ-ge zur brandenburgischen und
preus-sischen Geschichte” 1908); A. Grape,
”Riksråd ■—■ språkforskare” (i
Uppsala univ.-bibl:s minnesskrift 1621—
1921,1921). A. Äg
4. Skytte, Gustaf Adolf,
sjörövare, f. 1637, f 27 april 1663 i
Jönköping. Föräldrar: landshövdingen
friherre Jakob S. och Anna
Nilsdot-ter Bielkenstierna. Brorson till S. 3.
•—- S. blev student i Uppsala 1647
och var ryttmästare vid Smålands
ryttare 1657—58. Mörka drag i hans
karaktär säges tidigt ha gjort sig
gällande, och 1657 begick han tills,
med systern Anna och Erik Bagge
illdådet att inom Nyköpingsskären
mörda besättningen på en av dem
befraktad holländsk jakt, varefter
S. genom ett förfalskat köpebrev
gjorde sig till ägare av fartyget. Även
Bagge blev senare av sina
medbrotts-lingar bragt om livet. Med den stulna
jakten bedrev S. varje sommar
piratliv på Östersjön. Sitt sista
sjörövar-dåd begick han 1661 tills, med sin
svåger Gustaf Drake, då de i
närheten av Bornholm äntrade ett
holländskt handelsfartyg och dödade
dess besättning. Lasten fördes till S:s
egendom Strömserum i Älems skn,
Kalmar län, och holländaren
borrades i sank men flöt i land vid Ölands
kust, varigenom brottet uppdagades.
Drake lyckades fly, men S. jämte
fem medbrottslingar grepos och
insattes på Jönköpings slott. Fem av de
brottsliga, däribland S., dömdes av
Göta hovrätt till halshuggning och
stegling, vilket straff dock för S:s del
på hans släktingars förbön mildrades
till arkebusering. Domen gick i
fullbordan på Jönköpings torg. Denna
brottmålshistoria har lämnat stoff till
Viktor Rydbergs roman ”Fribytaren
på Östersjön”. — Gift 1659 med
friherrinnan Brita Margareta Hamilton
af Deserf. — Litt.: B. Schöldström,
”Damer och knektar” (1902). T. M.
5. Skytte, Carl Gustaf,
friherre, krigare, f. 12 dec. 1647 i
Hovmantorps skn, Kronob. län, J 11 juni
1717 i Malmö. Föräldrar: översten
Bertil Nilsson S. och Catharina Eva
Mörner. Brorsons son till S. 1. •— S.
blev 1660 fänrik och 1668 löjtnant
vid Kronobergs reg., erhöll 1672
tillstånd att resa utrikes och blev s. å.
kapten vid Conrad Christoffer
Kö-nigsmarcks reg. i holländsk tjänst
samt deltog bl. a. i staden Groningens
försvar mot furstbiskopen av Münster.
S., som följ, år avancerade till major
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
