- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
96

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånberg, Carl - Skårman, Johan - Sköld, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skårman

96

Sköld

Carl Skånberg.

hamn”, två versioner 1875 och 1876;
”Färja, motiv från Dordrecht” 1876,
Norrköpings mus.) ha ett visst
samband med Haagskolans målare och
röja stundom impressionistiska drag;
i åtskilliga av dessa tavlor skildras
seglens arkitektoniska massor ytterst
levande. Mot slutet av 1870-talet
målade S. friska sommarmotiv från den
sv. västkusten, särskilt Arild, och
dof-tiga impressionistiska nordfranska
hamnbilder, som visa hans
förbindelser med det radikala franska måleriet;
ett ex. är ”Hamnen i Honfleur”. Är
1880 tillkommo några hamnbilder
från Dordrecht i ljus durklang
(”Hamnen i Dordrecht”, Göteborgs
mus., ”Vinter, Motiv från
Eriks-bergsområdet i Stockholm” (Nat.
mus.), vilka stå i jämnhöjd med det
bästa i pleinairismen och den
tidigare impressionismen; jämte Gustaf
Rydberg är S. den konstnärliga
upptäckaren av den sv. vintern i nyare
sv. måleri. På Sicilien utförde S.
1881 en samling graciösa
akvareller och arkitekturskildringar i olja,

ofta med en vacker blå klang. I
tavlorna från Venedig, där han
till-bragte somrarna 1881 och 1882, var
han framför allt ljusdyrkaren, som
sökte återge ljusets och atmosfärens
finaste färgskiftningar (”Hamnbild,
motiv från Venedig”, 1881; den
bekanta, pärlemorskimrande
regnväders-stämningen ”Canale grande i
Venedig”, 1882, båda i Nat. mus.;
”Hamnbild, Venedig”, 1882, Norrköpings
mus.). Under sitt uppehåll i Rom
(mellan de båda venetianska
somrarna) målade S. trädgårdsbilder
med blommande fruktträd o. dyl.
från stadens omgivningar (”Trädgård
utanför Rom”, 1882, Norrköpings
mus.). — S:s levnadsbana blev kort
och rastlös. Han tillhör den äldre
falangen inom den generation, som
genomförde friluftsmåleriets
genom-biott i vår konst, och han intar där
genom sin originella färgbegåvning
och artistiska känslighet en av de
främsta platserna. I de sv.
konstnärskretsarna i Paris och Italien
spelade han en framträdande roll,

och anekdoter om hans sarkasm och
impulsiva temperament ha bevarats
i stort antal. S. var från barndomen
puckelryggig. Den bild av honom
som Strindberg tecknar i avsnittet
”De små” (i ”Tryckt och otryckt”,
2, 1890) är karikerad. — En stor
minnesutställning över S. var ordnad
i Norrköpings mus. 1946. — Gift
1882 med Ellen Hintze. ■— Litt.: V.
Loos, ”C. S.” (1947). V. L-s

Skårman, Johan Albert Otto,
skolman, botanist, f. 12 dec. 1862 i
Tiveds skn, Skarab. län, f 19 aug.
1950 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Claes Theofil S. och
Paulina Elisabeth Cederblom. — S.
avlade mogenhetsex. i Vänersborg 1881
och blev i Uppsala fil. kand. 1886,
fil. lic. 1890 och fil. dr 1892. Efter
lärartjänst i Stockholm från 1892 var
han adjunkt vid Nya elementarskolan
1900—05 och lektor i naturalhistoria
och kemi vid Högre allm. läroverket
å Östermalm 1905—27. Därjämte
undervisade han bl. a. vid Ählinska
skolan 1892—1903 och Wallinska
skolan 1893—1923. Han företog
omfattande botaniska resor i
Skandinavien. —■ S. var främst florist och
växtgeograf. Han behandlade bl. a.
växtsläktet Salix (vide) och enskilda
Salix-arter i ett flertal arbeten ss.
”Om Salixvegetationen i Klarelfvens
floddal” (1892, drsavh.). Hans
viktigaste undersökningar gällde de
högre växternas förekomst och
utbredning framför allt i Västergötland.
Bland hans många skrifter på detta
område märkas ”Floran på Kållandsö
...” (1927) och ”Kinnekulles
kärl-växtflora” (1931). Som läroboksförf.
blev S. känd främst genom sin bearb.
för gymnasiet av K. B. J. Forssells
”Lärobok i botanik” (2:a—10:euppl.,
1898—1926). ■— S. var en utmärkt
kvartettsångare, bl. a. i O. D. i
Uppsala, och deltog i många in- och
utländska studentsångarfärder. — Ogift.

S. L.

Sköld, Erik Gustav Viktor,
läkare, f. 29 sept. 1901 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Carl Viktor
S. och Maria Larsdotter. — S. tog
studentex. 1921 samt blev med. kand.
1925, med. lic. 1932 och med. dr
1944, allt i Stockholm. Efter
förordnanden i medicinsk kemi 1924—26,
i patologi 1927—29, i medicin 1930
—32 och vid länssanatoriet i Uttran
1933—35 blev han 1936 underläkare
vid medicinska avd. av S:t Eriks
sjukhus i Stockholm. Han blev 1941 bitr,
och tf. överläkare och är sedan 1949
överläkare där samt vid
Livförsäk-ringsab. Skandia. Sedan 1945 är han
docent i medicin vid Karol. inst. och
sedan 1946 lärare vid de
propedeu-tiska kurserna för medicinare där. S.
har utfört ett värdefullt
pionjärar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free