Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Stockenström, Erik von - 2. Stockenström, Salomon von - 3. Stockenström, Anders - 4. Stockenström, Carl von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockenström
246
Stockenström
ning inträdde S. i den hattregering,
som bildades 1769, och blev även ordf,
i lagkommissionen. Som riksråd hade
han bl. a. del i regeringens
beford-ringspolitik, som kom ståndsstriden att
under frihetstidens sista år flamma
upp i full låga. När mössorna på följ,
riksdag ånyo fingo överhanden drog
sig S. frivilligt tillbaka men återfick
ett halvår senare efter Gustav III:s
revolution sin plats i rådet. Till en
början använde konungen flitigt hans
juridiska sakkunskap i olika uppdrag.
Han blev 1772 ordf, i
politikommis-sionen, som utarbetade en ny
organisation av polisväsendet och deltog
i den räfst, som 1773 anställdes över
Göta hovrätts verksamhet. Med den
tilltagande ålderdomen minskades
emellertid S:s inflytande alltmer.
Sjukdom och krämpor höllo honom
avlägsnad från göromålen, och för
konungens nya regeringsmetoder hyste
den under frihetstidens statsskick
grånade ämbetsmannen föga förståelse.
Utan saknad begärde S. omedelbart
efter Gustavs strafftal till adeln 1789
sitt avsked ur rådet. — Gift 1750
med Johanna Bedoire. H. E-a
2. Stockenström, Salomon
von, före adlandet Stockenström,
bruksägare, ämbetsman, f. 11 jan.
1751 i Grythyttans skn, Örebro län,
f 24 aug. 1811 i Garpenbergs skn,
Kopparb. län. Föräldrar:
brukspatronen Salomon S. och Catharina
Kalmeter. Brorson till S. 1. — S., som
blev student i Uppsala 1761, antogs
1769 som auskultant i Bergskollegium
och s. å. som ämnessven vid
masmäs-teriet. Han blev 1772 v. notarie i
Bergskollegium och 1773
övermas-mästare, förordnades 1775 till
bergmästare i Öster- och Västerbergslagen
samt adlades 1776. Är 1778
utnämndes han till dir. för stångjärnssmidet
i riket och 1781 till assessor i
Bergskollegium; 1789 tog han avsked från
sina befattningar för att ägna sig åt
skötseln av Garpenbergs koppar- och
järnverk, som han sedan 1782 ägde
tills, med J. D. Wahrendorff. Han
fick 1798 bergsråds namn, heder och
värdighet. -— S. företog 1775—76
en allmän inspektion av de sv.
brukens stångjärns- och stålsmide,
var-över han till Jernkontoret inlämnade
en ”Beskrifning öfver vårt svänska
stångjernssmide . . .”. Ären 1777—80
studerade han järnhanteringen i
utlandet; även nu fick Jernkontoret
motta en relation (i 5 bd) över de
erfarenheter han gjort. — S. var en
framträdande riddarhuspolitiker med
en konstitutionalistisk-aristokratisk
åskådning. Han var led. av hemliga
utskottet vid riksdagarna i Gävle
1792 och i Norrköping 1800 samt av
konstitutionsutskottet vid 1809 års
riksdag. Där avgav han bl. a. ett sär-
Salomon von Stockenström. Gouache av
G. D. Bossi.
skilt yttrande om en ny representation
efter brittiskt mönster med ett
överhus, som innehöll adelsmän och
präster (med de förra som avgjord
tyngdpunkt), och ett underhus, bestående
av bönder, borgare, jordägande
ståndspersoner samt bruksägare,
järn-manufakturister och fabriksidkare. —
Gift 1790 med Anna Christina
Bjug-gren. J. H.
3. Stockenström, Anders,
di-striktschef i Kap-kolonien, Sydafrika,
f. 8 jan. 1757 i Filipstad, f 29 dec.
1811 i Doorn Nek, Östra
Kapprovin-sen, Sydafrika. Föräldrar: bergsrådet
Anders S. och Catharina Margareta
Ekman. Syssling till S. 2. —■ S. var v.
notarie i Bergskollegium, då han 1776
utvandrade till den under Holland
lydande Kap-kolonien i Sydafrika.
Där synes han ganska snart ha inträtt
i den koloniala förvaltningstjänsten
och var sekr. i distriktet Swellendam,
när han 1803 utnämndes till landdrost
(distriktschef) i det oroliga
gränsdistriktet Graaff Reinet. Trots
oerhörda svårigheter lyckades S. lägga
grunden till en mera ordnad styrelse och
tryggare förhållanden där. Han blev
dödad under en strid med kaffrer. —
Gift med Maria Broeders. ■—■ Hans
äldste son, Andries S., f. 6 juli 1791
i Kapstaden, f 15 mars 1864 i
London, kom att spela en märklig och
betydelsefull roll i Sydafrikas
historia. Efter skolgång i Kapstaden blev
han skrivbiträde åt fadern, erhöll
1811 grad som fänrik i Kap-reg. samt
blev 1815 landdrost i Graaff Reinet.
Är 1823 befordrades han till kapten
och 1828 blev han
generalkommissarie över samtliga östra gränsdistrikt.
S. fortsatte med stor duglighet och
kraft faderns kolonisations- och
pa-cificeringsarbete. Motstånd och ovilja,
inte minst från kolonialstyr :s sida,
gjorde, att S. 1833 begärde avsked
och med sin familj flyttade till
Stockholm i avsikt att bosätta sig i Sverige.
Är 1835 kallades han emellertid till
London för att inför underhuset
redogöra för Kap-koloniens förvaltning,
särskilt med hänsyn till förhållandet
mellan kolonisterna och de infödda.
På tillskyndan av kolonialministern,
lord Glenelg, utnämndes S. till
guvernör över de till provins
organiserade östra distrikten av Kap-kolonien.
Han sökte där genomföra den av
rättskänsla och humanitet besjälade
gräns- och infödingspolitik, som i
Sydafrikas historia fått
beteckningen ”Stockenström-Glenelg-systemet”.
Motståndet mot detta blev honom
dock övermäktigt, och han begärde
lpå nytt sitt avsked. Han entledigades
41839 och adlades med
baronetvärdig-het. De närmast följ, åren var han
som privatman bosatt på sin egendom
Maasström. Är 1856 flyttade han till
England. S. var medl. av kolonins
första parlament, vars överhus han
tillhörde 1854—56. — Gift 1828 med
Elsabe Helena Maasdorp. O. R. L.
4. Stockenström, Carl
Reinhold Polhem von, bruksman,
politiker, f. 19 mars 1818 på Fagersta
bruk, Västanfors skn, Västmanl. län,
f 2 mars 1890 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen Salomon von S.
och Sofia Lovisa Steenman. Brorsons
son till S. 2. — S. gick i skola först i
Köping och sedan i Uppsala, där han
blev student 1837. Han blev fil. kand.
1841, inskrevs s. å. som e. o. kanslist
i Civildep., avlade hovrättsex. 1842
och blev s. å. fil. magister.
Uppgivande planerna att göra
ämbetsmanna-karriär fogade han sig i faderns
önskan att ägna sig åt brukshantering
för att bli kompetent att sedermera
överta dennes stora brukskomplex
Fagerstaverken. Han förvaltade 1842
■—53 Stjärnsunds bruk i Husby skn,
Kopparb. län, som han 1848—53
ägde del i, avvecklade efter faderns
konkurs 1851 bruksaffärerna och var
1853—69 bosatt på egendomen
Husby kungsgård i Husby, ägd av S:s
Carl von Stockenström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
