Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stomberg, Ewald - Stoopendaal, Jenny, målarinna, illustratör, se Nyström-Stoopendaal, bd 5 s. 590 - 1. Storckenfeldt, Aurore - 2. Storckenfeldt, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stoopcndaal
252
Storckenfeldt
Ewald Stomberg.
vudred. för den nya tidn. till 1937,
då han som andre red. inträdde i Sv.
Dagbladet. Han kvarstod som sådan
till 1942, då han drog sig tillbaka från
journalistiken. Han har sedan dess
varit bosatt i Ulricehamn. — S. har
i flera avseenden varit en nyskapare
inom sv. press. Hans egna bidrag voro
sällsynta men som uppslagsrik
redak-tionsledare har hans verksamhet satt
djupa spår inom de olika tidn.-företag
som han tjänat. S. har bl. a.
introducerat s. k. aktiv journalistik,
innebärande att en tidn. ställer sig i spetsen
för utställningar, idrottsevenemang,
resor, vetenskapliga expeditioner,
insamlingar etc. S. har också verkat för
att befästa pressens ställning inom det
kulturella livet. Han har särskilt lagt
an på att knyta kontakter med
utom-redaktionella kulturpersonligheter och
stimulerat ett kontinuerligt
medarbe-tarskap från detta håll. Påtagliga och
bestående uttryck för S:s
kulturjournalistik äro bl. a. den av S. införda
”understreckaren” i Sv. Dagbladet
(1918) och Stockholms-Tidn:s
kultursida (1931). Smidighet, vitalitet och
vidsynthet ha kännetecknat S. som
tidningsman. Han har visat prov på
fruktbärande initiativ och på sin goda
blick för både nyheter och värdefulla
medarbetare. S. har också varit
verksam inom olika pressorganisationer,
bl. a. som v. ordf, i Publicistklubben
1931—32. — Gift 1899 med Hildur
Ingeborg Hedelin. H. U.
Stoopendaal, Jenny, målarinna,
illustratör, se Nyström-Stoopendaal,
bd 5 s. 590.
1. Storckenfeldt, Hedvig
Amici-tia A u r o r e, skolföreståndarinna, f.
26 dec. 1816 på Skabo i Varnums
skn, Älvsb. län, f 21 juli 1900 i
Jönköping. Föräldrar: kaptenen Johan
Adam S. och Magdalena Christina
Uggla. •—- S. uppfostrades från sitt
sjätte till sitt fjortonde år hos
släktingar i Vänersborg. Hon erhöll
pri
vatundervisning, bl. a. av sin
kon-firmationslärare, och visade därvid en
ovanlig studiebegåvning, särskilt för
språk. Tills, med sin mor var hon
1843—46 bosatt i Sandhems skn,
Ska-rab. län. Sistn. år bosatte hon sig i
Jönköping. Sannolikt påverkad av
Fredrika Bremers författarskap
startade hon där en flickskola, den s. k.
Storckenfeldtska skolan, där hon även
mottog mindre bemedlade elever, som
mot ringa avgift och ofta
kostnadsfritt erhöllo skolutbildning. Från en
ringa början växte skolan ut, inhystes
1858 i egen fastighet, förenades med
helpension för ett tjugutal elever
under S:s överinseende och erhöll en
lä-rarinneklass (ett seminarium i
blygsamt format). År 1870 var elevantalet
175 och skolan erhöll statsbidrag.
Efter ett slaganfall 1891 drog sig S.
tillbaka från undervisningen. Efter
hennes död ägde skolan bestånd till
1909. S:s föreståndarinneskap
präglades i hög grad av hennes djupa
religiositet. Vid sin ankomst till
Jönköping slöt hon sig till
missionsvännerna i staden och tillhörde bl. a.
stiftarna av Jönköpings
traktatsällskap 1853 (senare Jönköpings
mis-sionsfören.). Hon var förenad i
personlig vänskap med den rosenianska
väckelsens förgrundsmän ss.
Bernhard Wadström och Th. H.
Oden-crantz. År 1852 startade hon den
första söndagsskolan i Jönköping,
vilken hon ledde till 1870. Den
omfattade då flera avd. med sammanlagt
1 800 barn. Under vidsträckta
studieresor utomlands i skolans och
missionens intresse samlade S. bl. a.
kristlig ungdomslitt., som hon
översatte och bearbetade, ofta i samarbete
med sin vän Lina Sandell-Berg. Av
hela staden känd som ”Fröken”
utövade S. ett betydande inflytande på
ett par generationer
Jönköpingsung-domars religiösa fostran. — Ogift. —
Litt.: Sigrid Storckenfeldt, ”A. S.”
Aurore Storckenfeldt. Litografi.
(1901); O. Thulin, ”A. S.” (Växjö
stifts hembygdskalender 1947). J. J.
2. Storckenfeldt, Carl E r i k
Gustaf Bleckert, maskiningenjör,
ämbetsman, f. 19 juni 1847 på Vartofta i
Vartofta-Åsaka skn, Skarab. län, f
7 april 1902 i Stockholm. Föräldrar:
godsägaren, löjtnanten och
riksdagsmannen Carl Johan S. och
friherrinnan Erika Lagerfelt. Brorson till S. 1.
— Efter läroverksstudier i Jönköping
genomgick S. Teknologiska inst. 1865
—68 och praktiserade vid
lokomotivverkstäder i Sverige, Tyskland och
England. Han blev maskiningenjör
1874 vid Statens järnvägstrafiks
ma-skinavd., avd.-föreståndare vid femte
trafikdistriktets maskinavd. 1875 och
maskindir. 1879. Är 1890 blev han tf.
generaldir. och chef för
Telegrafverket, och från 1893 till sin död var
Erik Storckenfeldt.
han generaldir. och chef där. S. var
ordf, i Sv. teknologfören. 1889—91
och v. ordf, i järnvägskommittén
1893. Han ägde tills, med sina syskon
Vartofta säteri och Redberga, båda i
Vartofta-Åsaka skn. — S. var en
driftig, initiativrik och skicklig ingenjör,
som gjorde uppmärksammade
maskintekniska insatser vid Statens
järnvägar. Främst är han emellertid känd
för sitt framgångsrika arbete i
Telegrafverket, där han särskilt
intresserade sig för telefonväsendets
utveckling; han har ej utan skäl nämnts som
en av telefonens pionjärer i Sverige
vid sidan av L. M. Ericsson och H. T.
Cedergren. I början av 1890 funnos
knappt 3800 telefonapparater i
Telegrafverkets nät. S. fattade som sin
livsuppgift att från denna
utgångspunkt skapa ett hela landet
omfattande rikstelefonnät. Enskilda telefonnät
inköptes och ombyggdes i stor
utsträckning, och S. reste själv omkring
och träffade överenskommelse med de
olika telefonföreningarna. Han ivrade
också för anläggandet av nya och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
