Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strahlenberg, Philip Johan von - Strand, Axel - Strand, Per Zacharias - Strandberg, Carl, skald, tidningsman, se s. 255 - Strandberg, Charlotta, operasångerska, se s. 256 - Strandberg, Hilma Angered-, författarinna, se Angered-Strandberg, bd 1 s. 108 - Strandberg, James, läkare, se s. 257 - Strandberg, Knut-Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strand
254
Strandberg
Jämte två av sina bröder adlades han
1707. Under kriget deltog han
framgångsrikt vid belägringen av Posen
och i slaget vid Fraustadt. Vid
Pol-tava 1709 blev han tillfångatagen och
fördes först till Moskva samt 1711 till
Tobolsk. Den pietistiska väckelse, som
uppstod bland de fångna karolinerna,
grep tidigt den religiöst sinnade S.,
och han var en av dem, som inledde
brevväxling med Francke i Halle. Han
återkom 1723 till Sverige, sjuk och
fattig, belönades med överstelöjtnants
titel och återinträdde i sin
kaptens-tjänst vid Södermanlands reg. Är
1740 blev han kommendant på
Karlshamns fästning och 1746 major. -—
Under sin trettonåriga fångenskap
utarbetade S. en karta över Sibirien.
Hans första karta var färdig 1715.
Den konfiskerades av guvernören
Ga-garin under förevändning, att den
innehöll uppgifter om
guldfyndighe-ter. S. lät sig emellertid ej nedslås,
och 1718 hade han en andra karta
färdig, vilken dock stals från honom.
Efter skiftande öden kom den under
tsar Peters ögon, vilken då erbjöd S.
chefskapet för ett lantmäterikontor.
S. avböjde och tsaren behöll kartan,
som 1726 kom ut i Leiden, närmast
som pirattryck. S. å. utgav S. själv
ett arbete om Tartariet och Sibirien,
och 1730 publicerade han i Lybeck
sin karta jämte
”Historisch-geogra-phische Beschreibung von nord- und
ostlichen Theil von Europa und
Asia”. Vid utarbetandet av såväl
kartan som skriften torde han ha haft
stor hjälp av en annan kännare av
Sibirien, Peter Schönström (bd 6 s.
607), vilken även ekonomiskt
möjliggjorde kartans utgivande. -—• S. fick
större erkännande av samtiden än av
eftervärlden. Särskilt har han
klandrats för att ha kartlagt efter hörsägen
i stället för genom självsyn. Detta
hindrar inte, att kartan måste
betraktas som god för sin tid. S. är en av
de första, som kände till sundet
mellan Asien och Nordamerika, och han
är den förste, som närmare bestämt
läget av Novaja Zemlja och Kaspiska
havet. —■ Ogift. ■—■ Litt.: A.
Strindberg, ”Ph. J. von S. och hans karta
öfver Asien”
(Antropologisk-geogra-fiska sällskapets tidskr. 1879; omtr. i
”Kulturhist. studier”, 1881); i
polemik med Strindberg med anledning
av dennes ”Tal till Sv. nationen”
(1910) värderar S. Hedin i ”Svar på
’tal’ ” (s. å.) S:s insats; C.
Hallen-dorff, ”Peter Schönström och
Strah-lenbergs karta” (Ymer 1925). H. K.
Strand, Axel Wilhelm,
fackföreningsledare, politiker, f. 13 nov.
1893 i Burlövs skn, Malmöh. län.
Föräldrar: maskinsnickaren Jöns S. och
Signild Jonsson. — Efter slutad
skolgång sattes S. i möbelsnickarlära i
Axel Strand.
Lund, blev gesäll 1912 och
praktiserade bl. a. ett år i Danmark. Ären
1919—23 arbetade han på Sven
Jes-perssons snickerifabrik i Stockholm;
samtidigt studerade han per
korrespondens och 1928—29 vid
Stockholms borgarskola. Ären 1923—24 var
han ombudsman i Stockholms
möbel-snickarfackförening och 1924—36
möbelsnickarnas förbundskassör samt
1936—47 kassör i
Landsorganisationen. Sedan 1947 är han
Landsorganisationens ordf.; han blev
styr.-sup-pleant i den nya
fackföreningsinterna-tionalen 1949. Han har varit verksam
i Hyresgästernas sparkasse- och
bygg-nadsfören., tillhör sedan 1942 styr,
för Stockholms sparbank, sedan 1943
styr, för Sv. turistfören. samt sedan
1949 styr, för Fören. för Stockholms
fasta försvar och Sv. inst:s råd. Åren
1937—38 var han led. av Stockholms
stadsfullmäktige; sedan sistn. år
tillhör han Första K. Sedan 1938 tillhör
han socialdemokratiska
riksdagsgruppens förtroenderåd och sedan 1944
partistyr :s verkställande utskott.
Sedan 1950 är han gruppledare i Första
K., sedan 1951 led. av
utrikesutskottet och sedan 1952 förste v. talman
(andre v. talman 1950). Han
tillhörde 1944 års allm. skattekommitté
samt är led. av handelspolitiska rådet
sedan 1945, av 1947 års
kommittera-de för utrikeshandelsfrågor och av
beredningen för frågor rörande
europeiskt ekonomiskt samarbete sedan
1948. — Som ledare för landets
största fackorganisation har S. varit
angelägen att samordna dess politik
intimt med regeringens
antiinflations-program. Ex. därpå utgöra den vid
årsskiftet 1948—49 lanserade parollen
om lönestopp, vilken upprepades året
därpå, samt hans medverkan i
prisöverenskommelserna mellan
jordbrukarnas organisationer och regeringen
sensommaren 1949 och därefter.
Sedan dessa engagemang visat sig
otill
räckliga för sitt ändamål har S.
företrätt en mera aktiv lönepolitik. Dess
utformning har under hans
medverkan påverkats av
fackföreningsrörelsens beslut 1951 om en s. k.
samordnad avtalsrörelse i syfte att
underlätta en stabilisering av den
ekonomiska konjunkturen. Genom detta
beslut fick Landsorganisationen ett
större inflytande än förr över de
enskilda fackförbunden, jämsides
därmed också över hela landets
ekonomiska politik. — Gift 1923 med
Emelie Lindkvist. S. Sw., T. D.
Strand, Per Zacharias,
orgelbyggare, f. 30 juni 1797 i Stockholm,
f 8 mars 1844 i Kumla. Föräldrar:
instrumentmakaren Per S. och
Rebecka Nordström. — Efter utbildning
hos fadern erhöll S. 1820 ett statligt
resestipendium för utländska studier.
Han besökte orgelbyggare i Leipzig
och Dresden för att efter två år
återvända till Stockholm, där han
övertog faderns verkstad. Han avlade
or-gelbyggarex. och erhöll privilegier
1824. -—■ S. är ett av de främsta
namnen i det sv. orgelbyggeriets historia.
Han byggde omkr. 70 orglar inom
Sverige med Lunds domkyrkas orgel
(1836; numera ombyggd) som den
mest berömda. I stilhänseende
företräder S. en romantisk uppfattning.
Utan att i högre grad avlägsna sig
från tidigare ideal i fråga om
disposition och klang har han i allmänhet
förlänat sina verk en mörkare ton, där
värme och mjukhet framhävas,
medan kraft och tyngd komma i andra
hand. Många av Sveriges förnämsta
orgelbyggare ha utbildats i S:s
verkstad. Han skall ha varit en högt
begåvad orgelspelare. — Gift 1832 med
Antoinetta Sophia Strand. K. R.
Strandberg, C a rl, skald,
tidningsman, se s. 255.
Strandberg, Charlotta,
operasångerska, se s. 256.
Strandberg, H il ma An ger e d-,
författarinna, se Angered-Strandberg,
bd 1 s. 108.
Strandberg, James, läkare, se
s. 257.
Strandberg, Knut-Olof
Hilding, opera- och konsertsångare
(baryton), f. 5 mars 1902 i Forsheda skn,
Jönköp. län. Föräldrar:
kronoläns-mannen Carl Emil S. och Ester Maria
Colliander. — Efter skolgång i
Jönköping och sångstudier från 1921 för
E. Grenzebach och Oscar Rees i
Berlin debuterade S. 1927 som Valentin
i ”Faust” vid Nationalteater i
Wei-mar, där han verkade till 1929. Han
hade 1929—30 engagemang i
Heidelberg, 1930—36 vid Deutsche
Mu-sikbühne i Berlin, med vilket företag
han gästspelade i Helsingfors och
Riga, samt 1936—38 vid Stora
teatern i Göteborg. Sedan sistn. år är S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
