Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömer, Mårten - 1. Strömfelt, Johan - 2. Strömfelt, Otto Reinhold - 3. Strömfelt, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömfelt
289
Strömfelt
Karlskronatid hade han fått i
uppdrag att deltaga i planläggningen av
arbeten för sjökortens förbättrande
och att leda vissa mätningar för detta
ändamål. Som emeritus fortsatte han
delvis med detta arbete. — S:s
huvudintresse var matematiken, speciellt
geometrien. Han utgav 1744 som
lärobok en bearbetning av Euklides’
”Elementa”; den utkom under de
följ. 140 åren i 20 uppl. och var ännu
i slutet av 1800-talet mycket använd
vid de sv. läroverken. Hans övriga
matematiska arbeten äro ”Inledning
till Trigonometria plana” (1749) och
”Läran om klotet och sphaeriska
tri-gonometrien” (1759). — Är 1751
författade S. på Vet. akad:s uppdrag
”Underrättelse om calendarii
beskaffenhet”, där han ivrar för en
övergång från den julianska tidräkningen
(gamla stilen) till den nya, som
infördes i Sverige 1753. — S.
intresserade sig även för fysiken, speciellt för
elektriska och magnetiska fenomen,
då ännu föga kända. Särskilt ville han
pröva dessa fenomens användning
inom läkekonsten, och till Vet. akad.
ingav han fantastiska redogörelser för
dylika experiment. — S:s begåvning
skattades högt av omdömesgilla
samtida. Så långt hans krafter stodo bi,
synes han ha varit en
intresseväckande lärare i matematik och
matematisk astronomi. — Gift 1757 med
Anna Maria Elvia. •— Litt.:
biografi av N. V. E. Nordenmark i Vet.
akad:s levnadsteckn. (7, 1939—48).
C. Lt
1. Strömfelt, Johan, före
adlandet Fegræus, diplomat, f. 16 aug.
1587, J 2 nov. 1644 på Landsjö i
Kimstads skn, Östergötl. län.
Föräldrar: kyrkoherden och prosten Har
aldus Johannis Fegræus, av släkten
Fegræus (bd 2 s. 498), och Ingrid
Håkansdotter. — S. fick sin
utbildning i Uppsala, där han inskrevs som
student 1609. Hans levnad under de
närmast följ, åren är föga känd.
Troligen i början av 1620-talet
anställdes S. i det k. kansliet, och han
åtföljde Gustav Adolf på expeditionen
till Danzig 1623. Ären 1624—29
fungerade han som sekr. i kansliet;
hans verksamhet var under denna tid
stundom förlagd till Tyskland. Han
utnämndes 1629 till Jonas Bures
efterträdare som agent i Helsingör. S.
adlades 1632, befordrades till resident
1638 och lämnade Danmark först
1644 efter dansk-svenska krigets
utbrott. Han skaffade sig i Danmark
goda informationer, hade uppsikten
över postgången mellan Sverige och
kontinenten samt deltog även i
storpolitiska förhandlingar, bl. a. i april
1630 med Charnacé om ett förbund
mellan Sverige och Frankrike. — Gift
med Christina Törnsköld. B. B-é
Otto Reinhold Strömfelt. Målning (detalj)
av J. J. Streng 1743 (Svea hovrätt).
2. Strömfelt, Otto Reinhold,
friherre, ämbetsman, politiker, f. 15
jan. 1679, f 3 april 1744 i Stockholm.
Föräldrar: ståthållaren Gustaf Adolf
S. och friherrinnan Christina Elisabet
Taube af Karlö. Sonson till S. 1. —■
Efter grundliga studier i Dorpat från
1690 åtföljde S. k. rådet Carl Bonde
på dennes beskickning till
fredskongressen i Rijswijk 1697 och deltog följ,
år i Bondes ambassad till England.
Efter återkomsten till hemlandet blev
S. 1700 e. o. kanslist i Riksarkivet
och följ, år e. o. assessor i Dorpats
landsrätt. Han utnämndes 1704 till
assessor i livländska hovrätten. Efter
att ha varit led. av kommissionen
över Skarab. län 1711 blev S. lagman
på Gotland 1712 och i Kalmar läns
lagsaga 1718. Efter en kort tids
tjänstgöring som v. landshövding i Kalmar
län s. å. blev S. lagman i
Västmanland 1719. Han blev sistn. år
landshövding i Västerb. län, varifrån
han s. å. förflyttades till Kopparb.
län. Vid frihetstidens första
riksdag tillhörde S. det utskott, där
den nya regeringsformen
utformades, och ss. en av ledarna för den
yngre adeln verkade han med stor
iver för klassindelningens avskaffande
på riddarhuset. Vid riksdagen 1720
var S. medl. av ständernas
fredsde-putation och deltog som sv. delegat
vid fredsförhandlingarna i Nystad
följ. år. S. slöt sig till holsteinska
partiet, och vid riksdagarna 1723, 1726
—27 och 1731 uppsattes han som
kandidat till lantmarskalksposten.
Han tillhörde även vid flera
riksdagar sekreta utskottet. Sedan S. 1723
blivit president i Kammarkollegium,
genomdrev han tulluppbördens
utarrenderande till
Generaltullarrende-societeten, en åtgärd, som blev
föremål för delade meningar. S. var
anhängare av den merkantilistiska
uppfattningen, intresserade sig
personli
gen i det nystartade manufakturverket
i Alingsås, och sedan D. N. von
Höp-ken blivit president i
Kommerskollegium, stödde S. denne i hans
opposition mot Horn. Vid riksdagen 1734
anslöt sig S. till kraven på sluten
omröstning vid bänkmansvalen på
riddarhuset, varigenom han bidrog
till att jämna marken för hattarnas
definitiva genombrott på följ,
riksdag. S. blev 1736 president i Svea
hovrätt och förflyttades 1743 till Äbo
hovrätt, men detta senare ämbete kom
han aldrig att tillträda. S. var en
religiös natur med stark dragning åt
pietismen, och han ivrade bl. a. för
vidgat lekmannainflytande i
domkapitlen. S. blev friherre 1720. —•
Gift 1708 med friherrinnan Anna
Magdalena Taube af Odenkat.
H. E-a
3. Strömfelt, Fredrik Knut
Harald, greve, godsägare,
industrimän, politiker, f. 8 juli 1831 på
Hy-linge, Västra Husby skn, Östergötl.
län, f 12 sept. 1900 i Stockholm.
Föräldrar: justitierådet greve Hans
Fredrik Harald S. och friherrinnan Brita
Maria von Troil. Sonsons sonsons
sonson till S. 1. —■ S. blev fanjunkare
vid Andra livgrenadj ärreg. 1849 och
student i Uppsala följ. år. Han
avlade officersex. 1851 och blev s. å.
underlöjtnant. Är 1856 tog han
avsked från militärtjänsten för att ägna
sig åt skötseln av sitt gods Hylinge,
som han ombyggde och utökade
genom nyodling. S. var 1875—95
dispo-nentdir. för Kropps ab. i Skåne och
1896—1900 disponent för Svanå
bruks ab. i Bergslagen. Som
industrimän intresserade han sig speciellt för
utnyttjandet av de sv. stenkolen. Vid
den internationella
industriutställningen i Norrköping 1876 lyckades
han genomföra, att sv. stenkol kom
att användas vid alla ångmaskinerna
där, och några år senare fick han
dem införda som lokomotivbränsle
Fredrik Strömfelt.
19 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
