Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Stålfelt, Edvin - 2. Stålfelt, Gottfrid - Stålfors, Harry - 1. Stålhammar, Jon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stålfelt
309
Stålhammar
28 sekr. där samt 1931—32 ordf.
Kortare tider har han därjämte varit
medred. för denna fören :s organ, Sv.
lärartidn. Åren 1941—48 var S. led.
av Statens läroboksnämnd. — Gift
1920 med Maria Kellner. Fr. Sg
2. Stålfelt, Martin Gottfrid,
växtfysiolog, eko log, f. 24 sept. 1891
i Osby, Kristianst. län. Bror till S. 1.
—■ Efter studentex. i Stockholm 1911
blev S. fil. mag. 1916, fil. lic. 1918
samt fil. dr och docent i växtfysiologi
1921, allt vid Stockholms högskola,
där han uppehöll botaniska
professurer 1922—25 och var laborator i
botanik 1926—32. Åren 1922—29 var
han därjämte docent i skogsfysiologi
vid Skogshögskolan och 1932—36
efter kallelse docent och speciallärare
i växternas anatomi, fysiologi och
ekologi vid Lantbrukshögskolan. Han
var ånyo laborator vid Stockholms
högskola 1936—41 och kallades 1941
tillbaka dit som prof, i botanik från
ett aldrig tillträtt lektorat vid
Major-nas läroverk i Göteborg; efter
ämnets delning på två professurer är han
sedan 1949 prof, i botanik, särskilt
fysiologi och anatomi. S. studerade
1922 i Holland och Tyskland, 1923
vid Kaiser-Wilhelm-Institut für
Bio-logie i Berlin-Dahlem och 1928 vid
Boyce Thompson Institute for Plant
Research i Yonkers (New York). Han
är sedan 1944 led. av Vet. akad. och
var 1947—50 v. ordf, i Nordisk fören.
för växtfysiologi, som han var med
om att starta 1947. — Som forskare
förenar S. ett utvecklat sinne för
ekologiska väsentligheter med den borne
experimentalforskarens förmåga att
ställa klara frågor till naturen. Han
har haft en viktig del i den moderna
utforskningen av de gröna växternas
fotosyntes (kolsyreassimilation)
under naturliga miljöförhållanden.
Särskilt har han bidragit till en bättre
kunskap om det samspel som i
naturen bestämmer fotosyntesens styrka
Gottfrid Stålfelt.
hos de vanliga, med bladmunnar
försedda växterna. Därjämte har han
bearbetat ett flertal andra frågor inom
växternas fysiologi och ekologi. De
sista åren har han främst undersökt
viskositetens växlingar i växtcellers
plasma, som han hos vattenväxter har
funnit påverkas bl. a. av ljuset och en
förut okänd och hittills icke närmare
definierad miljöfaktor, verksam redan
i ytterligt stor utspädning. Inom detta
forskningsområde har S. bildat skola.
Överhuvud har Stockholms högskolas
botaniska inst. under hans ledning
utvecklats till en högborg för fysiologisk
botanik och experimentell forskning.
Av hans många avh. äro de flesta
tryckta i utländska (Flora, Planta)
eller sv. botaniska och skogliga
fack-tidskr. — Gift 1936 med Gerd
Ihr-mark. L.-G. R.
Stålfors, Måns Harry, veterinär,
högskolelärare, f. 8 dec. 1867 i Finja
skn, Kristianst. län, f 20 juni 1938 i
Stockholm. Föräldrar: kantorn och
organisten Sven Larsson och Gunilla
Månsdotter. —■ S. avlade
mogenhetsex. i Kristianstad 1887 och
veterinär-ex. 1891. Han bosatte sig därefter som
praktiserande veterinär i Lyckeby i
Blekinge och utnämndes till
distriktsveterinär där 1895. Förordnad från
1905 till extra lärare och adjunkt vid
Veterinärinst:s ambulatoriska klinik
med undervisningsskyldighet i
obste-trik utnämndes S. 1907 till lektor i
ob-stetrik vid inst., och 1910—11 följde
han undervisningen i obstetrik och
gynekologi vid Karol. inst. samt
undergick godkänd prövning i dessa
ämnen. Efter att från 1915 ha
uppehållit professuren i bujatrik och
obstetrik vid Veterinärhögskolan var han
1917—33 innehavare av densamma.
Han blev led. av Sv. läkaresällskapet
1917 och var led. av Medicinalstyr:s
vetenskapliga råd 1930—38. — För
studium av husdjurssjukdomar,
hus-djursavel och ambulatoriska kliniker
företog S. med statsunderstöd 1902
■—03 och 1908 omfattande studieresor
till utländska veterinärhögskolor. Den
institution han företrädde vid
Veterinärhögskolan utvecklade han till
en av de förnämsta i Europa. Inom
sin vetenskapsgren offentliggjorde
han, mestadels i in- och utländska
facktidskr., ett stort antal arbeten,
utmärkta av stor grundlighet och klar
framställning. Hans förnämsta
vetenskapliga arbete bär titeln
”Unter-suchungen über die Zungenwunde des
Rindes” (1915). — Starkt
intresserad av praktiskt djurskydd nedlade
S., som från 1910 var styr.-led. i Sv.
djurskyddsförenmas centralförb. och
1937—38 var dess ordf., inom
området ett arbete, som varit av
mycket stor betydelse. Slaktlagen av 1938
tillkom under hans energiska med-
Harry Stålfors.
verkan, och han tillhörde de av K.
M:t 1937 tillsatta sakkunniga för
utarbetande av ny djurskyddslag. — S.
deltog 1920 i bildandet av
Centralförb. Rädda skörden och var ordf,
där 1923—38. -—- Gift 1908 med
Augusta Elisabeth Margareta
(Martha) Lagercrantz. — Litt.: biografier
av V. Sahlstedt och N. Lagerlöf i Sv.
veterinärtidskr. 1938. N. F-m
1. Stålhammar, Jon, krigare, f.
24 april 1659, f 3 nov. 1708 i
Seve-rien, Ukraina. Föräldrar: översten
Per Jönsson S. och Anna Skytte. —
S. var 1674 ryttare vid faderns
kompani och Smålands kavallerireg.,
deltog i fälttåget i Pommern och
avancerade 1675 till kvartermästare och
1677 till kornett. Han återkom till
Sverige sommaren 1679, utnämndes
s. å. till löjtnant och 1693 till
rytt-mästare vid reg. Efter Stora nordiska
krigets utbrott överskeppades han
1701 med sitt reg. från Kalmar till
Reval, besökte följ. år . i
rekryterings-ärenden hemlandet och befann sig
1703 i Preussen. Han deltog i slaget
Jon Stålhammar. Målning av okänd konstnär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
