Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sundbärg, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sundbärg
323
Sundbärg
teoretiska statistiken något högt värde,
ägnade han befolkningsläran i alla
dess aspekter ett aldrig vilande
studium och sökte fastställa många
allmängiltiga lagbundenheter. Han kom
fram till en som normal betraktad, på
den sv. dödligheten grundad,
internationellt giltig standardbefolkning.
Hans mest originella slutsats torde ha
varit, att åldrarna 15—50 år nästan
oberoende av växlingar i
befolkningens sammansättning utgöra halva
folkmängden. Med rikhaltigt nytt material
belyste han också den efter den norske
statistikern Eilert Sundt uppkallade
”lag” som innebär att över- eller
un-dertaliga årsklasser efter en
generation resultera i nya med samma
egenskaper, så att en vågrörelse i
befolkningens ålderssammansättning äger
rum, med många sociala verkningar.
Också i övrigt kunde S. fastställa
många oväntade demografiska
sammanhang. En huvuddel därav gällde
utvandringen och överhuvudtaget
omflyttningen. I sina tidigare skrifter
framställde han därvid emigrationen
som en mer eller mindre nödvändigt
utjämnande och därigenom
välgörande faktor i befolkningsrörelsen, med
långt svagare rubbningsverkningar än
som i allmänhet hade antagits; mer
störande ansåg han den inre
omflyttningen. Mot slutet av sitt liv såg han
visserligen annorlunda på
emigrationen. Fastän det bästa underlaget för
S:s slutsatser i allmänhet var den sv.
befolkningsstatistiken, drog han in i
sin iakttagelse också alla andra
länders statistik, och en stor del av hans
produktion utgjorde komparativa
studier för alla eller olika länder; också
i detta hänseende överträffade han
det mesta som förekom utomlands.
För Sveriges del trodde han sig kunna
fastställa tre demografiska
huvudområden, som han kallade Öst-Sverige,
Väst-Sverige och Nord-Sverige —
fastän deras geografiska gränser
ingalunda följde väderstrecken -—■ och
föreställde sig närmast att
skillnaderna berodde på rasegenskaper. Till
hans mest karakteristiska drag som
statistiker hörde, att han ej utan
vidare godtog resultaten sådana de
meddelades i officiella publikationer,
utan sökte pröva deras inre
sannolikhet och sedan vid behov i stor
utsträckning korrigerade dem i
enlighet därmed. Också om ett nytt
osäkerhetsmoment otvivelaktigt ibland
kunde införas därigenom, i synnerhet som
S. ej alltid uttömmande redovisade
sina metoder, voro hans skarpblick
och handlag åtminstone på
befolk-ningsstatistikens område så stora, att
det sällan kunde vara tvivel om att
rättelserna medförde förbättringar.
Det är S :s korrigerade tal som numera
alltid komma till användning i den
officiella sv. befolkningsstatistiken. —
S:s intresse sträckte sig till nästan alla
grenar av statistik. Han sysslade
ganska mycket med jordbruksstatistik
och järnvägsstatistik, tog upprepade
initiativ (1888, 1893, 1894) till en
sv. arbets- eller socialstatistik, som
därigenom också blev verklighet,
gjorde en motsvarande insats (1893,
1894, 1900, 1901) för Stockholms
kommunalstatistik och uppnådde även
där resultat, arbetade själv på
bostads-statistikens område o. s. v.
Överhuvudtaget måste en stor del av den
utvidgning som den sv. statistiken har
undergått i detta århundrade och den
nya ställning som har beretts de
statistiska ämbetsverken direkt eller
indirekt tillskrivas S:s inflytande. —
Det på statistisk grund byggda
studium av verkligheten som sysselsatte
det mesta av S:s arbetsliv bars ej upp
av ett kyligt, objektivt temperament.
Tvärtom var han nästan alltid
lidelsefullt engagerad och försummade
sällan att framhålla vad han
betraktade som lyckliga och olyckliga drag
i framför allt Sveriges men också
andra länders och landsdelars
utveckling, sökte sätta fingret på orsakerna
och ville upplysa om hur en
förbättring skulle bli möjlig eller det goda
skyddas. Han behärskades av en med
åren alltmer mörkfärgad och dyster
patriotism. Sin uppgift såg han i att
lyfta Sverige till den höjd som han
ansåg det vara dess rätt och plikt att
intaga, medan svenskarnas svagheter
och andra folks, särskilt danskarnas,
orättfärdiga inflytande i hans ögon
berövade hans landsmän vad som
rätteligen tillkom dem; obarmhärtigt
gisslade han allt i Sverige som
tycktes honom stå i vägen för dess
berättigade storhet. Personliga faktorer
bidrogo utan tvivel till att öka hans
bitterhet över försummelserna. Till
chef för Statistiska centralbyrån, den
institution som S. ju hade vigt sina
bästa krafter, utsågs 1905 i hans ställe
en betydligt yngre och mindre
märklig man; och den akademiska
verksamhet till vilken han kallades
motsvarade ej hans önskningar. I själva
verket passade han ej in i några
ramar. Han var i ordets egentligaste
mening en forskarnatur, en grubblande
ande, som måste få följa sin egen
väg. Också oberoende av motgångar
utgjorde han en sådan förening av
egenskaper som aldrig kunde bli
harmonisk, han var på en gång
romantiker och statistiker, visionär och
exakt verklighetsforskare. Men
spänningen mellan sådana egenskaper
bidrog till en lyftning i hans både
talade och skrivna ord och utgjorde
därför en av grundvalarna för hans
insats. — En stor del av S:s
produktion ingår utan namn i den officiella
befolkningsstatistiken, där han från
början kom att samarbeta med
Statistiska centralbyråns förste chef, F.
Th. Berg. Bland de under hans eget
namn utgivna skrifterna kom tidigast
nittonåringens ”Befolknings-statistiska
tabeller öfver Sveriges län”
(Statistisk tidskr. 1876), där han redan hade
börjat att kommentera och bedöma
den verklighet tabellmaterialet under
hans händer framställde. Därpå
följde, närmast som resultat av S:s
vistelse i Norge, ”Bidrag till
utvandrings-frågan, från befolkningsstatistisk
synpunkt” (1885—86), där hans rent
vetenskapliga skarpsinne mest kom
till sin rätt, därför att boken i allt
väsentligt begränsades till de rent
demografiska sammanhangen. I andra
bandet av samlingsverket ”Det
ekonomiska samhällslifvet” (1902) bidrog
han bl. a. med en allmän översikt av
befolkningsläran. Hans produktion
hade nu blivit så stor, att endast ett
urval kan meddelas. En serie
”Statistiska öfversigtstabeller för olika
länder” publicerades i Statistisk tidskr.
(1895—1904) och förvandlades
slutligen till två årgångar på franska
under titel ”Apergus statistiques
inter-nationaux” (1906 och 1908), där S:s
överblick av alla länders statistik och
förmåga att kritiskt behandla den
främst kom till sin rätt. Långt
viktigare var emellertid den
genomprövning, korrigering och komplettering
av det sv. befolkningsstatistiska
materialet för hela perioden 1750—
1900 som fortgick parallellt härmed
och resulterade i ett antal uppsatser
i Statistisk tidskr. (1901—09), de
tre första under olika titlar, de
återstående med övertiteln ”Fortsatta
bidrag till en svensk befolkningsstatistik
för åren 1750—1900”. Det var
därigenom som detta enorma material
underkastades en minutiös
undersökning och prövades från fall till fall,
för att bli konsekvent och bringas i
bästa möjliga överensstämmelse med
den antagliga verkligheten. Den
viktigaste nyheten var en konstruktion
av sambandet mellan kön, ålder och
civilstånd (familjeställning), men i
allmänhet gällde det ett otal
förbättringar på olika punkter; och
förmodligen var det S:s mest förblivande
insats. Resultaten sammanfattades också
på tyska i arbetet
”Bevölkerungsstati-stik Schwedens 1750—1900. Einige
Hauptresultate” (1907), den bästa
existerande totalöversikten av den sv.
befolkningsstatistiken, där S. också i
anmärkningar redogjorde för
grunderna till sitt revisionsarbete. Kort efteråt
(1909) utgav han tills, med W. Flach
och H. Juhlin Dannfelt det
imponerande kartverket ”Sveriges jordbruk
vid 1900-talets början”, med text
innefattande befolknings- och
jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
